När anhängiggörs asylansökan?

En mängd betydelsefulla rättigheter och skyldigheter är kopplade till att en asylansökan anhängiggörs1. En utlännings rätt till bistånd i form av dagersättning, logi och sysselsättning är i många fall avhängig av att en asylansökan gjorts.2 En ansökan om asyl ställer särskilda krav på Migrationsverkets handläggning – såsom att muntlighet ska ingå i ärendets beredning.3 Vidare kan blotta förekomsten av en asylansökan göra Migrationsverket skyldigt att inhibera ett verkställbart utvisningsbeslut.4

Även tillämpligheten av den nyligen införda lag (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige styrs så vitt avser barn och barnfamiljer av när asylansökan registrerats hos Migrationsverket.
Mot denna bakgrund skulle man önska att det tydligt framgår av lag eller annan rättskälla när en asylansökan ska anses vara gjord.

I många fall är det i och för sig inte någon svårighet att fastställa när en asylansökan föreligger. Så är fallet då en utlänning personligen går till Migrationsverket och ansöker om asyl. Men en begäran om asyl kan framställas också på andra sätt. Så sker också i det praktiska rättslivet. Exempelvis kan en utlänning åberopa asylskäl i egen eller ombuds skrivelse till Migrationsverket.

Frågan inställer sig då på vilket sätt en ansökan om asyl kan anhängiggöras, alltså hur kravet på formell eller materiell prövning av saken kan aktualiseras hos myndigheten.
Varken utlänningslagen, utlänningsförordningen eller förvaltningslagen (baslag också i asylärenden) ger något svar på den frågan. I utlänningsförordningen anges blott (4:20 st. 2):
En ansökan om uppehållstillstånd av en utlänning som vistas i Sverige ges in till Migrationsverket.

Ansökan om uppehållstillstånd på annan grund än asylskäl görs i regel genom att handling ges in, med registrering per dag handlingen inkom till Migrationsverket.6 Utan vidare kan inte – enligt en och samma bestämmelse – upprätthållas något annat formkrav för asylansökan.

I praktiken kan man råka ut för att Migrationsverket kräver sökandens personliga inställelse för att låta registrera en asylansökan – även om dessförinnan en skriftlig ansökan om asyl har inkommit till verket. Skälet till det torde vara att man är angelägen om att försäkra sig att den som gör ansökan verkligen befinner sig i Sverige och inte utomlands. Om meningsskiljaktigheter uppkommer om när ansökan gjorts, kan Migrationsverket som sin uppfattning vidhålla att registrering av ansökan ska göras den dag då personlig inställelse skedde och inte dag dessförinnan då skriftlig ansökan mottogs av Migrationsverket.

Denna uppfattning är att jämställa med att ett formkrav uppställs för anhängiggörande av en ansökan om asyl. Förgäves har vi letat efter stöd i lag för ett sådant krav.

Enligt asylprocedurdirektivet finns möjlighet för medlemsstaterna att uppställa ett krav på personlig inställelse för att ansöka om asyl.7 Faktum är att Sverige valt att inte införa ett sådant krav, efter diskussion om saken vid asylprocedurdirektivets implementering. Det anges för övrigt i departementspromemorian (Ds 2015:37) att asyl kan sökas skriftligen och att registrering av ansökan ska ske när den inkommer till myndigheten, s. 58–59.

Vidare är beviskravet för att en asylansökan ska anses gjord ”lågt” ställt, enligt såväl asylprocedurdirektivet (art. 2 b) som skyddsgrundsdirektivet (art. 2 g). Det är uppfyllt då ”det finns skäl att anta” att personen söker [internationellt skydd] och personen ”inte uttryckligen ansöker om en annan typ av skydd”. Därför bör även mindre tydliga initiativ – oavsett form – kunna medföra anhängiggörande.

Sålunda förefaller inte tvivel föreligga om att skriftlig framställan till Migrationsverket om asyl ska läggas till grund för registrering av en asylansökan liksom att inte några högre krav på skrivelsens utformning får uppställas.

Det är av vikt att asylansökan anhängiggörs när så ska ske. En felaktig registrering kan få långtgående följder. Saken kan bli slutligt avgjord genom Migrationsverkets beslut. I så fall saknas möjlighet att inom ramen för ordinarie rättsmedel få till stånd rättelse. Med tanke på de för den enskilde mycket kännbara konsekvenserna härav förtjänar frågan om en asylansökans rätta anhängiggörande och registering att uppmärksammas – i första hand av Migrationsverket – men även av advokater som har uppdrag i asylärenden.

Redan inför Migrationsverkets prövning bör således invändning framföras mot formellt eller materiellt krav för anhängiggörande/registrering som utan lagligt stöd kan uppställas av myndigheten. Det är advokatens uppgift att – i klientens och rättssäkerhetens intresse – begära att registrering av asylansökan görs vid den för klienten korrekta och mest fördelaktiga tidpunkten.

Peter Henrysson, advokat
Rickard Lyckander, biträdande jurist 
Advokatfirman Peter Henrysson AB, Landskrona