Om ett intensivt och lyckosamt år
Nr 9 2011 Årgång 77Anne Ramberg skriver om hur Advokatsamfundet utvecklats.
Så går då även detta år snart mot sitt slut. Det kan så här inför det nya året vara på sin plats att kort sammanfatta 2011 från samfundskansliets perspektiv. Vi är i dag på kansliet cirka trettio personer. Det är ungefär samma antal som när jag tillträdde som generalsekreterare år 2000. Det är nog det enda som är detsamma, med undantag för den handfull medarbetare som alltjämt efter elva år lojalt och entusiastiskt arbetar kvar.
Många stora och nödvändiga förändringar har ägt rum. Organisationen har successivt effektiviserats tack vare duktiga medarbetare med stort engagemang, investeringar i IT och teknik samt förändringar i organisationen. Redan första året introducerades ett digitalt ärendehanteringssystem. Vi var pionjärer med att digitalisera hela verksamheten, i vart fall om man jämför med advokatbyråerna och rättsväsendet. Detta mötte av naturliga skäl initialt ett inte obetydligt motstånd från vissa. Såväl delar av personalen som styrelsens ledamöter fick emellertid acceptera förändrade arbetsformer. Det har inte bara inneburit betydande besparingar. Det var också en förutsättning för att kunna hantera den stora ökning av aktiviteter och uppgifter som kansliet i dag utför.
Alltjämt förekommer det att såväl ledamöter som andra frågar vad alla människor på kansliet egentligen uträttar. Det är en naturlig fråga om man inte närmare känner till vårt uppdrag. Det uppdraget är att garantera en etiskt och professionell högtstående advokatkår, att värna rättssäkerheten, att tillvarata advokaternas yrkesintressen och att värna om ett enat samfund.
År 2000 uppgick antalet advokater till 3 590 och antalet biträdande jurister till 1 075. I november 2011 är motsvarande siffror 5 054 advokater och 1 845 biträdande jurister. Det innebär att antalet verksamma jurister på advokatbyråerna ökat med 32 procent. Bara i år har 517 nya ledamöter antagits, medan drygt 130 advokater har utträtt. Detta får givetvis konsekvenser inte minst för administrations- och ekonomifunktionerna på kansliet. Till detta kommer att även rörligheten inom kåren ökat markant. Allt detta får naturligtvis konsekvenser för arbetet på kansliet. För elva år sedan bestod ekonomiavdelningen av två personer. I dag är de tre, under ledning av ekonomichefen Jonas Hultgren. Advokatsamfundet är en medlemsfinansierad organisation med en balansomslutning runt etthundra miljoner kronor. Den största kostnadsposten avser försäkringspremier för den obligatoriska ansvarsförsäkringen.
Under senare år har krav på godkänd advokatexamen och obligatorisk efterutbildning införts. Det har inneburit nya omfattande krav på utbildningsavdelningen, som för närvarande består av tre personer och som leds av Jonas Olbe. För elva år sedan arrangerade kansliet 25–30 fortbildningskurser per år. Då bestod kursavdelningen av två personer. Innevarande år har kursavdelningen, förutom Advokatdagarna, arrangerat 119 kurser och seminarier. Av dessa är 64 hänförliga till advokatexamen medan 55 avser fortbildning. I fortbildningskurserna ingår 20 gratiskurser. Dessa omfattar advokatetik, penningtvätt, stresshantering och ledarskapsutbildningar. Totalt har mer än 4 000 advokater och biträdande jurister deltagit i de av kansliet tillhandahållna kurserna. Till detta kommer de fantastiskt lyckade Advokatdagarna, med 32 seminarier under två dagar som samlade närmare femhundra deltagare.
Antalet jurister, exklusive generalsekreteraren och biträdande generalsekreteraren, uppgick år 2000 till fyra personer. I dag är motsvarande siffra åtta, under ledning av chefsjuristen Maria Billing. Två ställföreträdande chefsjurister, Johan Sangborn och Heléne Lövung med olika ansvarsområden, har liksom chefsjuristen, rekryterats från Justitiedepartementet. Ett av de första besluten jag fattade som generalsekreterare var att försöka rekrytera duktiga medarbetare därifrån. Den förste var Ragnar Palmkvist som efter fem år lämnade för att bli kanslichef på Svea hovrätt och som nu är kanslichef på Domarnämnden. Att rekrytera medarbetare från Justitiedepartementet har många fördelar. Inte minst vad gäller kontakter på tjänstemannanivå. Till det kommer den mycket stora hjälp som dessa bidrar med i samfundets omfattande remissarbete. En annan central uppgift är att ta fram underlag till styrelsen samt delta i de många arbetsgrupper och utredningar som löpande pågår. I stort sett samtliga kontakter med departement och myndigheter går genom kansliet. Detsamma gäller ledamöter, allmänhet och presskontakter.
Tillväxten och rörligheten i kåren tillsammans med kontrollen av revisionsintyg innebär att vi i dag har två registratorer, som bland annat ansvarar för medlemsregistret, skanning av post, uppföljning av revisionsintyg liksom att utbildningskravet uppfyllts. Vi hade tidigare två vaktmästare och en dataansvarig. I dag finns en huvudansvarig person för IT och fastigheten samt en vaktmästare.
Tidskriften Advokaten och Advokatsamfundets hemsida sysselsätter i dag, liksom år 2000, tre personer. Det är en prestation av chefredaktören Tom Knutson och hans arbetskamrater. Tidskriften har i dag en stor läsekrets, inte bara bland advokater och biträdande jurister, utan också utanför advokatkåren. Den läses av många inom rättsväsendet och medier hänvisar inte sällan till tidskriften Advokaten.
Den juridiska tjänstemarknaden har i det närmaste fördubblats under de senaste tio åren. Enligt uppgift från momsregistret uppgick advokatbyråernas omsättning år 2000 till 7,7 miljarder. Samma siffror för år 2009 var 14,3 miljarder. Förra årets siffror finns inte tillgängliga än! Kostnaden för rättsskydd uppgick för elva år sedan till 404 miljoner mot
571 miljoner 2010. Rättsliga biträden kostar 1,7 miljarder enligt budgetpropositionen 2010, att jämföra med 0,8 miljarder 2000. Timkostnadsnormen uppgick till 860 kronor exklusive moms, mot 1 134 kronor exklusive moms 2010.
När man tittar på utvecklingen av avgifterna till samfundet och Advokatsamfundets serviceaktiebolag SASAB under åren 2000–2011, kan man glädjande nog konstatera att de sammanlagt endast stigit med fyrahundra kronor exklusive moms från 12 300 kronor till 12 700 kronor i år. Det finns goda skäl att tro att vi kommer kunna sänka avgifterna ytterligare med i vart fall 2 000 kronor under nästa år. Detta är en följd av att premierna på ansvarsförsäkringen sjunker betydligt från och med 2012 och under i vart fall tre år framåt. Det i sin tur har att göra med att skadeutvecklingen varit mycket god på senare år.
Det kan på goda grunder antas att en viktig bidragande orsak till denna gynnsamma utveckling på skadeområdet finns att hämta i den stora satsning som Advokatsamfundet genomfört, för att garantera hög etik och professionalism genom införandet av advokatexamen, obligatorisk efterutbildning för alla advokater, samt tillhandahållandet av gratiskurser. En annan orsak torde vara vår proaktiva tillsyn av advokater och advokatbyråer. Vi genomförde också, som ett led i denna tillsyn, en omfattande genomgång av de trettio största byråernas tillämpning av penningtvättslagstiftningen. Med mycket glädjande och gott resultat. Förra året gav samfundet också ut en mycket uppskattad och användbar praxisbok i disciplinärenden under de senaste sexton åren. Författare var disciplinnämndens under samma tid eminenta ordförande Claes Peyron.
Nära förknippat med skadeutfall är ju antalet disciplinärenden respektive fällningar i disciplinnämnden. Antalet disciplinanmälningar har inte bara varit oförändrat. Det har såväl i absoluta tal som relativt sjunkit. Det är en mycket glädjande utveckling, som nog dessvärre delvis kan tillskrivas den sjunkande andelen humanjuridik. Med enbart fyra veckor kvar på innevarande år har vi ännu inte nått upp till 500 anmälningar, vilket ännu en gång ändå bekräftar denna glädjande utveckling.
Rättssäkerhetsarbetet och arbetet för att stödja mänskliga rättigheter nationellt och internationellt är långsiktigt och omfattande. Året avslutades med att vi tillsammans med IBA och ILAC delade ut Stockholm Human Rights Award till Aryeh Neier och George Soros, för deras enastående arbete med att stödja demokrati och mänskliga rättigheter.
Advokatsamfundet står i dag liksom för elva år sedan inför olika utmaningar. Den bristande tillväxten av humanjurister, den bristande andelen kvinnliga delägare och utmaningen i att lyckas hålla samman advokatkåren under en och samma advokatidentitet trots den stora spännvidd som råder. Ett stort behov av ökad kunskap att driva advokatrörelse och att leda unga finns. För att möta dessa utmaningar har jag under de senaste åren initierat flera projekt. Jag ska här nämna några.
Ett mentorprogram för humanjurister genomfördes med ett femtiotal deltagare under året. Hildaprojektet med olika mentorprogram som Sofia och Ruben samlade mer än 700 deltagare. Till detta kommer månatliga Hilda-seminarier runt om i landet, som samlat cirka 500 advokater och biträdande jurister. I syfte att skapa kontakter med de unga i kåren har vi startat Advokat i framtiden, som också sammanträffar nästan varje månad för lunch- eller kvällsseminarier. Sammantaget har dessa aktiviteter engagerat cirka 1 000 deltagare i Stockholm, Göteborg och Malmö. Jag har också återupptagit regelbundna sammankomster med de största byråerna. Det är angeläget att vi har en löpande kommunikation, där vardagliga frågor som berör kan dryftas. Detta framstår som särskilt angeläget i ljuset av att de 20 största byråerna sysselsätter 33 procent av alla verksamma advokater och biträdande jurister.
Nästa år fyller Advokatsamfundet 125 år. Min ambition är att genomföra en rad nya entusiasmerande projekt som ytterligare bidrar till att skapa en gemensam yrkesidentitet, som alla advokater kan känna igen sig i och kan känna sig stolta över. Först då kan man med trovärdighet till andra i samhället förmedla vad advokatrollen står för. Advokater är en del av samhället, men en särskilt viktig del i rättsstaten. Det gäller inte bara humanjurister, utan i lika hög grad affärsjuristerna. Låt oss tillsammans värna och utveckla den rollen.