Kravet på praktisk juridisk verksamhet föreslås ändras
Nr 8 2009 Årgång 75Förslaget har skickats ut till alla ledamöter och biträdande jurister. Det kommer även att remitteras till Advokatsamfundets avdelningar för att behandlas på avdelningarnas årsmöten och av samfundets fullmäktige i juni 2010. Bestämmelsen föreslås träda i kraft den 1 januari 2011.
I den promemoria som skickats till samfundets ledamöter konstateras att Europas advokater står inför stora förändringar. Bland annat vill EU-kommissionen avreglera advokatyrket och harmonisera de nationella regelverken för att öka konkurrensen och göra den europeiska tjänstemarknaden mer öppen och konsumentvänlig. Den europeiska advokatorganisationen CCBE har antagit utbildningsrekommendationer och arbetar med frågor kring en enhetligare syn på utbildning, kompetens och kvalifikationskrav.
Sverige har sett ur konkurrenssynpunkt en väl fungerade advokatmarknad eftersom det saknas ”advokatmonopol”. Det råder dock stora skillnader mellan medlemsländerna i frågan om förutsättningarna för att få arbeta som advokat och kraven som ställs för att bli advokat. I Sverige är kraven betydligt högre än i nästan alla andra länder. Svenska advokater drabbas därmed negativt i ett konkurrensperspektiv. Exempelvis kan personer som är ledamöter av andra europeiska advokatorganisationer i många fall få tillträde till den svenska advokatmarknaden mycket lättare än svenska jurister. Medan svenska advokater kan ha svårt att etablera sig på den europeiska advokatmarknaden.
Ett ytterligare skäl för att korta kvalifikationstiden är behovet att anpassa reglerna till hur advokatyrket ser ut i dag och för att få en mer dynamisk, kunskapsbred och kompetent yrkeskår.
Till bilden hör även att sedan 2004 måste svenska advokater, förutom att avlägga advokatexamen även delta i obligatorisk vidareutbildning. Dessutom pågår för närvarande ett arbete för att ytterligare stärka den proaktiva tillsynen över advokater.
I förslaget med en treårig kvalifikationstid skärps kraven på innehållet i den verksamhet som utövas. I förslaget sägs att dispens bör kunna medges för annan kvalificerad juridisk verksamhet än på advokatbyrå. Den längsta tid som ska kunna dispenseras är som i dag ett år. En utökad dispensmöjlighet bör dock finnas om synnerliga skäl föreligger. Dispens ska som i dag kunna lämnas med en tredjedel av den arbetade tiden.
Notariemeritering är en värdefull och uppskattad merit hos biträdande jurister. Av denna anledning bör också notariemeritering kunna tillgodoräknas sökande som dispensgrundande tid, trots att sådant arbete tidigare inte har kunnat tillgodoräknas sökande som kvalificerat juridiskt arbete. Dispens ska därför i fortsättningen kunna medges med en tredjedel av den arbetade tiden.
Det nya förslaget innebär inte någon förändring i kvalité på eller det antal referenser som sökande har att åberopa för att styrka sin lämplighet. Det krav som gäller i dag kommer alltså att gälla även efter införandet av ett skärpt treårskrav.