Beslut från disciplinnämnden

Biträdande jurist har i polisförhör lämnat uppgifter om sin klient som skulle kunna vara till klientens nackdel. Principal­ansvar. Varning.

Bakgrund
Advokat A har varit förordnad som målsägandebiträde för X. Biträdande jurist B har företrätt X genom substitution. Anmälan X har i anmälan, som kom in till Advokatsamfundet den 21 januari 2019, riktat anmärkningar mot A, i egenskap av principal för jur. kand. B, och anfört i huvudsak följande.

Hon har A som advokat och B skulle hjälpa henne istället eftersom hon jobbar hos honom. B ringde henne och frågade om hon fick berätta för polisen att hon var onykter på mötet hos B. Det handlade om ett ärende där hon inte hade A som advokat. Hon sa att hon hade varit ärlig mot polisen och sagt att hon hade druckit och att det inte var någon hemlighet. Hon har nu fått läsa att B berättat för polisen mer än att hon inte var nykter. B har inte sagt till henne att hon skulle prata om annat. Hon har inte godkänt det och det som hon har berättat kan skada henne.

X har skickat med ett utdrag från ett polisförhör med B, där det står bl.a. följande. På fråga hur B uppfattade X säger hon att hon var uppjagad, stissig och retlig. Hon hade aggression i kroppen.

När X kom gick dom igenom det ärende de skulle göra. X gick på toan och när hon kom ut därifrån frågade X vad som skulle hända om hon gick på den här andra personen, som ärendet de gick igenom handlade om. X sa även att hon ville slåss men att det var riktat mot den andra personen i ärendet, inte Z. X stannade i ca 20 minuter på mötet – absolut max en halvtimme. B försökte få henne att lugna ner sig.

På fråga om X talade något i telefonen när hon var där så säger B att det inte var något hon uppfattade. Hon vet heller inte vart X skulle efter att de var klara.

Detta har hon inte godkänt.

Advokatens yttrande
A har i yttrande, som kom in till Advokatsamfundet den 26 februari 2019, tillbakavisat anmärkningarna och anfört i huvudsak följande.

Det är viktigt att klienten kan lita på deras tystnadsplikt. Men i de fall klienten vill att de lämnar uppgifter som bryter den måste de naturligtvis kunna göra så – till skydd och hjälp för klienten. Huruvida klienten förstår effekterna av att de lämnar uppgifterna har de dels ett eget ansvar för men i situationen kan också finnas anledning för en advokat att tro att lämnandet av uppgifter är mindre kontroversiellt. Det gäller t.ex. när det som i detta fall kommer en fråga från polisen där klienten är målsägande och/eller när det för klienten finns annan advokat anlitad som bör larma om det finns några risker/saker att tänka på (advokat C var förordnad som målsägandebiträde för klienten i ärendet) i samband med att annan advokat/biträdande jurist ska höras. Ingen av polisen eller advokat C uttalade något som skulle kunna väcka misstankar hos dem att deras hörande skulle vara kontroversiellt.

Dessutom är det viktigt att påpeka att när det gäller förhör under förundersökningar så gäller förundersökningssekretess och utomstående vet ingenting om vilka uppgifter som är intressanta i ärendet. En uppgift som i detta mål – att klienten kände sig arg eller liknande – kan ju ha utgjort ett motiv för gärningsmannen att misshandla henne och därför en uppgift som ensam kan te sig ”negativ” för klienten men i sammanhanget vara en pusselbit som behövs.

B kontaktade honom inför accepterandet att delta i förhör, hon konstaterade att varken polis eller målsägandebiträde påtalade några risker i samband med det och viktigast och slutligen – klienten var tydlig med att hon inte hade något att dölja och att hon ville att uppgifterna skulle lämnas. Han bifogar ett yttrande från B och ett från polisens handläggare i ärendet.

Av yttrandet från B framgår bl.a. följande.

Advokat A förordnades som målsägandebiträde i augusti 2018 för X i ett annat ärende än det ärende vilket det aktuella polisförhöret är en del av utredningen för. Det ärende där X företräds av advokat A, och mig genom substitution, rör brottslighet som X utsatts för under en längre tid. Inför kommande polisförhör bestämdes därför i samråd med X att hon och jag skulle träffas i advokatbyråns lokaler för att gå igenom de aktuella händelserna. Vi har träffats i detta syfte två gånger och har enligt min mening fått en förtrolig relation.

Den 3 december 2018 blev jag uppringd av D som är utredare hos polisen. Hon berättade att X blivit utsatt för en misshandel och att hon berättat att hon den aktuella dagen varit på möte med mig. D ville ställa frågor kring detta möte och hur jag hade uppfattat X under mötet. Jag kände mig osäker på om jag verkligen kunde ställa upp på ett sådant förhör med hänvisning till min tystnadsplikt, så jag bad att få återkomma eftersom jag ville rådgöra med min principal, advokat A. Jag berättade för min principal att jag vid mötet med X hade uppfattat henne som uppjagad och arg och att hon bl.a. sagt att hon ville slåss. Min principal ansåg inte att jag var förhindrad att svara på polisens frågor eftersom X själv berättat att hon träffat mig den aktuella dagen och att vi inte företrädde henne i det ärende som förhöret gällde. Eftersom jag vid mötet uppfattat X såsom framgår av förhöret valde jag att även kontakta X själv. Jag ringde upp henne och berättade att polisen hört av sig till mig med anledning av den misshandel hon utsatts för samma dag som hon varit på möte hos mig. Jag berättade vidare att polisen ville hålla förhör med mig om vårt möte och hur jag uppfattat henne i samband med det. Jag frågade om X tyckte att det var ok att jag ställde upp på ett sådant förhör. Hon svarade genast ja, och att det ju var hon själv som berättat att hon varit hos mig och att hon inte hade något att dölja. Jag förklarade då att mina svar kanske inte skulle vara till hennes fördel. Hon sa då att hon förstod det, men att hon inte kunde se hur det skulle rättfärdiga det hon utsatts för. Det höll jag förstås med om och jag förstod det som att jag hade hennes samtycke att svara på polisens frågor. Jag ringde sedan upp D och genomförde förhöret per telefon. Eftersom ärendet hanterades under förundersökningssekretess hade jag förstås ingen vidare vetskap om syftet med förhöret eller vilken betydelse mina uppgifter kunde ha för utredningen.

I yttrandet från polisens handläggare, D, står bl.a. följande.

[…] I förhör med X framkom att hon strax innan aktuell händelse ska ha haft ett möte med B för att tala om en annan utredning. I förundersökningen beslutades att förhör ska hållas med B i syfte att se hur X:s sinnesstämning, eventuella berusningsgrad mm uppfattades av henne. […] Mot denna bakgrund ringde jag upp B 181203 för att hålla förhör. Jag beskrev för B vilket datum och situation förhöret gällde. B var osäker på om hon kunde medverka i ett sådant förhör och bad om att få återkomma lite senare. B ringde därefter upp mig och förklarade att hon hade pratat med målsägande X och berättat för henne att polisen ville hålla förhör med henne och att det kanske inte skulle vara till fördel för X. Min uppfattning är att X inte hade några invändningar mot att B skulle höras. Förhöret med B genomfördes samma dag 181203.

Nämndens bedömning och beslut
Av utredningen framgår att B, efter att ha samrått med sin principal, den 3 december 2018 i polisförhör lämnat uppgifter om sin klient som skulle kunna vara till klientens nackdel i det aktuella ärendet. Genom att ändå lämna dessa uppgifter har B allvarligt åsidosatt god advokatsed. För detta åsidosättande svarar A i egenskap av principal för B.

Nämnden tilldelar därför A varning enligt 8 kap. 7 § andra stycket rättegångsbalken.