Annonser

Nordiska juristmötet: Ska domstolen bry sig om lagstiftarens synpunkter?

Nordiska juristmötet i Stockholm avslutades med en plenardiskussion om ämnet ”Vilken vikt bör i rättstillämpningen läggas vid lagstiftarens synpunkter och signaler i och utanför lagstiftningsärendet?”.

Referenten, danske rigsadvokaten (riksåklagaren) Jørgen Steen Sørensen avgränsade sin inledning till straffrätten. Som huvudregel ska domstolarna enligt grundläggande författningsrättsliga principer följa lagstiftarens signaler när de uttrycks inom lagstiftningsprocessen, men tvärtom inte lägga någon vikt vid synpunkter utanför lagstiftningsprocessen. Steen Sørenson tog upp två viktiga problem: Hur detaljerat ska straffnivåer regleras genom lag, och var går gränsen för yttranden från politiskt håll om konkreta brottmål?

Justitierådet Stefan Lindskog menade att ”lagstiftarens synpunkter” är en anomali, för lagstiftaren kan inte ha någon synpunkt utanför lagen. Han ansåg att en skeptisk hållning till lagstiftarambitioner som inte har formen av lag är sund.

Stefan Lindskog tog upp en liknelse av Johan Hirschfeldt om rätten som en trädgård där lagstiftaren planterar, och domstolen tuktar och rensar.

– Ett ogräs ska rensas bort, även om det är lagstiftaren som har spillt fröet. En maskros blir ingen kulturväxt bara för att ett stort antal politiker säger det, sade Lindskog.

Magnus Matningsdal, domare i norska Høyesterett, nämnde att en ny strafflag nyligen har antagits i Norge. Förarbetena ger uttryck för att straffnivåerna för grova vålds- och sexualvåldsbrott borde skärpas kraftigt, tar upp ett antal avgjorda mål från Høyesterett och nämner vad straffen borde bli i motsvarande fall.