Medicinsk rätt – ett litet ämne med stora frågor

Elisabeth Rynning vid juridiska fakulteten vid Uppsala universitet är professor i medicinsk rätt. Hon har bland annat forskat på patienters och försökspersoners rättsliga ställning, liksom regleringen av ny teknik inom hälso- och sjukvård och biomedicinsk forskning, i såväl svensk som internationell rätt. Elisabeth Rynning har särskilt inriktat sig på skyddet för enskildas självbestämmande och integritet i förhållande till andra berättigade intressen. Men den medicinska rätten behandlar också frågor om IT-användningen i vården, innebörden av god vård i ett mångkulturellt samhälle, vård och forskning i det gränslösa Europa, samt regleringen av läkemedel och medicintekniska produkter.

– I Sverige är medicinsk rätt fortfarande ett ungt och ganska okänt ämne. Men det berör ju många spännande frågor som behöver beforskas och belysas. Det är ett litet ämne, men frågorna är stora, säger Elisabeth Rynning.

Nu får Elisabeth Rynning och hennes kolleger möjlighet att sprida kunskaperna i medicinsk rätt ytterligare, när juridiska fakulteten tilldelas 6,6 miljoner kronor från Söderbergska stiftelsen för att utveckla forskningsmiljön i medicinsk rätt. Kompetensen är efterfrågad ute i samhället, konstaterar Rynning, såväl inom lagstiftningsarbete och vid myndigheter som Läkemedelsverket och Socialstyrelsen, som inom den praktiska hälso- och sjukvården. Aktuellt på Elisabeth Rynnings område just nu är förslaget till ny biobankslag, i form av betänkandet ”En ny biobankslag”. Enligt Elisabeth Rynning kan den nya lagen komma att underlätta hanteringen av mänskligt material, inte minst genom att det blir administrativt enklare att samla in och lämna över material.

– Den biobankslag vi har är upplagd på ett sådant sätt att det blivit väldigt administrativt tungrott att genomföra vissa typer av forskning, säger hon.