Snabbare asylprocess kan försvaga rättssäkerheten

Arbetssättet i ”Kortare väntan” har hittills prövats i Göteborg under våren 2009. Nu ska det gradvis infogas i Migrationsverkets ordinarie arbete, med start i Göteborg, Solna och Boden. Målet är att effektivisera asylprocessen, och uppfylla regeringens mål om maximalt sex månaders väntan på beslut för asylsökande.
Det nya arbetssättet innebär inte några formellt förändrade regler för offentliga biträden. Advokatsamfundet befarar dock att det nya systemet med så kallade kvalificerade utredningssamtal kan innebära att offentliga biträden förordnas senare i processen.

Advokat Petter Aasheim arbetar med asylrätt i Göteborg. Han ser risker med modellen i ”Kortare väntan”.
– Det är bra att Migrationsverket eftersträvar snabb handläggning, men det får inte bli till priset av försämrad rättssäkerhet, säger Aasheim.

Han tycker sig ha sett sådana tendenser under pilotprojektet. I ett fall satt hans klient först i ett långt förhör utan biträde, innan Petter Aasheim förordnades. En uppgift i det 14-sidiga protokollet, som aldrig lästes upp för klienten, användes sedan för att hävda att hon lämnat motstridiga uppgifter.
– Som biträde kommer jag in för sent med det här arbetssättet. Den största bristen tycker jag är att beslutsfattaren vid Migrationsverket inte avbryter intervjun så snart det ser ut som att det kommer att bli avslag på ansökan, och förordnar ett biträde direkt, säger Petter Aasheim.

Advokatsamfundet delar Petter Aasheims uppfattning att kortare väntetider i asylprocessen är bra. I ett brev till Migrationsverkets generaldirektör Dan Eliasson varnar dock generalsekreterare Anne Ramberg för att den nya utredningsmodellen kan försvaga rättssäkerheten. Det faktum att offentligt biträde förordnas först efter ett inledande utredningssamtal, kan enligt samfundet leda till att asylsökande inte får tillräcklig hjälp i den inledande utredningen. Advokatsamfundet anser också att alltför korta tidsfrister kan göra det svårt för den asylsökande att få det biträde han eller hon själv önskar, eftersom biträdet kanske inte har möjlighet att ta ett uppdrag inom dessa tidsramar.

Petter Aasheim har hittills inte haft några större problem på grund av tidsfristerna, men han har erfarenhet av att Migrationsverket numera endast förordnar advokater som har en ledig tid för den kompletterande utredning som bokats in med den asylsökande.
– Det är ju inget större problem så länge inte klienten begärt just mig, då ska jag förstås förordnas, menar Petter Aasheim.

Migrationsverkets generaldirektör Dan Eliasson anser att ”Kortare väntan” förutom kortare väntetider också kan öka de asylsökandes rättssäkerhet, genom att de mest kompetenta handläggarna får ansvar för det första viktiga mötet med den asylsökande. De är också bäst rustade att göra bedömningen när det behövs biträde.
– Vi måste vara oerhört varsamma i de fall där det inte är uppenbart vilket beslut det kommer att bli. Och det handlar inte bara om vad som sägs, utan också vad som inte sägs. Den asylsökande kan till exempel vara traumatiserad och därför inte få fram sina skäl, säger han, och betonar att i de osäkra fallen ska det självklart förordnas ett biträde.

Frågan om tidsfristerna och hur de kan påverka advokatvalet är enligt Dan Eliasson inte på något sätt unik för asylprocessen. Den dyker upp så snart staten sätter upp tidsramar, som i brottmål.
– Det viktiga för oss är att den asylsökande får sin rätt så snabbt som möjligt, säger han.

Dan Eliasson välkomnar dock alla synpunkter på de nya rutinerna.
– Det är viktigt att vi kontinuerligt för ett levande samtal med alla berörda parter, representanter för de asylsökande, advokater och domstolar. De bästa argumenten ska fram och vinna, säger Dan Eliasson.

I brevet till Migrationsverket pekar Advokatsamfundet också på flera andra problem i Migrationsverkets rutiner för offentliga biträden.

Fakta: Kortare väntan
Enligt den nya modellen för asylutredningar ska kvalificerade beslutsfattare hos Migrationsverket genomföra sin utredning inom en vecka från asylansökan. I utredningen ingår bland annat utredningssamtal, som genomförs med tolk men utan biträde. I de fall där beslutsfattaren ser att det sannolikt kommer att bli avslag på ansökan förordnas ett offentligt biträde. När ett biträde väl förordnats har han eller hon tre veckor på sig att komplettera utredningen skriftligen, och efter fem veckor hålls en muntlig komplettering.

Ulrika Brandberg

Läs brevet på www.advokatsamfundet.se