Elisabeth Fura-Sandström får toppjobb i Europadomstolen
Nr 4 2003 Årgång 69
Advokatsamfundets förra ordförande Elisabet Fura-Sandström blir ny svensk domare i Europadomstolen för mänskliga rättigheter.
Efter mer än 20 år på advokatbyrå lämnar Elisabet Fura-Sandström i sommar sitt delägarskap i Advokatfirman Vinge, går ur Advokatsamfundet och flyttar till Strasbourg för att bli en av Europadomstolens 44nbsp;domare.
– Klart att det känns vemodigt att lämna advokatyrket. Samtidigt är det spännande att få anta en sådan här utmaning mitt i livet – att lära mig en ny juristroll och ett nytt område inom juridiken. Dessutom är det roligt att advokaters kvaliteter uppskattas i det övriga rättslivet och att även affärsjurister kan komma ifråga, trots att man valt det spåret. Det är ett tecken i tiden att världen och affärslivet blir mer integrerat, både över nationsgränser och ämnesområden.
Hoppas på omval
Trots att hon under sin yrkesbana arbetat som affärsjurist har frågorna om mänskliga rättigheter alltid legat henne varmt om hjärtat. Hon har varit ledamot av Advokatsamfundets rättssäkerhetskommitté och kommittén för mänskliga rättigheter och bidrog till att International Legal Assistance Consortium fick sitt säte i Stockholm. Som ordförande i samfundet talade hon eller skrev ofta om mänskliga rättigheter.
– Det är lite av ett favoritområde även om jag hittills inte haft tillfälle att arbeta så mycket med det som jag skulle vilja.
Elisabet Fura-Sandströms förordnande i Europadomstolen löper i första hand fram till november nästa år. Därefter hoppas hon på att bli omvald för ytterligare sex år. Men hon kommer till en domstol som brottas med stora balanser.
– Europadomstolen riskerar att bli offer för sin egen succé. Möjligheten att gå till Europadomstolen nyttjas i allt högre grad, vilket betyder att domstolen varit framgångsrik. Men risken är att domstolen blir så överlupen av arbete att den inte själv klarar av att leva upp till Europakonventionens artikel 6, som ju innebär att det är en mänsklig rättighet att få sin sak prövad inom skälig tid.
Talar flytande franska
Hon vill bidra till de olika reformarbeten som redan pågår inom domstolen för att förkorta handläggningstiderna – både vad gäller formerna för processen, vilka språk den ska föras på och möjligheterna att avgöra liknande måltyper i klump utan att rättssäkerheten går förlorad.
– Det är viktigt att parterna har möjlighet även i fortsättningen att föra sin talan på sitt hemspråk. Samtidigt får det inte innebära att väntetiderna blir orimliga. Effektivisering och rationalisering är kärnfrågor.
För egen del lär hon knappast få något problem med språket i Strasbourg. Efter tre år på Vinges Pariskontor och flera år som chefsdelegat i CCBE talar hon franska som en infödd.
HANS HELLBERG
– Klart att det känns vemodigt att lämna advokatyrket. Samtidigt är det spännande att få anta en sådan här utmaning mitt i livet – att lära mig en ny juristroll och ett nytt område inom juridiken. Dessutom är det roligt att advokaters kvaliteter uppskattas i det övriga rättslivet och att även affärsjurister kan komma ifråga, trots att man valt det spåret. Det är ett tecken i tiden att världen och affärslivet blir mer integrerat, både över nationsgränser och ämnesområden.
Hoppas på omval
Trots att hon under sin yrkesbana arbetat som affärsjurist har frågorna om mänskliga rättigheter alltid legat henne varmt om hjärtat. Hon har varit ledamot av Advokatsamfundets rättssäkerhetskommitté och kommittén för mänskliga rättigheter och bidrog till att International Legal Assistance Consortium fick sitt säte i Stockholm. Som ordförande i samfundet talade hon eller skrev ofta om mänskliga rättigheter.
– Det är lite av ett favoritområde även om jag hittills inte haft tillfälle att arbeta så mycket med det som jag skulle vilja.
Elisabet Fura-Sandströms förordnande i Europadomstolen löper i första hand fram till november nästa år. Därefter hoppas hon på att bli omvald för ytterligare sex år. Men hon kommer till en domstol som brottas med stora balanser.
– Europadomstolen riskerar att bli offer för sin egen succé. Möjligheten att gå till Europadomstolen nyttjas i allt högre grad, vilket betyder att domstolen varit framgångsrik. Men risken är att domstolen blir så överlupen av arbete att den inte själv klarar av att leva upp till Europakonventionens artikel 6, som ju innebär att det är en mänsklig rättighet att få sin sak prövad inom skälig tid.
Talar flytande franska
Hon vill bidra till de olika reformarbeten som redan pågår inom domstolen för att förkorta handläggningstiderna – både vad gäller formerna för processen, vilka språk den ska föras på och möjligheterna att avgöra liknande måltyper i klump utan att rättssäkerheten går förlorad.
– Det är viktigt att parterna har möjlighet även i fortsättningen att föra sin talan på sitt hemspråk. Samtidigt får det inte innebära att väntetiderna blir orimliga. Effektivisering och rationalisering är kärnfrågor.
För egen del lär hon knappast få något problem med språket i Strasbourg. Efter tre år på Vinges Pariskontor och flera år som chefsdelegat i CCBE talar hon franska som en infödd.
HANS HELLBERG