Tryckfrihetsförslag väcker debatt

Tryckfrihetsförordningen (TF) och yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) har en betydande respekt, och det ska mycket till om dagens system ska ruckas. Den uppfattningen delade åtskilliga på det andra seminariet arrangerat av Yttrandefrihetskommittén, som hölls nyligen i Stockholm.

Flera av de medverkande varnade för att förändra dagens system. Av de tre modeller som presenterats av kommittén vann den så kallade ansvarsmodellen störst gillande, även om flera kunde tänka sig en kombination av den och den så kallade verksamhetsmodellen.

Den så kallade ändamålsmodellen möttes av en stor skepsis med vissa undantag.

Thomas Bull, professor i konstitutionell rätt vid Uppsala universitet, konstaterade att Sverige och USA är de länder i världen som anses ha de starkaste skydden för yttrandefriheten, men de två har löst det på helt olika och närmast motsatta sätt. I USA tillämpas vad som mest kan liknas vid ändamålsmodellen.

– Att det fungerar beror på att ledamöterna i USA:s högsta domstol är ”yttrandefrihetsfanatiker”, förtydligade Bull.

Mårten Schultz, jur. dr och docent i skadeståndsrätt vid Stockholms universitet, ansåg att kommitténs arbetssätt att presentera förslag på strukturer i form av tre modeller i grunden är olyckligt.

– Det hade varit bättre att börja i botten och bygga uppåt. I stället för att börja med stora modeller och bygga nedåt, sa Schultz som menade att det finns det som talar för en teknikoberoende lagstiftning. Men det hade varit bättre att ta sak- och principfrågorna, till exempel integritetsaspekten, först och sedan de som handlar om strukturen.

– Nu blir det en strukturdiskussion som riskerar att skymma principdiskussionerna, konstaterade Schultz som även ville ha konkreta frågeställningar i de olika modelldiskussionerna.

Han gav även flera exempel på uppenbara problem i dagens lagstiftning, som framkommit på senare år när det gäller hur informationsspridningen på Internet fungerar. Inte minst vid kränkningar av enskilda.

Göran Lambertz svarade på Schultz synpunkter med att utredningen styrs av direktiven och att enligt dessa handlar det om en strukturöversyn.

Åke Wredén, journalist och samhällsdebattör, ansåg att direktiven är för ensidiga och ger uttryck för en bild där det är enskilda som ställs mot mäktiga massmedier. Som han såg det riskerar nya lagar på området att leda till att framför allt kritiskt granskande affärsjournalistik hotas av stämningar och skadeståndskrav vid publiceringar. Han menade att mediernas utseende förändrats och fortsätter att förändras:

– Mycket samhällsnyttig journalistik kan utföras av nättidskrifter och frilansare. Mot dessa ställs de som har stora ekonomiska resurser att driva skadeståndsprocesser, menade Åke Wredén.

Tom Knutson

Tidsplanen

I februari, mars nästa år ska kommittén ta ställning till vilken av de tre modellerna man utvecklar vidare. I juni nästa år ska Yttrandefrihetskommittén sedan välja om man föreslår att utveckla dagens reglering eller en modell. I december 2011 ska det slutliga förslaget lämnas.