Immaterialrätt ligger i tiden

–Jag tycker att medvetenheten om och intresset för upphovsrätten och andra immateriella rättigheter ökar. Tidigare kom man till advokaten när det var kris. ’Nu har vi fått en stämning om att vi plagierat’ eller ’nu har någon kopierat vår produkt’. Det var i ett sent skede när det redan fanns en konflikt. Men nu kommer rådgivningen in på ett tidigare stadium. Det blir lite grann mer av en allmän konsultverksamhet”, säger Katarina Strömholm, advokat på RydinCarlsten.

Karin Cederlund på Sandart & Partners Advokatbyrå ger en liknande bild av hur arbetsuppgifterna förändrats.
– Traditionellt sett har det varit väldigt mycket tvister. Det har varit upphovsrättsadvokaternas stora uppgift, att ingripa mot intrång eller kräva ersättning för utnyttjandet. Men man kan se att vi jobbar mer och mer med avtalssidan och allmän rådgivning när det gäller upphovsrätt.

Liksom många andra affärsadvokaters är upphovsrättsadvokaternas roll stadd i förändring. Företagen vill ha allt mer rådgivning och konkreta direktiv. ”Gör så här” snarare än att peka ut ett antal handlingsalternativ. Och Katarina Strömholm säger att man efter en periods samarbete ofta får en stark uppfattning om vad som passar och inte passar för ett företag, och därför kan ge de efterfrågade svaren.
– Men vissa frågeställningar måste överlåtas till företaget, rent kommersiella överväganden. Det kan ju finnas skäl att inte röra upp saker, så att företaget bestämmer sig för att inte väcka talan om immaterialrättsintrång, även om man bedömer att sannolikheten att de skulle kunna få framgång är stor. Man kan bara peka på tänkbara effekter. Det måste finnas ett samspel, påpekar hon.

God efterfrågan

Det ökade intresset för immateriella rättigheter och den nya tekniken gör advokatuppdraget bredare.
– Det finns oändliga arbetsuppgifter för advokater
– avtal, bevakning, påverkan, utvärdering av skyddsmöjligheter och intrångssituationer, värdering av rättigheter, skadeberäkning och, förstås, processer är några, sammanfattar advokat Peter Danowsky upphovsrättsadvokaternas arbetsuppgifter.

Han arbetar själv med bland annat processer och en del skiljemannauppdrag med immaterialrättsliga inslag. Dessutom skriver han mycket om upphovsrätt, bland annat lagkommentarer.

Helene Miksche är senior legal counsel på Bird & Bird och arbetar med film och teve. Hon är fullt sysselsatt.
– Efterfrågan är bra och växer eftersom branschen växer och de lagliga alternativen behövs. Framtiden ser bra ut. Det finns en hel del advokatnytta att göra, säger hon.

Hennes byrå är historiskt specialiserad på immaterialrättsliga frågor, även på de övriga kontoren i Europa och Kina. Helene Miksche sitter bland annat med i styrelsen för Svenska Föreningen för Upphovsrätt.

Karin Cederlund instämmer.
– Det är en mycket god efterfrågan, inte minst på starkt specialiserade tjänster. Man måste kunna branschen och juridiken. Det är en explosionsartad utveckling på det rättsliga området, för att inte tala om det tekniska området, och det gäller att hålla sig à jour om man ska vara specialiserad, påpekar hon.

Det gör hon och kollegerna inte minst genom att följa med i nya lagförslag och utredningar. Karin Cederlund är också aktiv i Svenska föreningen för upphovsrätt och Svenska föreningen för industriellt rättsskydd.

Karin Cederlunds byrå är specialiserad på immaterialrätt, den utgör ungefär 70-80 procent av verksamheten. Upphovsrätten är en stor del av detta. Katarina Strömholms byrå har också den en stark immaterialrättslig specialisering, och Katarina Strömholm själv är sedan många år sekreterare i Svenska föreningen för industriellt rättsskydd.

Klienter av alla typer

Upphovsrätten har sin grund i skyddet för konstnärliga och andra skapade verk. Det gör att den alltid har en koppling till en enskild upphovsman, en fysisk person. Och visst händer det att advokaterna företräder en enskild upphovsman, till exempel en småföretagare som vill skydda det han eller hon skapat. Men i de flesta fall är det lite större företag eller organisationer som vänder sig till upphovsrättsadvokaterna.
– Upphovsrätt förekommer inom snart sett alla branscher och klienterna utgörs inte bara av företag och organisationer som traditionellt är orienterade mot upphovsrätt, som förlag, skivbolag, andra medieföretag och upphovsrättsorganisationer, säger Karin Cederlund.
– Storleken på företaget som söker rådgivning i immaterialrättsliga frågor kan skifta oerhört, och det kan skifta i om det är flertalet av produkter eller tjänster som ska skyddas på immaterialrättslig väg, eller om man har en stor produkt eller tjänst och det är den man satsar på. Sedan beror det ju mycket på vilken bransch man är i och hur man måste profilera sig. Men det är både stora och små företag som söker advokathjälp, konstaterar Katarina Strömholm.

Coolt med immaterialrätt

Det ökade intresset för och värdet av immateriella rättigheter verkar ha satt sina spår också i upphovsrättsadvokaternas status. Eller är det kanske tidens intresse för medier, att synas och bli känd som skänker glamour till dem som arbetar med juridiken kring film, musik, design och datorspel? I vilket fall som helst säger sig Katarina Strömholm märka att immaterialrätten gått från att vara ett litet och närmast apart område till något hett och spännande bland studenter och, särskilt yngre, människor hon möter.
– Man kan säga att immaterialrätten har blivit trendig nu. Det är lite coolt med immaterialrätt, det märker man på människors reaktioner. Om jag säger att jag är advokat utlöser det ju oftast inga applådåskor. Men om jag snabbt lägger till vad jag jobbar med – skydd av resultat av skapande verksamhet – blir det omedelbart en attitydförskjutning, sammanfattar Katarina Strömholm.

Ulrika Brandberg & Tom Knutson

Synpunkter på hur man ska komma tillrätta med den olovliga fildelningen

Peter Danowsky, Danowsky & Partners
– Om upphovsrätten ges fortsatt starkt stöd av lagstiftaren och om skyddet säkras hos polis och åklagare och i domstolarna på ett effektivt sätt – vilket inte är fallet nu – kommer upphovsrätten att vara en tillväxtfaktor.
– Visst kan upphovsrätten upprätthållas men alla aktörer, såväl rättsliga som kommersiella måste anstränga sig för att det ska fungera. Den digitala utvecklingen behöver inte vara ett hot. Förbättrad DRM (digital rights management) och åtgärder mot förbrytare som till exempel Pirate Bay-personerna behövs. Om det tekniska och det rättsliga skyddet fungerar kommer nya betalningsformer att kunna utvecklas och därmed också acceptansen för att betala för tillgång till upphovsrättsskyddat material på Internet.

Katarina Strömholm, RydinCarlsten
– Renforsutredningen betonar vikten av att de lagliga nättjänsterna utvecklas. Denna utgångspunkt och förslaget om att tillsätta en referensgrupp för informations- och utbildningsinsatser på upphovsrättens område tycker jag är väldigt bra. Det är en stor pedagogisk utmaning att försöka skapa förståelse för upphovsrättens funktion och värde och att ändra attityden till olaglig nerladdning. Effektiva sanktioner är också helt nödvändiga för att man skall komma åt den olagliga fildelningen.  Av de förslag som lämnades förra året är jag mer positiv till sanktionsdirektivsförslaget än till Renfors förslag om att operatörerna ska stänga av användare. Jag tycker att det är problematiskt att en enskild ska tilldelas en roll som är myndighetsliknande.

Jan Rosén, professor i Civilrätt vid Stockholms universitet
– Både sanktionsdirektivet och den renforsska utredningen lanserar steg som jag tycker är principiellt välmotiverade, just för att de håller upphovsrätten up to date i en delvis ny tekniksituation som gör att telekombolagen måste vara med på arenan.
– I den digitala nätmiljön framöver är det viktigt att bygga bra affärsmodeller, att finna rätt prissättning och att få till matchande tekniska standarder. Upphovsrätten måste alltid fungera i den miljö den finns i. Lagstiftaren har väldigt svårt att reglera fram en dynamisk marknad.

Karin Cederlund, Sandart & Partners
– Upphovsrättslagen utgår från att upphovsmannen har en ensamrätt, och det tycker jag är viktigt att framhålla. Det är viktigt att värna ensamrätten och inte överge den till förmån för bredbandsavgifter och liknande. Lösningar av det slaget skulle riskera att slå ut marknadskrafterna.
– Jag tror att det är väldigt viktigt att ha kraftfulla och väl fungerande sanktioner. De som är beredda att investera i lagliga alternativ måste få en vettig konkurrenssituation. De konkurrerar idag med det som är gratis och olagligt. Det måste förändras genom att effektiva sanktionsmöjligheter införs mot det olagliga. Sedan tror jag ärligt talat att det måste finnas en utbredd samhällelig uppfattning om att upphovsrätten ska respekteras. När politiker och andra går ut och ifrågasätter infosocdirektivets bestämmelser, kravet på laglig förlaga och sådant, det kan nog vara skadligt.

Helene Miksche, Bird & Bird
– Jag tror att det är en kombination av förändringar som måste till, bland annat nya lagliga enkla alternativ för konsumenterna. Rättighetsinnehavare måste vara flexibla till olika affärslösningar och kombinationer av lösningar, betaltjänster eller gratis och annonsfinansierade. Det är svårt att veta hur man ska ta betalt och tjäna pengar, svårt att jämföra de nya intäktsströmmarna och nya affärsmodellerna med de gamla. Men det får man nog lära sig att acceptera och pröva sig fram. Fler behöver ge sig ut i det okända.