Internationellt skattesamarbete allt viktigare
Nr 3 2008 Årgång 74Skatteverket räknar med att de internationella skattefelen kostar Sverige 46 miljarder kr per år i uteblivna skatteintäkter. Skatteverket prioriterar nu det internationella arbetet för att komma till rätta med detta.
En viktig motor i detta internationella samarbete är organisationen OECD, Organisation for Economic Cooperation and Development.
– Det mesta bygger på OECDs modellavtal. Inom dessa finns ömsesidiga avtal, som innebär att vi inte bara begär hjälp utan även får spontana kontrolluppgifter eller annan information, berättar Skatteverkets rättschef Vilhelm Andersson.
Avtalen fick sin form med Seoul-deklarationen 2006. Ett 30-tal OECD-länder samarbetar och utbyter uppgifter. Förra året skickade Sverige inom ramen för detta samarbete 5 400 ”spontana kontrolluppgifter”, uppgifter som lämnades utan att mottagarna bett om dem. Sverige tar samtidigt emot sådana uppgifter.
OECD-länderna utövar också tillsammans press på så kallade skatteparadis för att få dem att delta i samarbetet. Bara tre europeiska länder har hittills inte accepterat detta: Monaco, Andorra och Liechtenstein.
Stulna uppgifter till Sverige
Men inte heller den som placerat pengar i skatteparadis för att slippa skatt kan vara säker, det visar den uppmärksammade händelsen vid banken LGT.
En före detta anställd vid banken LGT, som ägs av Liechtensteins furstefamilj, sålde 2002 en lista med kunder i banken till den tyska säkerhetstjänsten. Listan innehåller 1 400 namn, och kostade tyska staten över fyra miljoner euro.
Genom det internationella samarbetet fick Sverige också del av denna lista, och nu utreds ett antal svenskar av Skatteverket. Också bland andra USA, Storbritannien, Australien, Italien och Frankrike har fått uppgifter som lett till utredningar om skattefusk.
I Liechtenstein är det inte olagligt att undanhålla skattepengar. Landet har en långtgående banksekretess men följer de internationella reglerna om penningtvätt och terrorismfinansiering. En förundersökning pågår mot mannen som sålde uppgifterna, men han är försvunnen.
Inte fel
Skatteverkets generaldirektör Mats Sjöstrand fick kritik i medierna, bland annat av Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg, när han sa att det inte är otänkbart att också Sverige skulle kunna köpa stulna uppgifter. Rättschefen Vilhelm Andersson är mer tveksam, men vidhåller att Sverige ska använda de stulna uppgifterna.
– Om vi kommer över uppgifter på ett eller annat sätt så har vi ju möjlighet att använda dem. Vi har ju fri bevisprövning. Så sett ur den aspekten är det inte några felaktigheter. Men man kan ju ha allmänmoraliska dubier, säger Vilhelm Andersson.