Det talas om Knowledge Management i branschen...
Nr 5 2002 Årgång 68
Under senare tid har det framkommit att flera advokatbyråer investerat stort i tekniska dokumenthanteringssystem i syfte att öka kunskapen och kompetensen på byrån. Detta har bl a tidskriften Advokaten skrivit om. Jag vill framföra en kortfattad reflektion angående dessa IT-baserade system.
En organiserad kunskapshantering innebär i korthet att den kunskap som varje jurist på en advokatbyrå besitter, görs tillgänglig för alla jurister inom organisationen. Syftet är att advokatbyrån ska bli effektiv och oslagbar. En fullt fungerande kunskapshantering är dock något helt annat än bara en mallsamling, uppbyggd genom dyrbara IT-system i formen av dokumenthanteringssystem m.m.Advokaten säljer individuella lösningar av högt specialiserade och personligt engagerade individer till klienterna. En utvecklad kunskapshantering - som utgår ifrån individen - utgör då en grundläggande förutsättning för den advokatbyrå som påstår sig erbjuda “bästa” kunskapen och kompetensen. Tjänsterna kan därför inte standardiseras för mycket.
De tekniska hjälpmedlen är inte mycket värda om individen saknar kompetens och vilja att använda sig av dessa. Kunskap och kompetens är så mycket mer än den i många fall standardiserade information som kan lagras i ett IT-system. Dessutom - vilket är det viktigaste - är inte mallsamlingar några självspelande pianon. Även ett bra IT-system kräver kontinuerlig kontroll och uppdatering av de jurister som arbetar på advokatbyrån. Utan en individbaserad kunskapshantering är alla försök att få en fungerande IT-baserad mallsamling dömda att misslyckas.På den enskilda advokatbyrån bör humanprocessen således bilda basen för det valda kunskapshanteringssystemet i stället för den tekniska processen. Genom implementeringen av ett utvecklat kunskapshanteringssystem med utgångspunkt från individen kan vi visa omvärlden att vi advokater verkligen står för högsta kvalitet i vårt arbete. Det kan ske genom Knowledge Management, d v s kunskapshantering i dess egentliga betydelse. IT-stödet blir därmed ett betydelsefullt hjälpmedel och stöd för humanprocessen.Jag ser en fara i att advokatbranschen synes fokusera investeringarna i kunskapshantering med en bas i IT-lösningar. Om advokatbyrån har ett fokus på IT-lösningar finns det en risk att advokatbyrån blir utkonkurrerad av de advokatbyråer som har fokus på individprocessen. Jag anser därför att fokuseringen bör ske på den viktigaste tillgången på advokatbyrån, nämligen individen och dennes resurser.
Christina Runefelt
Advokat, civilekonom
De tekniska hjälpmedlen är inte mycket värda om individen saknar kompetens och vilja att använda sig av dessa. Kunskap och kompetens är så mycket mer än den i många fall standardiserade information som kan lagras i ett IT-system. Dessutom - vilket är det viktigaste - är inte mallsamlingar några självspelande pianon. Även ett bra IT-system kräver kontinuerlig kontroll och uppdatering av de jurister som arbetar på advokatbyrån. Utan en individbaserad kunskapshantering är alla försök att få en fungerande IT-baserad mallsamling dömda att misslyckas.På den enskilda advokatbyrån bör humanprocessen således bilda basen för det valda kunskapshanteringssystemet i stället för den tekniska processen. Genom implementeringen av ett utvecklat kunskapshanteringssystem med utgångspunkt från individen kan vi visa omvärlden att vi advokater verkligen står för högsta kvalitet i vårt arbete. Det kan ske genom Knowledge Management, d v s kunskapshantering i dess egentliga betydelse. IT-stödet blir därmed ett betydelsefullt hjälpmedel och stöd för humanprocessen.Jag ser en fara i att advokatbranschen synes fokusera investeringarna i kunskapshantering med en bas i IT-lösningar. Om advokatbyrån har ett fokus på IT-lösningar finns det en risk att advokatbyrån blir utkonkurrerad av de advokatbyråer som har fokus på individprocessen. Jag anser därför att fokuseringen bör ske på den viktigaste tillgången på advokatbyrån, nämligen individen och dennes resurser.
Christina Runefelt
Advokat, civilekonom