Kvalitetsbrister drabbar klienterna

Emma Persson, advokat och ordförande i Migrationskollegiet i Stockholm, menar att målökningarna till följd av den rekordstora flyktingströmmen 2015 har påverkat kvaliteten i myndigheternas arbete. Hon upplever bland annat brister i kvaliteten på Migrationsverkets asylutredningar, vilket Sveriges Radios program Kaliber rapporterade om i början av året. Enligt Migrationsverket är förklaringen att de under de senaste åren anställt mycket ny personal: Fyra av tio asylhandläggare rekryterades under förra året.

– Det har märkts att de nyanställda har brister i kunskap i handläggningen och i grundläggande förvaltningsrätt. Det är problematiskt, det är jätteilla. Det går förstås att pröva Migrationsverkets beslut i domstolen, men är det en dålig grundutredning så följer det med dit också, säger Emma Persson och tillägger:

– Jag förstår att det här är och har varit en stor och svår utmaning för myndigheterna och att det stundtals är en svår situation för handläggarna på Migrationsverket med ständigt ny lagstiftning, men det är ytterst viktigt att Migrationsverket har en enhetlig styrning uppifrån och ner till samtliga handläggare så att riktlinjer följs och de inte tummar på förvaltningsrätten.

Förordnas biträde för sent

I samband med att en person söker asyl i Sverige ska denne få ett offentligt biträde förordnat av Migrationsverket, men Emma Persson menar att de asylsökande, troligen på grund av hög arbetsbelastning på myndigheten, i många fall fått ett biträde först i samband med asylutredningen en tid senare.

– Det är av vikt för rättssäkerheten att ett offentligt biträde förordnas så tidigt som möjligt i asylprocessen. Genom biträdet får den asylsökande information om gällande lagstiftning, hur prövningen ser ut samt vad som är av relevans för ärendet. Det är också en fördel om identitetshandlingar och annan skriftlig bevisning behöver tas fram och kanske skickas från hemlandet. Information om möjligheten att arbeta och eventuellt få uppehållstillstånd på grund av arbete behöver också komma den asylsökande tillhanda så tidigt som möjligt i asylprocessen, säger hon och tillägger:

– Jag skulle önska att det inte påverkar den asylsökandes prövning att ett biträde förordnas sent efter att asylansökan görs, men min uppfattning är att det påverkar utgången av asyl­ärendet negativt.

Handläggningstiderna för asylansökningar har aldrig varit längre på Migrationsverket än de är i dagsläget. Emma Persson menar att de långa handläggningstiderna har haft en negativ effekt på hennes och hennes advokatkollegors arbetsvardag.

– Det enda som går snabbt i den här processen är momentet då det görs en asylutredning och vi offentliga biträden har två veckor på oss att skriva ett yttrande. Det kan vara kort tid för att finna datum för möte som passar såväl klienten, tolk och en god man om en sådan finns, säger hon och tillägger:

– Jag har hört kollegor som haft svårt att få anstånd i en vecka eller två för att komma in med yttrandet. Men sedan dröjer det ändå flera månader innan de får ett beslut, så man kan fråga sig varför det just i det momentet är brådskande.

Biträden ligger ute med pengar

Emma Persson som driver enmansbyrå med kontor i både Stockholm och Göteborg säger att hon och de kollegor som åtar sig uppdrag som offentligt biträde till följd av Migrationsverkets långa handläggningstider tvingas ligga ute med dels moms, dels tusentals kronor i tolkutlägg för varje ärende i väntan på beslut.

– Sammantaget blir det mycket pengar för varje biträde. Jag har ärenden från 2015, som det ännu inte fattats beslut i, i vilka jag ligger ute med pengar. Tolkutlägg ligger vi ute med i omkring ett och ett halvt år och några månader för momsen. Vi kan visserligen begära förskott på tolkutlägget vid fakturering om ärendet bedöms ta mer än ett halvår att fatta beslut i, men det brukar avslås med motiveringen att det kommer ta mindre än sex månader, säger hon.

Läs även: Rekordmånga asylansökningar skapar stor press