Vikten av det internationella engagemanget
Nr 7 2008 Årgång 74Något som är av särskilt intresse för den europeiska advokatkåren är utvecklingen på den juridiska tjänstemarknaden i Europa och dess implikationer för advokaterna och advokatsamfunden i nationellt avseende. En annan aktuell och viktig fråga är hur yrkets reglering och tillsyn skall kunna utföras på ett effektivt och trovärdigt sätt.
Det är uppenbart att den ekonomiska kris som råder i många länder negativt inverkat på advokaternas sysselsättning. Detta gäller särskilt i Storbritannien, Irland, Nordirland, men även i Danmark. Den största uppdragsnedgången förefaller ha drabbat mindre advokatbyråer med fastighetsrättslig inriktning som fått vidkännas följderna av att fastighetsmarknaden på sina håll kollapsat. I Sverige har advokater – lika lite som på något annat område undantaget offentliga försvararuppdrag – inte monopol på att biträda vid fastighetsöverlåtelser, en verksamhet som hos oss till övervägande del sköts av fastighetsmäklare. Därför blir den ekonomiska nedgången förmodligen inte lika påtaglig för den kategori av svenska advokater som arbetar med sedvanliga fastighetsaffärer. Däremot riskerar fastighetsbranschens svårigheter att drabba de medelstora och större advokatbyråer som biträtt vid de många stora fastighetstransaktioner som ägt rum på senare år.
Att de stora affärsjuridiska advokatbyråerna berörs eller kommer att beröras av den ekonomiska krisen är troligt. Marknaden för transaktioner har som bekant reducerats kraftigt. De större engelska affärsjuridiska byråerna nyanställer huvudsakligen bara till verksamheter utanför hemlandet. Bara i Irland hade antalet praktiserande biträdande jurister sjunkit, i deras fall med tio procent. Vad som möjligen gör att de stora advokatbyråerna i England, Irland och Nordirland krisen till trots klarar sig jämförelsevis bra är att de snabbare tycks kunna ställa om och anpassa sig till marknaden.
Det förefaller sannolikt att också de svenska affärsadvokater som inte är inriktade på insolvensjuridik riskerar att påverkas negativt. Vi kommer antagligen att få se en tydlig minskning av tillväxten på antalet biträdande jurister. Förra året var det, till följd av högkonjunkturen, en unik tillväxt av biträdande jurister, cirka 19 procent. Vi har redan kunnat konstatera en återhållsamhet i fråga om nyanställningar av biträdande jurister till verksamhet inom Sverige. De större svenska byråerna förefaller, i likhet med sina engelska kolleger, i huvudsak expandera utomlands. Strukturen på den svenska advokatmarknaden ser för de stora byråernas del på sikt ut att kräva antingen ökad specialisering eller ökad expansion utanför Sveriges gränser. Det är en spännande utveckling som väntar.
För Advokatsamfundet har det internationella arbetet ökat markant under senare år. Yrkets internationalisering kräver att samfundet engagerar sig och tillsammans med andra advokatorganisationer söker gemensamma lösningar som möjliggör för advokaterna att verka på ett effektivt och lönsamt sätt också utanför sina hemländer. Det är därför nödvändigt att kontinuerligt hålla sig informerad om utvecklingen i övriga länder, såväl inom som utanför Europa. Ett viktigt område för advokatsamfundens engagemang är den EU-rättsliga regleringen som i skilda hänseenden får direkt effekt på advokatyrket. Som exempel kan nämnas penningtvättsdirektivet, tjänstedirektivet och datalagringsdirektivet. Härutöver kommer en rad ”överstatliga” regleringar och andra normer som utbildas av organ som FN, Europarådet och FATF. Dessutom har även det internationella biståndsarbetet ökat påtagligt, såväl inom enskilda advokatsamfund som inom ramen för de organisationer som Advokatsamfundet är engagerat i. Advokatsamfunden har en viktig roll att spela även i dessa sammanhang.
CEEBA är ett informellt nätverk som består av europeiska generalsekreterare. Jag har fått förtroendet att vara dess ordförande sedan tre år tillbaka Vi möts en gång per år och har däremellan löpande kontakter. CEEBA sammanträdde i år för 49:e gången.
CEEBA är ett forum för diskussion och utbyte av information och idéer som bygger på ömsesidigt förtroende och tillit. Vi arbetar för att förbättra representationen, regleringen och fortbildningen av advokatyrket i Europa. Motsvarande organisation på det globala planet heter IILACE.
Den viktigaste internationella organisationen för Advokatsamfundet är CCBE. Alla advokatsamfund inom EU och EES är medlemmar och de länder som står på tur att bli medlemmar i EU är observatörer. För små jurisdiktioner med små advokatsamfund och därmed begränsade resurser är CCBE en nödvändig och mycket god företrädare för advokatyrket i Europa. CCBE är de europeiska advokaternas främsta organ för att bevaka grundläggande värden för advokatyrket. En central uppgift för CCBE är att inom EU:s organ skapa förtroende för advokatkåren. En annan huvuduppgift är förstås att förhandla med Kommissionen. Detta gör CCBE på ett utmärkt sätt under ledning av CCBE:s generalsekreterare, Jonathan Goldsmith. Dennes insiktsfulla anförande vid Advokatsamfundets fullmäktigemöte i Örebro går att läsa på www.advokatsamfundet.se.
Andra viktiga uppgifter inom ramen för CCBE-arbetet är att medverka i de kommittéer som har ansvar för att söka utforma CCBE:s framtida etiska regelverk. Här väntar en mycket angelägen uppgift att få gehör för den svenska synen på centrala etikfrågor. En annan uppgift består i att delta i arbetet inom en relativt nyinrättad kommitté med uppgift att adressera de multijurisdiktionella advokatbyråernas särskilda problem till följd av nu föreliggande skillnader mellan de etiska regelverken i olika europeiska jurisdiktioner. CCBE fyller även en mycket viktig funktion som ”watch dog” i fråga om rättsstatliga frågor i medlemsländerna. CCBE har till exempel agerat mycket kraftfullt mot de advokatfientliga vindar som blåst i Polen och har även helt nyligen gett Sveriges advokatsamfund stöd i dess kraftiga kritik mot FRA-lagstiftningen.
Advokatsamfundet är i likhet med flertalet av världens alla advokatorganisationer medlem i International Bar Association, IBA. IBA har både advokatorganisationer och enskilda advokater som medlemmar. Jag har haft förtroendet att vara de internationella advokatorganisationernas representant och ledamot i IBA:s styrelse (Management Board) under snart fem år. IBA har på senare år kommit att få större betydelse genom en intensiv satsning på advokatsamfundens oberoende och självreglering samt deras betydelse i samhället inte minst för upprätthållande av ”the rule of law”. Betydande insatser har gjorts för att tillgodose advokatsamfundens särskilda behov och en särskild ”Bar Issues Commission” har bildats. Inom IBA finns också ”Human Rights Institute” (HRI) under ordförandeskap av Justice Richard Goldstone och ambassadör Emilio Cardenas. Till min stora glädje har jag haft glädjen att få ingå i dess styrelse. HRI har under året avgett ett stort antal rapporter och bland annat pekat på begränsningar i rättssäkerheten runt om i världen. Jag vill påstå att HRI:s insatser har haft avgörande betydelse för att uppmärksamma och förbättra fri- och rättigheterna i flera länder.
När man talar om mänskliga rättigheter och ”the Rule of Law” måste Advokatsamfundets entusiastiska stöd till ILAC och dess kompetenta och erfarna generalsekreterare Christian Åhlund framhållas. ILAC bildades 2000 i Stockholm. Dess uppgift är att allokera medel för att bygga upp rättsväsendet i länder som varit i konflikt. ILAC har framgångsrikt i samarbete med HRI ansvarat för bland annat etablerandet av ett oberoende advokatsamfund i Afghanistan och utbildning av domare, åklagare och advokater i Irak. ILAC har vidare, med stöd av Sveriges advokatsamfund, stöttat de palestinska advokaterna bland annat med utbildning i internationell rätt och mänskliga rättigheter. Advokatsamfundet är representerat i ILAC:s styrelse genom undertecknad, som tillika är kassör.
Man kan konstatera att trots de stora olikheter som råder ifråga om traditioner, kulturer och resurser så möter advokaterna världen över delvis samma typ av problem. Vi diskuterar i viktiga avseenden samma saker oberoende av om vi är advokater i Pakistan, Zimbabwe, USA eller Sverige. Vi oroar oss för att förlora vårt oberoende. Vi ser hur oberoendet och självregleringen hotas genom ingrepp från statsmakternas sida. Vi är alla djupt bekymrade över den ökade användningen av tvångsmedel och begränsningar i fri- och rättigheter. Vi diskuterar balansen mellan rättstrygghet och rättssäkerhet, liksom klimathotets betydelse för advokaterna. Också de ständigt återkommande frågorna om humanjuristernas situation, yrkets anseende, utbildning och fortbildning, penningtvätt, reglering och tillsyn, samt etiska regler för advokater är stående punkter på agendan. Vid vårt senaste möte inom CEEBA diskuterade vi också möjligheten av olika tänkbara lösningar på finansiering av juridiska tjänster, access to justice, pro bono-arbete och mycket mer. Detta visar på angelägenheten i ett starkt engagemang i de internationella advokatfrågorna.