Annonser

Kalla den ”rättighetsskyddslagen”

– Ipred, fildelningslagen borde kallas ”rättighetsskyddslagen”, för det handlar om att skydda något av det finaste vi har, äganderätten.

Det sa statssekreterare Magnus G. Graner vid ett lunchmöte arrangerat av Advokatsamfundets Stockholmsavdelning, under rubriken Regeringens jakt på Internetpiraterna.

Lagen har i det stora fått en rimlig och teknikneutral utformning, konstaterade Magnus G Graner, även om vissa frågor har lämnats åt rättstillämpningen att avgöra. Några av dessa tog han upp vid lunchmötet.

Efter den 1 april, när Ipred-lagen träder i kraft, kommer det typiskt sett att räcka med en enda uppladdning av ett upphovsrättsskyddat verk för att upphovsrättsinnehavaren ska kunna begära ut identiteten bakom ett IP-nummer. Vid nedladdning krävs sannolikt en större omfattning, enligt statssekreteraren.

Det vanligaste sättet att fildela sker emellertid genom så kallade torrents, ett slags program som innebär att användare A och användare B får och ger tillgång till varandras filer samtidigt. I de fall man inte kan skilja en upp- från en nedladdning får det sannolikt tas med i den proportionalitetsbedömning domstolen gör, konstaterar Magnus Graner. Det går också att fildela genom att just ladda upp en fil till en server varifrån andra sedan kan ladda ner den, även om det inte är lika vanligt i dag.

För att en upphovsrättsinnehavare ska få ut namnet bakom en IP-adress måste han eller hon kunna visa på sannolika skäl för att upphovsrättsintrång skett. Men vad som ska anses utgöra sannolika skäl – om det räcker med att visa på en så kallad ”skärmdump” till exempel – överlämnas till rättstillämpningen att avgöra, förklarade statssekreteraren.

Även frågan om hur långt kontrollansvaret sträcker sig – om innehavaren av en IP-adress står ansvarig för vad någon annan gör via den uppkopplingen – blir en fråga som får avgöras i rättstillämpningen. Men, gissade Magnus G. Graner, då det rör sig om en civilrättslig process kan ansvaret komma att sträcka sig längre än i motsvarande straffrättsliga processer.

Magnus G. Graner förklarade att regeringen också avser att utreda hur lagen tillämpas, inte minst för att kontrollera så att branschen inte ”använder kanoner för att skjuta mygg”. Lagen är avsedd för att reglera intrång i stor omfattning, åtminstone när det gäller nedladdning.
–  Om lagstiftningen används på ett sådant felaktigt sätt kan lagstiftaren backa bandet, konstaterar Magnus G. Graner, och tillade att regeringen tror att branschen har intresse av att agera på ett schysst sätt, eftersom de torde vilja värna sina kunder som åtminstone potentiellt sett är desamma som de som fildelar.

Gabriella Westberg