Annonser

Flexibilitet och tid kan göra rättegången begriplig

Medvetenheten om ungas behov i rättsprocessen har ökat. Men än finns mycket kvar att göra. Snårigt språk, ett obekant system och långa väntetider för ungdomarna skapar problem.

Bilden av att unga har svårt att förstå och göra sig hörda i rättssystemet bekräftas av flera av de personer som Advokaten talat med. Problemen är framför allt två: begriplighet och tid.

– Jag tror att systemet för att beivra brott är för okänt och för svårbegripligt för många av ungdomarna som möter det. De känner sig oerhört vilsna inför det, säger Mikael Mellqvist, lagman vid Gotlands tingsrätt.

Ofta är det tidspressen som ställer till det, trots goda intentioner, menar han.

– Bekymret generellt är att alla rättsväsendets aktörer är väldigt pressade. Medvetenheten och viljan finns i och för sig ganska brett, men kommer i kläm ganska ofta.

Advokat Peter Mutvei har framför allt försvararuppdrag, men även vissa uppdrag som målsägandebiträde i ungdomsmål. Han tycker att systemet på det hela taget fungerar bra. Det finns en medvetenhet, säger han, och den yttrar sig i att ungdomsrättegångarna får ta tid.

Ungdomsåklagare Jens Nilsson i Stockholm, anser också att alla verkligen försöker.

– De som arbetar med ungdomar är engagerade, det är som ett kall. Även advokaterna är duktiga på att förklara inför rättegången. I allmänhet tycker jag att alla gör så gott de kan. Ändå är det en jobbig upplevelse för många, säger han.

Förklara vad som händer

Brå:s rapport om ungas upplevelser av sina rättegångar fick Barnombudsmannen att börja arbeta med frågan. I början av 2007 kommer myndigheten med en liten skrift, ”Förklara vad som händer. En pedagogisk brottmålsrättegång för unga”. En grupp med åklagare, advokater och domare har deltagit i arbetet med informationen. Det handlar om saker som att ge rättegången extra mycket tid, att presentera alla i salen och att fråga en extra gång om ungdomarna förstått eller vill säga något. Studiebesök i rättssalen inför huvudförhandlingen kan vara ett annat sätt att minska oron.

Juristen Lotta Dahlstrand på Barnombudsmannen har talat med många aktörer i rättsväsendet om hur man kan underlätta för unga. Hon konstaterar att det juridiska språket är en stötesten. Svårt att förstå för ungdomar, men också exakt och ett viktigt arbetsredskap för juristerna. Lösningen är att ta sig tid, tror Lotta Dahlstrand.

– Alla aktörer måste förklara lite extra. Man tror ofta att någon annan gjort det. Vi tycker att alla ska förklara, för det är ju en pressad situation där man kan behöva höra saker flera gånger.

Tiden pedagogiskt problem

”Att ta sig tid” är en fras som ofta återkommer när ungdomars behov diskuteras. Men tiden är också en fiende i rättssystemet. Ungdomsmål ska enligt lagstiftningen handläggas skyndsamt. Men en pressad arbetssituation i alla rättskedjans länkar ställer allt som oftast till det.

– Saker tar så fruktansvärt lång tid. Det har man som ombud väldigt svårt att förklara, säger advokat Anne-Charlotte Westlund, som fungerar som målsägarbiträde för bland andra ungdomar.

Väntetiden förlänger lidandet efter det övergrepp målsäganden utsatts för. Den unge som begått brott får å sin sida vänta länge på sin dom.

– Det blir ett pedagogiskt problem att de inte får en snabb reaktion som lagstiftaren avsett. De kallas till förhör långt efter att det hänt och efter förhöret får de vänta på beslut i åtalsfrågan, säger åklagare Jens Nilsson.

Han känner ofta dåligt samvete över att målen drar ut på tiden. När det väl blir rättegång är det inte heller säkert att den tilltalade får sin dom direkt.

– Tingsrätterna är lite dåliga på att följa reglerna om att dom ska meddelas omedelbart och muntligen, utan de säger att dom meddelas om en vecka, och så kommer domen skriftligen. Det kan göra det lite svårare att ta till sig domen, anser Nilsson.

Anpassa efter individen

Mikael Mellqvist, lagman vid Gotlands tingsrätt, har funderat en hel del på hur rättegången kan göras mer pedagogisk.

– Ofta är det ju fråga om oerhört enkla saker, som hur man pratar med folk, hur tilltalar man dem och hur ställer man sina frågor. Att man under förhandlingen förklarar vad som sker och varför, säger han.

Ett av Mellqvists nyckelord är flexibilitet.

– Domaren måste ha en känsla för vad som behövs i det enskilda fallet. Många av oss placerar in personerna i det regelverk som styr oss, och bryr oss inte så mycket om vem individen är. Jag tror att det ibland finns anledning att se närmare på de här personernas ålder, speciella svårigheter eller förtjänster.

Att sätta sig in i en ung människas liv och tankar är dock inte alltid så lätt, medger Mellqvist.

Advokat Anne-Charlotte Westlund tycker generellt att det ofta brister när rätten ska försöka förstå just detta.

– Det handlar mycket om att sätta sig in i villkoren för dagens unga, hur gängrelationerna ser ut och sättet att över huvud taget få vara med i gemenskapen, säger hon.

Attityder mer än lagändringar

Medvetenheten om hur unga fungerar i rättssystemet har ökat på senare år, det är alla överens om. Men det är de små stegens revolution, som någon uttrycker det. Vad som behövs nu är inte i första hand lagändringar och processuella förändringar, menar de flesta intervjuade. I stället handlar det om att fortsätta arbetet med att öka medvetenheten hos alla inblandade.

Ulrika Brandberg, Tom Knutson