Annonser

Advokat i framtiden: Den rådgivande gruppen är bildad

Den rådgivande gruppen i projektet Advokat i framtiden är nu bildad och har haft sitt första möte.

I gruppen finns representanter från olika typer av byråer, som är verksamma i olika delar av landet. Tanken är att rådet ska träffas ett par gånger per termin. Vid det första mötet diskuterades en rad olika frågor och möjliga projekt.

Advokatsamfundets projekt Advokat i framtiden har som mål och syfte att öka engagemanget och inflytandet samt skapa en plattform för biträdande jurister och yngre advokater. Den rådgivande gruppen kommer att ge råd till projektet i strategiska frågor och medverka vid genomförandet av olika projekt.

Medlemmar i rådet
Bitr. jur. Agnes Andersson, Setterwalls Advokatbyrå, Göteborg
Bitr. jur. Christopher Arkbrant, Mannheimer Swartling Advokatbyrå, Stockholm
Advokat Ann Bergström, Advokat Lena Isaksson, Umeå
Advokat Dennis Dicksen, Advokatfirman Lindahls, Örebro
Advokat Henrik Fieber, Roschier Advokatbyrå, Stockholm
Advokat Jonas von Heidenstam, Försvarsadvokaterna, Stockholm
Advokat Anna Hellron, Advokat Lena Feuk, Stockholm
Advokat Mia Edwall Insulander, Lotta Insulander Lindh Advokatbyrå, Stockholm
Advokat Eva Jensen, Advokatfirman Lindahls, Malmö
Advokat Malin Leffler, Advokatfirman Vinge, Stockholm
Bitr. jur. Felix Ljunggren  Ramberg Advokater  Stockholm
Advokat Johannes Lundblad  Gernandt & Danielsson Advokatbyrå Stockholm
Advokat Rikard Wikström  White & Case   Stockholm

Vilka är, enligt din mening, de viktigaste frågorna för Advokat i framtiden?

Anna Hellron, advokat:
”Unga biträdande jurister bör välkomnas tidigt till Advokatsamfundet och informeras om att sammankomster och annat också är till för dem. Ju fler som känner sig hemma i samfundet tidigt, desto bättre möjligheter till viktiga nätverk för unga jurister. Engagemang i Advokatsamfundet hos oss yngre advokater är avgörande för att vi också ska få möjlighet att påverka den framtida utvecklingen av advokatens roll i samhället.

En fråga som jag känner starkt för är tillväxten inom och framtiden för humanjuridiken. Hur framtiden inom humanjuridiken kommer att se ut hänger ihop med en rad olika frågor såsom möjligheterna att anställa biträdande jurister på de små byråer som det ofta är fråga om, timkostnadsnormens utveckling och så vidare.

Det är också viktigt att vi advokater som arbetar med exempelvis brottmål och familjerätt entusiasmerar och engagerar unga jurister och blivande advokater och att vi lyfter fram goda exempel på byråer där det fungerar bra.”

Johannes Lundblad, advokat:
”Hos oss yngre jurister och advokater finns det nog en ganska bred uppfattning om att Advokatsamfundet främst är en angelägenhet för våra äldre kolleger. Jag ser dessutom en tendens till att titeln advokat, i varje fall på de affärsjuridiska byråerna, riskerar att uppfattas som mindre viktig för de biträdande juristerna.

Den viktigaste – och svåraste – uppgifterna för projektet Advokat i framtiden är att engagera och entusiasmera yngre jurister att delta i advokatrollens utveckling. Vi måste skapa en social och professionell plattform för yngre jurister och advokater. Vi måste diskutera angelägna frågor under former som är attraktiva för den yngre generationen.

Om jag utgår från den affärsjuridiska verksamheten, i vilken jag arbetar, är nog frågorna klassiska – det handlar om balans mellan arbete och fritid, alternativa karriärsmöjligheter, ökande internationalisering, jämställdhet med mera.

Henrik Fieber, advokat:
”• Stärka varumärket ”advokat”. En advokat är inte vilken konsult som helst, utan begreppet innefattar så mycket mer. Unga jurister ska vilja bli och vara advokater. De värden yrket innefattar, till exempel integritet, kunskap, samhällsengagemang men även sådant som ”glamour” och status, är värden som unga jurister ska vilja eftersträva.

• Ett socialt nätverk. Att vara advokat är att vara del i en exklusiv klubb. Det bör ges möjligheter för unga att träffas inom denna klubb. Projektet bör sträva efter att ge utrymme till fler sociala aktiviteter där unga jurister får tillfälle att träffas, lyssna på ett intressant föredrag och diskutera frågor av gemensamt intresse över ett glas vin.

• Den internationella utvecklingen. Projektet bör sträva efter att odla internationella kontakter i syfte att lära av erfarenheterna i andra länder.

• Jämställdhet. Enligt min uppfattning finns det en del kvar att göra där när det gäller jämställdhet. Antalet kvinnliga delägare är fortfarande mycket litet. Även om såväl män som kvinnor numera tar ut föräldraledighet finns det fortfarande en mängd frågor som på många håll ännu är olösta, till exempel förutsättningarna för att vara föräldraledig som delägare.”