Annonser

Notiser

Attityder inom polisen utreds
Professor Charles Westin har av Polisens etiska råd utsetts till utredare för att undersöka attityder och beteenden i polismyndigheterna i Skåne, Östergötland och Gävleborg. Undersökningen har tillsatts efter flera medialt uppmärksammade främlingsfientliga yttranden från poliser.

Charles Westin är verksam vid institutionen för forskning och internationell migration vid Stockholms universitet, och ledamot av Migrationsverkets etiska råd. Utredningen beräknas vara färdig i oktober.

Rättssystemet är i otakt
År 2012 kommer underskotten i rättsväsendet att ligga på runt tretton miljarder kronor, enligt en genomgång som nyhetsmagasinet Fokus gjort. Kriminalvården har tidigare aviserat ett beräknat underskott på 5,3 miljarder år 2012, men även Polisen räknar enligt uppgifter till Fokus med ett underskott på ungefär fem miljarder inom tre år. Domstolsverket räknar med ett hål i kassan på cirka 1,2 miljarder kronor och Åklagarmyndigheten, som i dag har balans i budgeten, varnar för att man inte kommer att kunna hålla samma ambitionsnivå med ett ökande antal ärenden utan utökade resurser.

Fick ersättning för ny huvudförhandling
Högsta domstolen ändrar Hovrätten över Skåne och Blekinges beslut, och höjer ersättningen till en försvarare med drygt 27 000 kronor. Enligt hovrätten hade advokaten varit försumlig genom att hon efter avslutad huvudförhandling åberopade ytterligare ett vittne. Huvudförhandlingen fick därefter tas om.

Enligt HD hade försvararen åberopat bevisning som hon ansåg vara tillräcklig. Att hon sedan tillförde ytterligare bevisning var i huvudmannens intresse, och HD beviljar därmed advokaten den ersättning hon yrkat på.
Mål nr Ö 2732-08

Seminarium till tryckfrihetens försvar
Med utgångspunkt i den nyligen utgivna antologin Till tryckfrihetens försvar, och de direktiv regeringen har givit Yttrandefrihetskommittén, bjuder Advokatsamfundet in till seminarium. Justitiekansler Göran Lambertz, justitieombudsmannen Hans-Gunnar Axberger och advokat Peter Danowsky deltar. Seminariet hålls på Advokatsamfundets kansli den 21 april kl 17.00. Bindande anmälan senast 13 april till kat.berglund@advokatsamfundet.se .

Icke-jurister förstärker Åklagarmyndigheten
I budgetpropositionen för kommande år ber Åklagarmyndigheten regeringen om 15 miljoner extra för att kunna anställa 20 utredare med expertkunskap inom olika områden, som ekobrott, korruption, miljö samt immaterialrättsliga frågor, som varumärkes- och upphovsrättsskydd. Myndigheten vill också se om barnpsykologer inom organisationen skulle kunna göra handläggningen av brott mot barn effektivare. De nya specialisterna är tänkta att placeras på de åklagarkammare som har ansvar för respektive brottstyp.

Ny straffskala för allvarliga brott
Regeringen överlämnade i februari en proposition till riksdagen med förslag om ändringar i straffbestämmelserna om mord och vissa andra brott för vilka det är föreskrivet fängelse på både viss tid och livstid. Förslaget innebär att tidsbestämda straff i upp till 18 år ska kunna dömas ut för dessa brott, samtidigt som möjligheten att döma till fängelse på livstid behålls. Förslagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2009.
Justitieutskottet beräknas bereda ärendet i april. Riksdagsledamöter från Vänsterpartiet och Miljöpartiet säger nej till förslagen, och vill i stället avskaffa livstidsstraffet.

Antalet länsrätter ska halveras
Regeringen vill minska antalet länsrätter från 23 till 12. Syftet med sammanslagningen av länsrätterna är att skapa en mer hållbar organisation med hög kvalitet och god effektivitet, enligt den proposition som lades fram i mars. Förslaget innebär bland annat att länsrätterna i Västerås, Örebro och Gävle försvinner.

Länsrätterna föreslås också byta namn till förvaltningsrätter. Ändringarna är tänkta att träda i kraft den 15 februari 2010.

Ekobrotten slår rekord
Den ekonomiska brottsligheten fortsätter att öka. Det visar revisionsfirman KPMG:s internationella Fraud Barometer. Enligt KPMG är utvecklingen i Sverige likartad, då antalet anmälda ekonomiska brott fördubblades under 2008.

Barometern visar att allt fler bedrägerier begås av de egna medarbetarna, personer som kan ha mer eller mindre obegränsad tillgång till information och kapitalflöden. Undersökningen visar också på att det blir allt vanligare att ”vanliga” anställda genomför olika former av bedrägerier.

Preskriptionstid utgår från skadereglering
Preskriptionstiden för att ett försäkringsbolag ska betala ut ombudskostnader löper från den tidpunkt när den utomrättsliga skaderegleringen är avslutad. Det fastslår Stockholms tingsrätt i en dom, och ger därmed advokaten rätt till ersättning med drygt 75 000 kronor.

Ärendet gällde en advokat som begärde försäkringsersättning för sitt arbete närmare sju år efter att klienten råkat ut för den trafikolycka som försäkringsregleringen gällde. Försäkringsbolaget avslog begäran med hänvisning till att ärendet var preskriberat. Men enligt domstolen löper preskriptionstiden i stället från år 2005 eftersom ärendet först då var slutreglerat.
Stockholms tingsrätt, T 8813-08

Yttrandefrihetskommittén vill stärka meddelarskyddet
Yttrandefrihetskommittén överlämnade i slutet av februari ett delbetänkande till justitieministern. Kommittén föreslår bland annat i betänkandet att det ska bli brottsligt att ingripa med repressalier mot den som använder sig av sin meddelarfrihet även om ingripandet inte sker ”vid myndighetsutövning”.
Grundlagsskydd för digital bio och andra yttrandefrihetsrättsliga frågor
(SOU 2009:14)

Förtroendet för rättsväsendet ökar
Förtroendet för rättsväsendet ökade mellan 2006 och 2008, enligt Brottsförebyggande rådets årliga Nationella trygghetsundersökningen (NTU).
Undersökningen visar att förtroendet ökade för domstolarna, för åklagarna och även Kriminalvården, samt att förtroendet för polisen ligger kvar på samma förhållandevis höga nivå som tidigare. Sex av tio tillfrågade hade stort förtroende för polisen. För åklagare och domstol hade varannan stort förtroende.

Lika villkor för elektronisk kommunikation
Alla operatörer ska ges samma villkor för att agera på marknaden för elektroniska kommunikationer. Det är syftet med en proposition om ändringar i lagen om elektronisk kommunikation (LEK) som regeringen lämnade över till riksdagen den 12 mars. Dagens regler ska förtydligas om vem som har rätt att överklaga Post- och Telestyrelsens, PTS, beslut enligt LEK samt vad som kan omfattas av tvistlösningsförfarandet mellan operatörer, enligt förslaget. De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 juli 2009.
Vissa ändringar i lagen om elektronisk kommunikation, Prop. 2008/09:159