Bilden drar in i rättssalarna
Nr 5 2002 Årgång 68
"Risk för obalans i processen när åklagarna har ett tekniskt övertag".
Den nya tekniken har av åklagare använts på ett framgångsrikt sätt i flera stora och uppmärksammade mål den senaste tiden. Polismorden i Malexander, Göteborgsbranden, tavelstölden på Nationalmuseum och bedrägerimålet med Jesus Alcala är bara några.I dessa stora mål har åklagarsidan ofta haft hjälp av polisen att utveckla presentationerna. Riksåklagarens målsättning är att alltfler åklagare nu ska börja nyttja datorstödd presentationsteknik regelbundet även i mindre mål.Och kapaciteten finns i åklagarkåren efter de senaste årens kraftfulla utbildningssatsning. Redan för tre år sedan fick de flesta åklagare sin första utbildning i presentationsteknik med hjälp av datorer.På Riksåklagarens intranät finns sedan en tid ett utbildningsmaterial med mallar som underlättar för åklagare att göra sina egna presentationer. Presentationsteknik återkommer också regelbundet i åklagarnas obligatoriska grundutbildning och fortbildning.- Användningen ökar hela tiden på de kammare där man lärt sig tekniken och där den finns installerad i domstol. Min bedömning är att åtminstone 70-80 åklagare hittills åtminstone någon gång använt sig av den nya tekniken i sina sakframställningar, säger kammaråklagare Thomas Forsberg på Riksåklagarens kansli. Det är nästan en tiondel av kåren.
En miljon kronor per sal
Nyordningen rycker nu också fram i domstolarna. Uppsala tingsrätt var först att utrustas med teknik för presentationer. I Svea hovrätt intrimmas just nu den nya tekniken i två salar i Schering Rosenhanes palats.Båda salarna har utrustats med en objektskamera, bildskärmsanslutningar, avancerade projektorer och två stora dukar där man kan visa vapen, bilder och andra viktiga dokument. Allt styrs från en datorskärm vid ordförandens plats. En av salarna ska också utrustas med videokonferens.Enligt hovrättsassessor Martin Weyler som leder nydaningen i hovrätten är det viktigt att de nya installationerna är diskreta.- Tekniken ska underlätta utan att vara i vägen. Alla parter ska kunna sitta kvar på sina platser under presentationerna och man ska inte behöva möblera om.Kostnaden för en komplett utrustning är cirka en miljon kronor per sal. Inom fem år ska möjligheter till presentationsteknik finnas i alla domstolar.Medan åklagarna och nu alltså även domarna alltmer anammar de nya möjligheterna har advokatkåren inte alls hängt med. ADVOKATEN har förgäves försökt hitta någon advokat som tagit till sig den nya tekniken på allvar.Advokat Leif Gustafson har själv inte ännu använt sig av den men har vid flera tillfällen i större ekomål konfronterats med åklagare som använt sig av den nya presentationstekniken. Enligt Gustafson innebär den och därmed bildens intåg på allvar i rättssalarna ett paradigmskifte som saknar motsvarighet i svensk rättshistoria.- Det är som att gå från radio till tv. En duktig retoriker och estradör får ett forum där denne kan kombinera bild och tal på ett helt annat sätt än tidigare. Det finns inte en chans att matcha den framställningen med en vanlig muntlig presentation, säger Leif Gustafson och fortsätter:- Åklagarna vill vinna sina mål. Här har de fått ett nytt kraftfullt instrument för vilket det än så länge saknas tydliga gränser för hur det får användas. Detta ställer helt nya krav på oss advokater. Vi måste snabbt lära oss att göra lika bra presentationer som åklagarna. Det är vars och ens ansvar men det är också viktigt att samfundet hjälper till.Varför har advokaterna inte hängt med åklagarna?- Det främsta hindret är nog en allmän tröghet. Man tar dagens vedermödor först. Men det är självklart lättare för staten att leda en sådan här utveckling än för fristående konsulter som måste skaffa sin försörjning varje dag. Därför är det viktigt att göra uppsamlingar och skapa möjligheter så att så många som möjligt kan hänga med.
Uppenbara fördelar
För dem som förespråkar den nya presentationstekniken är möjligheterna och fördelarna uppenbara:
Tekniken skapar förutsättningar för högre kvalitet i rättegångsprocessen genom att man på ett tydligare sätt kan belysa vad som faktiskt hänt i ett mål. Det blir också lättare att göra ett komplext material begripligt. Detta kan i båda fallen bidra till ökad rättssäkerhet.
* Koncentrationen i rättegången ökar genom att alla i rätten har möjlighet att studera samma sak samtidigt på storbildsskärm.
* En effektivare och snabbare process genom att i en bild kunna förklara saker som tar mycket längre tid att förklara i ord. Mindre fumlande med papper och dokument bidrar också till högre tempo.
* När hela förundersökningsmaterialet så småningom digitaliseras blir det lättare för advokaterna att söka i den så kallade slasken, det material som inte ingår i den slutliga förundersökningen. Även det en rättssäkerhetsvinst. - För rättsväsendet måste det enbart vara av godo om man från åklagarhåll så tydligt och adekvat som möjligt kan belysa de faktiska omständigheterna, säger Kristina Tollbäck, utvecklingschef på Riksåklagarens kansli. Jag ser inga skäl att vara kritisk till en sådan utveckling. Men jag är medveten om att utvecklingen oroar många advokater.
Bilden ligger kvar
Förutom ett ökat teknikberoende är den stora invändningen mot den nya presentationstekniken den obalans i processföringen den kan innebära. Åtminstone tills advokaterna hämtat in åklagarnas försprång.Advokat Leif Gustafson ger ett exempel: - När åklagarna i sina sakframställningar i dag presenterar flödesscheman eller organisationsscheman på storbild och försvararna inte har något motsvarande händer det att rätten vill att åklagarnas bilder ska ligga kvar även under försvarets sakframställning, även om bilden är bestridd. Det blir som att åklagaren talar samtidigt som den misstänkte. Det är något helt nytt.Det finns advokater som anser att åklagarnas övertag i teknikkunnande kan vara i strid med jämviktsprincipen och att åklagarna ska ligga lågt med den nya tekniken tills advokaterna hunnit ikapp.Kristina Tollbäck på RÅ har ingen förståelse för det argumentet:- Advokatkåren måste anpassa sig när omvärlden ställer krav på förändring. Det är väl knappast någon som ifrågasätter jämvikten i ett mål om du har en retoriskt driven försvarare och en tafatt åklagare som sitter och mumlar och bläddrar i papperen. Men bara för att det handlar om spöket teknik försöker man konstruera hinder.Den nya tekniken kan också öka risken för att rätten utsätts för otillbörlig påverkan, menar hovrättsassessor Martin Weyler. - De tekniska hjälpmedlen är mycket potenta och ibland känns det snarare som man skulle vilja förminska än att förstora ett föremål eller en bild. Det finns åtminstone ett exempel där en åklagare i sin sakframställning gått för långt genom att visa en gullig porträttbild på en mördad kvinna. Det skapade en känsloladdad stämning utan att för den skull tillföra målet något i sak. Vid sådana tillfällen är det viktigt att rättens ordförande har möjlighet att stoppa en presentation med en så kallad panikknapp.Kristina Tollbäck håller med om att den nya tekniken kräver gott omdöme av de inblandade. - Visst finns det en hel del etiska frågeställningar som behöver lösas och vi tittar som bäst på dessa i en ny arbetsgrupp i RÅ:s regi. Tanken är att ta fram handfasta regler för hur åklagarna ska bete sig.
"Retoriken är viktigast"
Advokat Leif Gustafson är trots advokatkårens tröghet i starten optimistisk inför framtiden, även om han tror att det under ett övergångsskede finns risk att det uppstår ett B-lag som inte tillgodogör sig den nya tekniken.
- Visst kommer det ställas helt nya krav på advokatrollen, men det är ändå retoriken som står i förgrunden. Det är en spännande utveckling som kan skapa nya möjligheter för yngre jurister som inte har samma ryggmärgsmotstånd mot ny teknik. Det är inte heller självklart att alla advokater själva ska sitta och knåpa med presentationerna. En idé kan vara att anlita människor som kan hantverket bättre.Anne Ramberg, generalsekreterare i Sveriges advokatsamfund, anser att det är en naturlig del i samfundets arbete att ordna kurser på temat presentationsteknik. Hon betonar att det redan skett och att man kommer att fortsätta anordna sådana kurser.
TOM KNUTSON
HANS HELLBERG
En miljon kronor per sal
Nyordningen rycker nu också fram i domstolarna. Uppsala tingsrätt var först att utrustas med teknik för presentationer. I Svea hovrätt intrimmas just nu den nya tekniken i två salar i Schering Rosenhanes palats.Båda salarna har utrustats med en objektskamera, bildskärmsanslutningar, avancerade projektorer och två stora dukar där man kan visa vapen, bilder och andra viktiga dokument. Allt styrs från en datorskärm vid ordförandens plats. En av salarna ska också utrustas med videokonferens.Enligt hovrättsassessor Martin Weyler som leder nydaningen i hovrätten är det viktigt att de nya installationerna är diskreta.- Tekniken ska underlätta utan att vara i vägen. Alla parter ska kunna sitta kvar på sina platser under presentationerna och man ska inte behöva möblera om.Kostnaden för en komplett utrustning är cirka en miljon kronor per sal. Inom fem år ska möjligheter till presentationsteknik finnas i alla domstolar.Medan åklagarna och nu alltså även domarna alltmer anammar de nya möjligheterna har advokatkåren inte alls hängt med. ADVOKATEN har förgäves försökt hitta någon advokat som tagit till sig den nya tekniken på allvar.Advokat Leif Gustafson har själv inte ännu använt sig av den men har vid flera tillfällen i större ekomål konfronterats med åklagare som använt sig av den nya presentationstekniken. Enligt Gustafson innebär den och därmed bildens intåg på allvar i rättssalarna ett paradigmskifte som saknar motsvarighet i svensk rättshistoria.- Det är som att gå från radio till tv. En duktig retoriker och estradör får ett forum där denne kan kombinera bild och tal på ett helt annat sätt än tidigare. Det finns inte en chans att matcha den framställningen med en vanlig muntlig presentation, säger Leif Gustafson och fortsätter:- Åklagarna vill vinna sina mål. Här har de fått ett nytt kraftfullt instrument för vilket det än så länge saknas tydliga gränser för hur det får användas. Detta ställer helt nya krav på oss advokater. Vi måste snabbt lära oss att göra lika bra presentationer som åklagarna. Det är vars och ens ansvar men det är också viktigt att samfundet hjälper till.Varför har advokaterna inte hängt med åklagarna?- Det främsta hindret är nog en allmän tröghet. Man tar dagens vedermödor först. Men det är självklart lättare för staten att leda en sådan här utveckling än för fristående konsulter som måste skaffa sin försörjning varje dag. Därför är det viktigt att göra uppsamlingar och skapa möjligheter så att så många som möjligt kan hänga med.
Uppenbara fördelar
För dem som förespråkar den nya presentationstekniken är möjligheterna och fördelarna uppenbara:
Tekniken skapar förutsättningar för högre kvalitet i rättegångsprocessen genom att man på ett tydligare sätt kan belysa vad som faktiskt hänt i ett mål. Det blir också lättare att göra ett komplext material begripligt. Detta kan i båda fallen bidra till ökad rättssäkerhet.
* Koncentrationen i rättegången ökar genom att alla i rätten har möjlighet att studera samma sak samtidigt på storbildsskärm.
* En effektivare och snabbare process genom att i en bild kunna förklara saker som tar mycket längre tid att förklara i ord. Mindre fumlande med papper och dokument bidrar också till högre tempo.
* När hela förundersökningsmaterialet så småningom digitaliseras blir det lättare för advokaterna att söka i den så kallade slasken, det material som inte ingår i den slutliga förundersökningen. Även det en rättssäkerhetsvinst. - För rättsväsendet måste det enbart vara av godo om man från åklagarhåll så tydligt och adekvat som möjligt kan belysa de faktiska omständigheterna, säger Kristina Tollbäck, utvecklingschef på Riksåklagarens kansli. Jag ser inga skäl att vara kritisk till en sådan utveckling. Men jag är medveten om att utvecklingen oroar många advokater.
Bilden ligger kvar
Förutom ett ökat teknikberoende är den stora invändningen mot den nya presentationstekniken den obalans i processföringen den kan innebära. Åtminstone tills advokaterna hämtat in åklagarnas försprång.Advokat Leif Gustafson ger ett exempel: - När åklagarna i sina sakframställningar i dag presenterar flödesscheman eller organisationsscheman på storbild och försvararna inte har något motsvarande händer det att rätten vill att åklagarnas bilder ska ligga kvar även under försvarets sakframställning, även om bilden är bestridd. Det blir som att åklagaren talar samtidigt som den misstänkte. Det är något helt nytt.Det finns advokater som anser att åklagarnas övertag i teknikkunnande kan vara i strid med jämviktsprincipen och att åklagarna ska ligga lågt med den nya tekniken tills advokaterna hunnit ikapp.Kristina Tollbäck på RÅ har ingen förståelse för det argumentet:- Advokatkåren måste anpassa sig när omvärlden ställer krav på förändring. Det är väl knappast någon som ifrågasätter jämvikten i ett mål om du har en retoriskt driven försvarare och en tafatt åklagare som sitter och mumlar och bläddrar i papperen. Men bara för att det handlar om spöket teknik försöker man konstruera hinder.Den nya tekniken kan också öka risken för att rätten utsätts för otillbörlig påverkan, menar hovrättsassessor Martin Weyler. - De tekniska hjälpmedlen är mycket potenta och ibland känns det snarare som man skulle vilja förminska än att förstora ett föremål eller en bild. Det finns åtminstone ett exempel där en åklagare i sin sakframställning gått för långt genom att visa en gullig porträttbild på en mördad kvinna. Det skapade en känsloladdad stämning utan att för den skull tillföra målet något i sak. Vid sådana tillfällen är det viktigt att rättens ordförande har möjlighet att stoppa en presentation med en så kallad panikknapp.Kristina Tollbäck håller med om att den nya tekniken kräver gott omdöme av de inblandade. - Visst finns det en hel del etiska frågeställningar som behöver lösas och vi tittar som bäst på dessa i en ny arbetsgrupp i RÅ:s regi. Tanken är att ta fram handfasta regler för hur åklagarna ska bete sig.
"Retoriken är viktigast"
Advokat Leif Gustafson är trots advokatkårens tröghet i starten optimistisk inför framtiden, även om han tror att det under ett övergångsskede finns risk att det uppstår ett B-lag som inte tillgodogör sig den nya tekniken.
- Visst kommer det ställas helt nya krav på advokatrollen, men det är ändå retoriken som står i förgrunden. Det är en spännande utveckling som kan skapa nya möjligheter för yngre jurister som inte har samma ryggmärgsmotstånd mot ny teknik. Det är inte heller självklart att alla advokater själva ska sitta och knåpa med presentationerna. En idé kan vara att anlita människor som kan hantverket bättre.Anne Ramberg, generalsekreterare i Sveriges advokatsamfund, anser att det är en naturlig del i samfundets arbete att ordna kurser på temat presentationsteknik. Hon betonar att det redan skett och att man kommer att fortsätta anordna sådana kurser.
TOM KNUTSON
HANS HELLBERG