Beräkningsmodell för timkostnad ses över
Nr 4 2011 Årgång 77Modellen för hur ersättningen till rättsliga biträden beräknas ska ses över. Grunderna för beräkning av timkostnadsnormen har i princip inte ändrats sedan 1995, trots stora förändringar av biträdenas villkor
Regeringen har givit Statskontoret uppdrag att överväga om beräkningsmodellen för timkostnadsnormen inom rättshjälpsområdet bör förändras. Övervägandena ska i första hand omfatta hur de rättsliga biträdenas kostnader bör beaktas och hur den nedlagda tiden bör ersättas. Statskontoret får också överväga andra frågor som rör timkostnadsnormens beräkningsmodell, om Statskontoret anser att det behövs. Om Statskontoret gör bedömningen att beräkningsmodellen bör förändras, ska förslag till en ny beräkningsmodell lämnas.
Statskontoret ska redovisa uppdraget till Justitiedepartementet senast den 31 december 2011.
I uppdragsbeskrivningen till Statskontoret konstaterar regeringen att beräkningsmodellen för timkostnadsnormen i huvudsak inte har varit föremål för överväganden sedan 1995, trots att samhällsutvecklingen har förändrat villkoren för de rättsliga biträdena.
Timkostnadsnormen styr ersättningen till bland andra rättshjälpsbiträden, offentliga försvarare och målsägandebiträden. Den fastställs varje år av regeringen utifrån ett beräkningsunderlag från Domstolsverket.
Advokatsamfundet har länge varit mycket kritiskt till beräkningsmodellen för timkostnadsnormen. Enligt samfundet ligger normens nivå för lågt jämfört med rättsbiträdenas verkliga kostnader, och den tid biträdena antas kunna debitera är satt för högt. Enligt Advokatsamfundet medför detta att tillräckligt många jurister inte rekryteras till det humanjuridiska området – och det får till följd att behovet av rättsliga biträden kan bli svårt att fylla i framtiden.
Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg anser att beslutet om översyn av timkostnadsnormen framför allt har stor betydelse för att garantera den enskildes rättssäkerhet. Enligt Anne Ramberg är risken stor att det uppstår brist på humanjurister, om inte biträdenas ersättningsnivåer ligger på en rimlig nivå. Och då drabbas den enskilde, som inte kan få kvalificerad juridisk hjälp med att ta tillvara sina intressen i rättsliga angelägenheter.
– Det är glädjande att beräkningsmodellen äntligen blir föremål för en översyn, även om det borde ha skett för länge sedan, säger Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg, och fortsätter:
– Förhoppningsvis leder Statskontorets överväganden till att timkostnadsnormen bringas till en nivå som i vart fall motsvarar lönen för rådmän och åklagare.