Nordiska juristmötet: Förändrad advokatroll skapar nya utmaningar
Nr 7 2011 Årgång 77Vad händer med advokatrollen och advokatkårens kärnvärden när de stora advokatbyråerna blir allt mer lika andra konsultföretag? Frågan diskuterades ingående vid seminariet Advokatyrkets kommersialisering. Medan några debattörer var oroade över att kärnvärdena riskerar att urholkas, ville andra tona ned förändringarna.
Seminariets referent Mads Bryde Andersen, professor vid juridiska fakulteten vid Köpenhamns universitet, inledde med att presentera sin bild av hur advokatrollen förändrats. Han skissade en bild av en delad advokatkår, där villkoren ändrats drastiskt vid framför allt de stora och medelstora affärsjuridiska byråerna, som allt mer kommit att likna vilka andra tjänsteföretag som helst.
Mads Bryde Andersen beskrev advokatyrket som en liberal profession med en särskild roll i rättsstaten. Professionen kännetecknas bland annat av att den har en egen etik, som har att göra med kårens särskilda plikter och uppdrag, konstaterade Bryde Andersen, som också ansåg att advokatens traditionella roll som ombud i domstolen starkt har påverkat advokatkårens självbild. I dag är dock många advokater aldrig verksamma i domstolen, sa Bryde Andersen. Enligt honom medför den förändringen en förändring av advokaternas självförståelse och etik. En annan viktig faktor bakom den nya advokatrollen är att advokater, som tidigare var generalister, blir allt mer specialiserade på olika delar av rätten.
Globaliseringen har också påverkat de stora byråernas organisation, konstaterade Mads Bryde Andersen. Storbyråerna drivs nu som företag enligt en likartad modell som kännetecknas av bland annat stordrift, likafördelning av vinsten mellan delägarna och höga timarvoden. Timdebiteringen ger, menade Bryde Andersen, ett starkt fokus på olika debiteringsmål för juristerna, vilket i sin tur leder till att man arbetar extremt mycket. De mindre advokatbyråerna har, enligt referenten, inte upplevt någon motsvarande förändring. Småbyråerna är mer flexibla och mer personcentrerade i sin organisation.
Vilka effekter har då förändringarna fått hittills? Mads Bryde Andersen pekade på flera utmaningar. För det första är advokatbyråerna visserligen bra på att generera vinster, men kåren som helhet har förlorat många verksamhetsområden, till exempel rådgivning som tagits över av intresseorganisationer eller det offentliga.
För det andra har klienternas lojalitet minskat. Advokatbyråerna konkurrerar allt mer med pris, vilket gjort affärstänkandet mer framträdande, sammanfattade Mads Bryde Andersen.
Advokaten, även delägaren, har för det tredje, i allt högre grad blivit en vanlig anställd, ansåg Bryde Andersen också. De stora byråerna kräver underordning under gemensam modell, vilket emellanåt skapar frustration hos advokaterna.
För det fjärde står de stora advokatbyråerna, enligt Mads Bryde Andersen, inför betydande rekryteringsutmaningar. De långa arbetsdagarna stöter bort många unga, och kvinnorna försvinner i högre grad än männen. Dessutom skapar specialiseringen en stor mängd tråkigt rutinarbete som riskerar att stöta bort de mer juniora medarbetarna, sa han.
Mads Bryde Andersens slutsats var att det, om utvecklingen fortsätter, kan bli svårt att stå fast vid kravet på juridisk utbildning för alla delägare, liksom vid förbudet mot att driva byrå ihop med andra professioner.
– Specialiseringen skapar delkulturer som är mer kopplade till själva verksamhetsområdet, och gör det allt svårare att upprätthålla en gemensam advokatkultur, sa Bryde Andersen.
Utvecklingen har, menade han vidare, också gjort att kåren förlorat sin särprägel och sin speciella ställning i samhället.
Advokat Johan Aalto från Finland, själv verksam vid en stor affärsjuridisk advokatbyrå, vände sig emot mycket av Mads Bryde Andersens verklighetsbeskrivning och slutsatser. Han pekade på att både etik och kommersiellt tänkande ska ingå i all affärsverksamhet, och att etik inte är speciellt just för advokater. Johan Aalto tyckte inte heller att skillnaderna är så stora mellan små och stora byråer som Mads Bryde Andersens beskrivning antyder.
– Både små och stora byråer utsätts för stora krav från klienterna, och professionalisering och kommersiellt tänkande förekommer i alla former av advokatverksamhet, sa han bland annat.
Aalto ansåg dock, precis som Bryde Andersen, att advokatbyråer i framtiden kommer att skilja sig allt mindre från andra tjänsteproducerande företag.
Inte heller advokat Rolf Johansson från Sverige trodde på någon dramatisk förändring av advokatrollen.
– Visst finns det risker. Men jag tror inte på en utveckling mot att advokater likställs med andra yrken. Vi kan och bör utveckla verksamheten inom ramen för kärnvärdena, sa Johansson.
Att advokatbyråerna är lönsamma är en förutsättning för utveckling, påpekade Rolf Johansson. Hans erfarenhet var att det ändå kan vara svårt att utveckla advokatbyråer. Trots mycket prat om strategier, gör starka individualister det svårt att driva igenom förändringar på byråerna, sa Johansson.
Advokat Else Bugge Fougner från Norge ansåg att det fanns starka skäl att försvara advokatetiken och kårens kärnvärden.
– Advokatens särställning är grundad på att klienten ska representeras utan hänsyn till andra intressen, påpekade hon bland annat.
Även de särskilda ägarreglerna, att bara advokater får äga advokatbyråer, är grundade i detta förhållande, menade Bugge Fougner. De syftar helt enkelt till att förhindra att utomstående ägare vill sätta etiken åt sidan för att maximera vinsten.
Tystnadsplikten, ett annat särdrag för kåren, bygger på att klienten ska kunna känna totalt förtroende för sin advokat. Else Bugge Fougner berättade att tystnadsplikten sätts under press i Norge, bland annat från finanspolisen och Skatteverket, en oroande utveckling.
Else Bugge Fougner höll med Mads Bryde Andersen om att de stora advokatbyråerna står inför stora rekryteringsproblem. Framför allt är det problematiskt att man förlorar kvinnorna och därmed missar hälften av talangerna, konstaterade hon.
Den finländske advokaten Tomas Lindholm, som satt i publiken vid seminariet, uttryckte oro för om advokatkåren kan hållas ihop när villkoren blir så olika för små, humanjuridiska byråer och stora affärsbyråer. Även generalsekreterare Anne Ramberg pekade på detta som en av de stora utmaningarna.
– Den enade yrkesrollen är viktig för att vi advokater ska kunna uppfylla den viktiga funktionen som vakthund mot lagstiftaren när man vill introducera orättfärdiga och ogenomtänkta lagar, sa Anne Ramberg.