Därför fungerade inte revisionsbolagens juristsatsningar
Nr 3 2003 Årgång 69
Revisionsbolagens satsningar på affärsjuridik blev kortvariga.
Nyligen lades både KPMG Legal och Ernst & Young Law ner.
Och flera av de för detta advokaterna från konsultföretagen återvänder till Advokatsamfundet.
Vi har talat med några av nyckelpersonerna om varför planerna grusades.
Nyligen lades både KPMG Legal och Ernst & Young Law ner.
Och flera av de för detta advokaterna från konsultföretagen återvänder till Advokatsamfundet.
Vi har talat med några av nyckelpersonerna om varför planerna grusades.
Under 2000 och 2001 lämnade åtskilliga advokater samfundet för att gå till revisionsbolagens affärsjuridiska satsningar Ernst & Young Law och KPMG Legal. Som mest hade KPMG Legal ett drygt 30-tal affärsjurister anställda och av dessa var 15 tidigare advokater. För Ernst & Young Law var antalet jurister cirka 100 och av dem kom cirka 60–70 närmast från advokatbyrå som tidigare advokat eller biträdande jurist.
Men de affärsjuridiska satsningarna blev inte långvariga. Under våren 2002 stod det klart att Ernst & Young skulle avveckla affärsområdet Law. Avvecklingen var genomförd vid årsskiftet 2002/2003. Idag återstår ett fåtal jurister på Ernst & Young som arbetar med revisorsjuridik och bolagsrätt. KPMG Legals verksamhet avvecklades i början av 2003.
Strömmen av advokater från Advokatsamfundet till konsultbolagen har också vänt. Under 2002 och fram till mars 2003 har 29 före detta advokater från Ernst & Young ansökt om återinträde till Advokatsamfundet, från KPMG är motsvarande siffra 9.
Varför gick det inte?
Flera av de intervjuade anser att det var flera faktorer som samverkade till att revisionsbolagens satsningar inte överlevde. Några betonar särskilt de juridiska aspekterna med de striktare regler för revisionsverksamhet som infördes. Andra menar att omvärldshändelserna med bland Enron-affären var avgörande. Händelser som ledde till att revisorernas yrkesroll och oberoende sattes i fokus, vilket i sin tur ledde till diskussionen om deras samarbete med andra yrkesgrupper, till exempel affärsjurister.
Enligt Yngve Kihlström, idag advokat på Ahlford Advokatbyrå, tidigare verksam i ledningsgruppen för Ernst & Young Law, sparkade de regulatoriska förändringarna undan benen på affärsområdet:
– Hade vi fått tid på oss hade vi nog övervunnit de integrations- och marknadsanpassningsproblem som vi kände av, säger han. Men i och med den slutliga uttolkningen av de regulatoriska reglerna och de händelser som inträffade 2002, så höll det inte.
Helt avgörande, enligt Kihlström, för Ernst & Youngs principbeslut att avveckla verksamheten var den nya revisorslagen och den tolkning, som man så småningom gjorde av den.
– Det handlade främst om juridiska tolkningar och bedömningar. Men visst var det nödvändigt att göra dessa mot bakgrund av omvärldsförutsättningarna, till exempel utvecklingen i USA med bland annat Enron-affären, säger Yngve Kihlström. Dessa händelser hade dock egentligen ganska liten bäring på de regulatoriska frågorna i Sverige, men kom faktiskt att påverka marknadsförutsättningarna och därmed sannolikt även beslutsfattarna.
Lars Isacsson, numera advokat på Andrén Bratt Isacsson Advokatbyrå men tidigare chef för KPMG Legal och delägare i KPMG, anser att det var tre händelser som gjorde att det blev i det närmaste tvärstopp för nysatsningarna. Den första händelsen var revisorsnämndens i Sverige kritiska uttalande angående Ernst & Youngs affärsjuridiska satsning, inte minst vad gällde konkursförvaltning. Detta gjorde att revisionsbolagen i allt högre grad började fundera över oberoendefrågorna.
Händelse nummer två var Enronskandalen och i dess kölvatten revisionsfirman Arthur Andersens kollaps – en av ”big five”. Den firmans undergång hade egentligen inte så mycket att göra med annat än revisorernas verksamhet i Enron, anser Lars Isacsson. Trots det hamnade fokus på de kringverksamheter man ägnade sig åt på revisionsbyråerna.
– Olika regulatoriska organ och revisorsorgan började i ökande omfattning titta på om revisionsbyårernas tjänster utanför kärnverksamheten revision kunde anses äventyra revisorernas oberoende. Även marknaden började ifrågasätta att de tillhandahöll andra tjänster än revision, säger Isacsson.
Som den tredje viktiga faktorn tar Lars Isacsson upp de kulturella olikheterna mellan advokater och revisorer:
– Jag tror att man underskattade hur svårt det är att få en yrkesgrupp att samarbeta med en annan som sedan länge är etablerad, revisorer kontra advokater, säger Lars Isacsson. Det var nog den största svårigheten och var betydligt svårare än vad jag – och sannolikt många med mig – hade trott. Det är en radikal skillnad mellan advokaters och revisorers yrkesroll och arbetssätt, hur man driver sin verksamhet och så vidare. Man kan nog tala om en kulturkollision.
När det gäller tillströmningen av klienter så säger flera av de tillfrågade att efterfrågan inte blev den förväntade. Det gick trögare än man tänkt sig.
– Klienttillströmningen varierade. I vissa avseenden var den mycket bra. Etableringarna på landsorten, i Malmö, Göteborg, Karlstad och Uppsala fungerade bra, säger Yngve Kihlström.
Flera lärdomar
Lars Isacsson konstaterar att även om klienterna finns i huset är det inte sagt att man kan sälja alla möjliga typer av tjänster till dem:
– När det gäller ”cross selling”, att en yrkesgrupp säljer in en annan, finns det mycket kvar att lära.
De vi talat med betonar att det finns flera lärdomar advokaterna kan göra från samarbetet med revisorerna. Den tidigare advokaten Claes Sjölin, som var affärsområdeschef för Ernst & Young Law, anser bland annat att advokaterna kan lära sig av revisorernas utvecklade belöningssystem och omfattande utbildningsprogram.
Yngve Kihlström tar upp det påtagliga behovet av specialisering med omdöme och den stora positiva betydelsen för kunden av att samarbeta på ett mer professionellt och utvecklat sätt med andra professioner vid den affärsrättsliga rådgivningen.
Enligt Lars Isacsson handlar en av de positiva lärdomarna om hur revisorer arbetar:
– Man får nya perspektiv på sin egen yrkesroll som advokat. Revisorer ser saker från en annan utgångspunkt bland annat därför att en revisor till skillnad från en advokat har att ta hänsyn till många olika intressen.
Även om revisionsbolagens satsningar på affärsjuridik gått i graven så tror de vi talat med att frågan om samverkan mellan professioner kommer att leva vidare.
Advokat Jan Gregorsson, KLegal advokatbyrå, berättar att i samband med avvecklingen av KPMG Legal så erbjöds de anställda att gå över till KLegal, som bildades sommaren 2002. Totalt gick 12 personer över till KLegal, av dessa var 10 tidigare advokater eller jurister.
Finns det någon koppling mellan KPMG och KLegal?
– Vi har inget formellt samarbetsavtal utan det handlar om att i praktisk tillämpning genom frekventa kontakter tillvarata kompetens inom olika områden bland annat för ett stort antal gemensamma klienter där vi ofta arbetar på gemensamma projekt. Vi kan därigenom på ett smidigt sätt och med kort varsel få stöttning av, och ge stöttning till, KPMGs experter på olika områden där respektive organisation inte själv har spetskompetens, säger Jan Gregorsson.
Om framtiden för olika typer av professionellt samarbete, säger Jan Gregorsson:
– Jag är övertygad om att det blir som klienterna vill. Vill de – med beaktande av de regulatoriska förutsättningarna – att deras rådgivare ska ha en bred kompetens på alla olika områden måste du som konsult se till att klienterna får det de vill ha. Jag tror att klienterna vill ha, om inte MDP där juristerna är anställda ”in-house” i en revisorsorganisation, så i vart fall ett väl utvecklat samarbete mellan jurister och andra rådgivare och därmed få tillgång till en effektiv och snabb service som spänner över fler kompetensområden än affärsjuridik.
Claes Sjölin, som länge förespråkat utvecklade samarbetsformer mellan advokater och revisionsbyråer och konsultföretag, anser att utvecklingen på kontinenten och i den anglosachsiska världen visar att MDP-tanken inte har spelat ut sin roll (om detta har han bland annat skrivit i tidskriften Balans). Enligt Sjölin förefaller det som om idén med mångkompetenshus står pall för påfrestningarna trots företagsskandaler och, i någon form, kommit för att stanna.
– Tiden börjar kanske bli mogen att åstadkomma en harmonisering mellan revisorers och advokaters yrkesregler så att konkurrensregler balanseras mot de båda skrånas rimliga etik- och strukturförutsättningar utan att lönsamheten äventyras? Ytterst bör det ju vara lagstiftaren som måste se till att revisionsföretag kan tillförsäkras de olika kompetenser som krävs för att revisorer skall kunna bli just så oberoende som alla vill, säger Claes Sjölin som tillägger att E&Y Law faktiskt hann bli riktigt framgångsrikt, trots den korta tiden.
– På entreprenörsprisgalan utsågs vi faktiskt till ”den mest attraktiva samarbetspartnern inom juridikområdet år 2002”, vilket säger en del om hur klienterna värdesatte företeelsen.
Kärnverksamhet
Lars Isacsson tror att revisionsbolagen i allt högre grad kommer att gå tillbaka till sin kärnverksamhet, revision. Han tror inte att det inom överskådlig tid dyker upp fler liknande satsningar, som de vi nu har sett, eftersom marknaden för sådana satsningar är så stukad efter att revisorernas yrkesroll och oberoende satts i fokus.
Snabb avveckling
Yngve Kihlström utesluter inte att de stora satsningarna som gjordes av Ernst & Young och KPMG kan få en fortsättning i någon form:
– Vem vet? Pendeln kanske slår tillbaka. Under alla förhållanden så tror jag att advokatbranschen i allmänhet bör ta intryck av de goda erfarenheterna vi gjort för att utveckla sättet och metoderna att arbeta med affärsjuridisk rådgivning.
En fundering som Lars Isacsson har rör utvecklingen på detta område i andra länder.
– Rätt eller fel så har jag en känsla av att den här utvecklingen har varit särskilt snabb här i Sverige. Av någon anledning som jag inte riktigt kan greppa så har avvecklingen gått så mycket snabbare här, säger Lars Isacsson som tror att det som hänt i Sverige också kommer att inträffa i andra länder.
TOM KNUTSON
Advokatsamfundet varnade för sammanblandning av roller
Advokatsamfundet har varit kritiskt till sammanblandning av revisorsverksamhet och advokatverksamhet eftersom yrkesgrupperna har olika roller och lever efter olika regelverk. Samfundet har betonat att advokaten och revisorn har var sitt oberoende att försvara. Advokatens främsta plikt är att ta tillvara sin klients intresse och att vara lojal mot denne inom ramen för lag och god advokatsed. Advokaten har tystnadsplikt och sekretesskrav.
Revisorns roll är annorlunda, han är skyldig att yppa vad som kommit fram under revisionen och han har skyldighet att ange misstanke om brott.
I olika sammanhang har Advokatsamfundet påtalat riskerna med att revisorerna går utanför sin lagstadgade revisionsplikt med diverse sidouppdrag.
Om revisorn ger allmän rådgivning till sina klienter finns det en risk att granskningsresultatet påverkas och att revisorn i allmänhetens ögon inte uppfattas som oberoende.
Enligt Advokatsamfundets uppfattning så besannade händelserna med Enron- och Worldcom-skandalerna samfundets farhågor.
TOM KNUTSON
Men de affärsjuridiska satsningarna blev inte långvariga. Under våren 2002 stod det klart att Ernst & Young skulle avveckla affärsområdet Law. Avvecklingen var genomförd vid årsskiftet 2002/2003. Idag återstår ett fåtal jurister på Ernst & Young som arbetar med revisorsjuridik och bolagsrätt. KPMG Legals verksamhet avvecklades i början av 2003.
Strömmen av advokater från Advokatsamfundet till konsultbolagen har också vänt. Under 2002 och fram till mars 2003 har 29 före detta advokater från Ernst & Young ansökt om återinträde till Advokatsamfundet, från KPMG är motsvarande siffra 9.
Varför gick det inte?
Flera av de intervjuade anser att det var flera faktorer som samverkade till att revisionsbolagens satsningar inte överlevde. Några betonar särskilt de juridiska aspekterna med de striktare regler för revisionsverksamhet som infördes. Andra menar att omvärldshändelserna med bland Enron-affären var avgörande. Händelser som ledde till att revisorernas yrkesroll och oberoende sattes i fokus, vilket i sin tur ledde till diskussionen om deras samarbete med andra yrkesgrupper, till exempel affärsjurister.
Enligt Yngve Kihlström, idag advokat på Ahlford Advokatbyrå, tidigare verksam i ledningsgruppen för Ernst & Young Law, sparkade de regulatoriska förändringarna undan benen på affärsområdet:
– Hade vi fått tid på oss hade vi nog övervunnit de integrations- och marknadsanpassningsproblem som vi kände av, säger han. Men i och med den slutliga uttolkningen av de regulatoriska reglerna och de händelser som inträffade 2002, så höll det inte.
Helt avgörande, enligt Kihlström, för Ernst & Youngs principbeslut att avveckla verksamheten var den nya revisorslagen och den tolkning, som man så småningom gjorde av den.
– Det handlade främst om juridiska tolkningar och bedömningar. Men visst var det nödvändigt att göra dessa mot bakgrund av omvärldsförutsättningarna, till exempel utvecklingen i USA med bland annat Enron-affären, säger Yngve Kihlström. Dessa händelser hade dock egentligen ganska liten bäring på de regulatoriska frågorna i Sverige, men kom faktiskt att påverka marknadsförutsättningarna och därmed sannolikt även beslutsfattarna.
Lars Isacsson, numera advokat på Andrén Bratt Isacsson Advokatbyrå men tidigare chef för KPMG Legal och delägare i KPMG, anser att det var tre händelser som gjorde att det blev i det närmaste tvärstopp för nysatsningarna. Den första händelsen var revisorsnämndens i Sverige kritiska uttalande angående Ernst & Youngs affärsjuridiska satsning, inte minst vad gällde konkursförvaltning. Detta gjorde att revisionsbolagen i allt högre grad började fundera över oberoendefrågorna.
Händelse nummer två var Enronskandalen och i dess kölvatten revisionsfirman Arthur Andersens kollaps – en av ”big five”. Den firmans undergång hade egentligen inte så mycket att göra med annat än revisorernas verksamhet i Enron, anser Lars Isacsson. Trots det hamnade fokus på de kringverksamheter man ägnade sig åt på revisionsbyråerna.
– Olika regulatoriska organ och revisorsorgan började i ökande omfattning titta på om revisionsbyårernas tjänster utanför kärnverksamheten revision kunde anses äventyra revisorernas oberoende. Även marknaden började ifrågasätta att de tillhandahöll andra tjänster än revision, säger Isacsson.
Som den tredje viktiga faktorn tar Lars Isacsson upp de kulturella olikheterna mellan advokater och revisorer:
– Jag tror att man underskattade hur svårt det är att få en yrkesgrupp att samarbeta med en annan som sedan länge är etablerad, revisorer kontra advokater, säger Lars Isacsson. Det var nog den största svårigheten och var betydligt svårare än vad jag – och sannolikt många med mig – hade trott. Det är en radikal skillnad mellan advokaters och revisorers yrkesroll och arbetssätt, hur man driver sin verksamhet och så vidare. Man kan nog tala om en kulturkollision.
När det gäller tillströmningen av klienter så säger flera av de tillfrågade att efterfrågan inte blev den förväntade. Det gick trögare än man tänkt sig.
– Klienttillströmningen varierade. I vissa avseenden var den mycket bra. Etableringarna på landsorten, i Malmö, Göteborg, Karlstad och Uppsala fungerade bra, säger Yngve Kihlström.
Flera lärdomar
Lars Isacsson konstaterar att även om klienterna finns i huset är det inte sagt att man kan sälja alla möjliga typer av tjänster till dem:
– När det gäller ”cross selling”, att en yrkesgrupp säljer in en annan, finns det mycket kvar att lära.
De vi talat med betonar att det finns flera lärdomar advokaterna kan göra från samarbetet med revisorerna. Den tidigare advokaten Claes Sjölin, som var affärsområdeschef för Ernst & Young Law, anser bland annat att advokaterna kan lära sig av revisorernas utvecklade belöningssystem och omfattande utbildningsprogram.
Yngve Kihlström tar upp det påtagliga behovet av specialisering med omdöme och den stora positiva betydelsen för kunden av att samarbeta på ett mer professionellt och utvecklat sätt med andra professioner vid den affärsrättsliga rådgivningen.
Enligt Lars Isacsson handlar en av de positiva lärdomarna om hur revisorer arbetar:
– Man får nya perspektiv på sin egen yrkesroll som advokat. Revisorer ser saker från en annan utgångspunkt bland annat därför att en revisor till skillnad från en advokat har att ta hänsyn till många olika intressen.
Även om revisionsbolagens satsningar på affärsjuridik gått i graven så tror de vi talat med att frågan om samverkan mellan professioner kommer att leva vidare.
Advokat Jan Gregorsson, KLegal advokatbyrå, berättar att i samband med avvecklingen av KPMG Legal så erbjöds de anställda att gå över till KLegal, som bildades sommaren 2002. Totalt gick 12 personer över till KLegal, av dessa var 10 tidigare advokater eller jurister.
Finns det någon koppling mellan KPMG och KLegal?
– Vi har inget formellt samarbetsavtal utan det handlar om att i praktisk tillämpning genom frekventa kontakter tillvarata kompetens inom olika områden bland annat för ett stort antal gemensamma klienter där vi ofta arbetar på gemensamma projekt. Vi kan därigenom på ett smidigt sätt och med kort varsel få stöttning av, och ge stöttning till, KPMGs experter på olika områden där respektive organisation inte själv har spetskompetens, säger Jan Gregorsson.
Om framtiden för olika typer av professionellt samarbete, säger Jan Gregorsson:
– Jag är övertygad om att det blir som klienterna vill. Vill de – med beaktande av de regulatoriska förutsättningarna – att deras rådgivare ska ha en bred kompetens på alla olika områden måste du som konsult se till att klienterna får det de vill ha. Jag tror att klienterna vill ha, om inte MDP där juristerna är anställda ”in-house” i en revisorsorganisation, så i vart fall ett väl utvecklat samarbete mellan jurister och andra rådgivare och därmed få tillgång till en effektiv och snabb service som spänner över fler kompetensområden än affärsjuridik.
Claes Sjölin, som länge förespråkat utvecklade samarbetsformer mellan advokater och revisionsbyråer och konsultföretag, anser att utvecklingen på kontinenten och i den anglosachsiska världen visar att MDP-tanken inte har spelat ut sin roll (om detta har han bland annat skrivit i tidskriften Balans). Enligt Sjölin förefaller det som om idén med mångkompetenshus står pall för påfrestningarna trots företagsskandaler och, i någon form, kommit för att stanna.
– Tiden börjar kanske bli mogen att åstadkomma en harmonisering mellan revisorers och advokaters yrkesregler så att konkurrensregler balanseras mot de båda skrånas rimliga etik- och strukturförutsättningar utan att lönsamheten äventyras? Ytterst bör det ju vara lagstiftaren som måste se till att revisionsföretag kan tillförsäkras de olika kompetenser som krävs för att revisorer skall kunna bli just så oberoende som alla vill, säger Claes Sjölin som tillägger att E&Y Law faktiskt hann bli riktigt framgångsrikt, trots den korta tiden.
– På entreprenörsprisgalan utsågs vi faktiskt till ”den mest attraktiva samarbetspartnern inom juridikområdet år 2002”, vilket säger en del om hur klienterna värdesatte företeelsen.
Kärnverksamhet
Lars Isacsson tror att revisionsbolagen i allt högre grad kommer att gå tillbaka till sin kärnverksamhet, revision. Han tror inte att det inom överskådlig tid dyker upp fler liknande satsningar, som de vi nu har sett, eftersom marknaden för sådana satsningar är så stukad efter att revisorernas yrkesroll och oberoende satts i fokus.
Snabb avveckling
Yngve Kihlström utesluter inte att de stora satsningarna som gjordes av Ernst & Young och KPMG kan få en fortsättning i någon form:
– Vem vet? Pendeln kanske slår tillbaka. Under alla förhållanden så tror jag att advokatbranschen i allmänhet bör ta intryck av de goda erfarenheterna vi gjort för att utveckla sättet och metoderna att arbeta med affärsjuridisk rådgivning.
En fundering som Lars Isacsson har rör utvecklingen på detta område i andra länder.
– Rätt eller fel så har jag en känsla av att den här utvecklingen har varit särskilt snabb här i Sverige. Av någon anledning som jag inte riktigt kan greppa så har avvecklingen gått så mycket snabbare här, säger Lars Isacsson som tror att det som hänt i Sverige också kommer att inträffa i andra länder.
TOM KNUTSON
Advokatsamfundet varnade för sammanblandning av roller
Advokatsamfundet har varit kritiskt till sammanblandning av revisorsverksamhet och advokatverksamhet eftersom yrkesgrupperna har olika roller och lever efter olika regelverk. Samfundet har betonat att advokaten och revisorn har var sitt oberoende att försvara. Advokatens främsta plikt är att ta tillvara sin klients intresse och att vara lojal mot denne inom ramen för lag och god advokatsed. Advokaten har tystnadsplikt och sekretesskrav.
Revisorns roll är annorlunda, han är skyldig att yppa vad som kommit fram under revisionen och han har skyldighet att ange misstanke om brott.
I olika sammanhang har Advokatsamfundet påtalat riskerna med att revisorerna går utanför sin lagstadgade revisionsplikt med diverse sidouppdrag.
Om revisorn ger allmän rådgivning till sina klienter finns det en risk att granskningsresultatet påverkas och att revisorn i allmänhetens ögon inte uppfattas som oberoende.
Enligt Advokatsamfundets uppfattning så besannade händelserna med Enron- och Worldcom-skandalerna samfundets farhågor.
TOM KNUTSON