Upphovsrätten – starkare och svagare än någonsin
Nr 1 2008 Årgång 74Jan Rosén är professor i civilrätt vid Stockholms universitet och ordförande i Svenska föreningen för upphovsrätt.
– Upphovsrätten spelar en större roll i dagens samhälle än någonsin tidigare. Mediesamhället är så omfattande och mjuka värden spelar så stor roll. Det man lite slappt kallar informationssamhället står på immaterialrättslig grund, och relaterar framför allt till upphovsrätten, säger han.
Att upphovsrätten idag diskuteras och ifrågasätts tycker Jan Rosén är helt naturligt.
– Upphovsrätten har varit teknikdriven från första början, strängt taget sedan boktryckarkonsten introducerades och blev sin tids massmedium. Det uppkom ett behov av en god privaträttslig ordning, men detta provocerade också dittills kända föreställningar om vad som var rätt och rimligt, säger han.
Hoten mot upphovsrätten
Ett teknikskifte har helt klart skett. Informationsteknologin och tillgången till bredband i Sverige gör det lätt att sprida och ladda ner filer, med eller utan rättighetsinnehavarens medgivande. Och laddar ner gör man. En användarundersökning visar att 14 procent av befolkningen, 1,3 miljoner människor, använder fildelningsprogram för att ladda ner filmer eller musik (både laglig och olaglig fildelning).
En annan undersökning tar sikte på unga internetanvändares attityder till nerladdning. Där svarade 47 procent av de tillfrågade att de inte kände skuld över att ladda ner olagligt material från nätet. 32 procent instämde i påståendet att ”att ladda ner upphovsrättsskyddat material från internet är stöld”, medan 34 procent knappast eller inte alls instämde.*
Siffrorna över hur den illegala nerladdningen påverkar musik- och filmindustrin varierar. Enligt förespråkarna för fri nerladdning är det inte alls säkert att företagen påverkas, eftersom de som laddar ner mycket film och musik också är storkonsumenter av cd-skivor, dvd-filmer och biobesök. Nerladdningen blir ”det lilla extra”, det man ändå aldrig skulle ha betalat för. Men andra menar att det är ett avsevärt avbräck för branschen. Klart är i alla fall att skiv- och filmbolagen själva upplever sig starkt hotade. 2001 bildade landets film- och datorspelsdistributörer Antipiratbyrån som på olika sätt bekämpar ”pirateriet” på nätet.
Stora förluster
Helene Miksche är senior legal counsel på advokatbyrån Bird & Bird i Stockholm. Hon har lång erfarenhet av underhållningsbranschen, eftersom hon tidigare var chefsjurist på TV4. Hon har reflekterat en hel del över upphovsrättens roll i informationssamhället.
– Alla industrier som lever på upphovsrättsligt material drabbas av illegal konsumtion, som nerladdning och streaming. Det måste man ta på allvar. För denna fråga hänger ihop med en annan: Vad spelar upphovsrätten för roll? Är det verkligen så viktigt eller är det bara gnälligt och närigt? Men den har en betydelse. Har man inte skyddet finns det inte någon industri. Är det fritt fram för alla finns det inget att tjäna pengar på, säger hon.
Advokat Peter Danowsky på Danowsky & Partners Advokatbyrå har lång erfarenhet av upphovsrättsliga frågor. Just nu företräder han skivbolagens organisation Ifpi (International Federation of the Phonographic Industry) i frågor som rör The Pirate Bay.
– The Pirate Bay har vållat omfattande skadeverkningar för författare, kompositörer, filmproducenter och grammofonproducenter, och deras verksamhet kan inte få fortsätta. Hittills har de gäckat rättvisan och till och med fått politisk sympati i vissa kretsar, men jag tror inte att det går i långa loppet. Alla insiktsfulla bedömare och förhoppningsvis även en stark majoritet bland politikerna kommer att inse att det inte handlar om oskyldiga ungdomsstreck utan om organiserad brottslighet med stora ekonomiska skador som följd, säger han.
Digital maoism
Professor Jan Rosén tycker den illegala nerladdningen är problematisk. Men kanske ännu mer reagerar han mot den ”förvirrade ideologi” som har byggts kring internet och spridningen av upphovsrättsskyddat material där.
– Det finns numera många vulgäruppfattningar om vad upphovsrätten står för och hur den förhåller sig till ny teknik. Såsom att modern digitalteknik inte alls får normeras och att upphovsrätten som sådan är teknikfientlig eller att den hotar människors integritet i nätmiljön. De skeva synsätten är hotet mot upphovsrätten, säger han, och fortsätter:
– Den handlar från min horisont mest om en sorts teknisk fartblindhet. Nätets möjligheter gör att en del tappar proportionerna. Jag brukar kalla det där för digital maoism, att man tror att ny och avancerad teknik sveper undan all legal logik. Det är ganska vanligt vid teknikskiften att en del bara ser till tekniken men inte till innehållet.
Jan Rosén jämför med radiomediets genombrott på 1920-talet. Då förutspåddes också upphovsrättens död. För hur skulle man kunna kontrollera ljudvågor som färdades fritt i luften, oberoende av nationsgränser? Idag uppfattar ingen detta som ett problem för upphovsrätten.
Katarina Strömholm, advokat på RydinCarlsten Advokatbyrå, tror att de flesta människor sympatiserar med principen om upphovsmannens ensamrätt till sitt verk. Problemet är att internet gör upphovsmannen allt mer diffus och avlägsen för dem som tillägnar sig verket.
– Internet blir så opersonligt. När du ser en människa bakom verket, helst ekonomiskt svag som en svältande poet i en vindskupa, är det lättare att tycka att upphovsrätten är viktig. Det blir så mycket masshantering på internet, svårt att bibehålla den personliga touchen. Det gör det svårt att skapa för upphovsrättens grundläggande funktion och värde, säger hon.
Varför upphovsrätt?
Upphovsrätten har gamla anor. Redan under antiken förekom det att författare deponerade sina dramer i olika arkiv, för att kunna kontrollera när och hur de spelades. I Frankrike och USA började rättigheterna lagfästas på 1700-talet. I Sverige fastslogs upphovsrätten i 1809 års regeringsform. Författarens rätt att bestämma över tryckandet av hans skrifter formulerades därefter i 1810 års tryckfrihetsförordning. Upphovsrätten kan enkelt sett beskrivas som ett sätt för staten att genom en civilrättslig ordning garantera att den som skapar något också kan få ersättning för det.
Men upphovsrätten fyller fler funktioner, menar Jan Rosén.
– Ett element som inte alltid uppmärksammas är att upphovsrätten ger ett möte mellan kreativ insats och finansiering och distribution. Kort sagt är upphovsrätten det enda som de skapande intressena kan erbjuda de finansiella intressena, säger han.
Ett typexempel är en film som kostar stora summor att producera. Genom att filmskaparen, upphovsmannen, erbjuder rättigheterna till filmen till ett filmbolag har bolaget skäl att finansiera filmen. Om den direkt efter produktion blev allas egendom skulle ingen vilja producera dyra filmer som Arn eller Pirates of the Caribbean, med en budget på runt en miljard dollar.
Jan Rosén betonar också att upphovsrätten ger förutsättningar för uppdelning av produktionskostnaderna på många användare och periodisering av intäkterna för upphovsmannen.
– Om det inte fanns någon upphovsrätt, eller om den trasades sönder, då måste den som producerar något nytt försöka få betalt i ett initialskede, när man fortfarande kontrollerar själva objektet. Genom att det inte behövs, rättigheten löper ju under en skyddstid, där varje nytt förfogande kan generera ny ersättning, delar man upp kostnaderna på alla nyttjare, och det innebär att prissättningen och hela den finansiella bilden blir helt annorlunda. Om upphovsrätten inte fanns vore vi tillbaka i det gamla munkväsendet, där munken försökte avsätta sina avskrifter av Bibeln - han hade bara ett tillfälle att ta betalt, nämligen när han överlämnade originalexemplaret till den första köparen, något annat underlag för handeln fanns ju inte.
Balansgång
Men är då inte allmänhetens intresse av information och kultur viktigare än stora bolags inkomster? Det hävdar bland andra Piratpartiet som vill släppa den icke-kommersiella fildelningen fri. Visst kan det finnas en motsättning, säger Helene Miksche, som upplevt den i praktiken på ett tevebolag.
– Å ena sidan har jag haft rättigheter att tillvarata som tevebolag. Å andra sidan präglas en sådan verksamhet av behovet av fri information och yttrandefrihet, säger hon.
Det är en balansgång mellan upphovsrätten och informationsfriheten som ställs på sin spets i teveproduktion. Men lagstiftaren är medveten om att det finns motsatta intressen, påpekar Helene Miksche.
– Det är därför det finns undantag i upphovsrätten för nyhetsförmedling och sådant som verkligen gynnar det fria informationsflödet, säger hon.
Och Katarina Strömholm är inne på samma linje.
– Hela poängen med inskränkningarna i ensamrätten, exempelvis rätten att framställa exemplar för privat bruk, citaträtten, bestämmelserna om att författningar, myndighetsbeslut etcetera inte åtnjuter upphovsrättsligt skydd, är att tillgodose allmänhetens intresse av information. Så jag skulle säga att reglerna som de är utformade nu tillgodoser den balansen. Sedan kan man alltid i enskilda fall tycka att det blir väldigt skevt, sammanfattar hon. n
* Siffrorna är hämtade från två olika undersökningar, redovisade i DS 2007:27, kapitel 8.