Fler behöver engageras
Nr 1 2007 Årgång 73Det gäller bl.a. rättspolitiska frågor, IT-utveckling, yrkesfrågor liksom nationella och internationella engagemang. Men det hjälper föga att vara självbelåten. Det krävs också att de för vars räkning vi arbetar och som finansierar verksamheten också delar denna uppfattning. Det i sin tur förutsätter att vi når ut till medlemmar och allmänhet med vårt budskap. Informationen måste göras tillgänglig och kommuniceras på ett ändamålsenligt sätt.
Jag är just hemkommen från Helsingfors där samfundets ordförande och jag var inbjudna tillsammans med övriga nordiska ordföranden och generalsekreterare att delta i de årliga ”Advokatdagarna”. Hälften av alla advokater i Finland närvarade tillsammans med ett stort antal ledande personer från rättsväsendet. Vi var tusen personer som deltog i olika seminarier och lyssnade på anföranden från bl.a. presidenten i Finlands Högsta domstol. Hon hänvisade för övrigt i sitt anförande till en artikel i Tidskriften Advokaten, en smickrande uppmärksamhet. På kvällen bjöds på en fantastisk middag med god underhållning. Här var representanter från alla olika typer av advokatbyråer och inriktningar. Det kändes att advokaterna hade en mycket god gemenskap. Jag kan bara med avund konstatera att vår finska granne sedan trettionio år har lyckats engagera hälften av ledamöterna och rättsväsendets högsta företrädare att årligen delta i vad vi skulle likna vid vårt allmänna advokatmöte. I jämförelse ter sig de svenska kollegornas engagemang i vår organisation svagt. Det finska Advokatförbundet har med stor framgång lyckats med sin information till medlemmarna. Det finska exemplet bör tjäna som en förebild också för oss i Sverige.
Det är centralt för alla organisationer att upprätthålla en hög grad av intern och extern kommunikation. Jag har mycket medvetet verkat för att söka införa en större öppenhet i organisationen. På informationsflödet ställs höga krav på att denna skall vara aktuell, relevant och intresseväckande. Frågan om hur den interna kommunikationen skall utformas för att få största möjliga genomslag och engagemang är inte lätteligen besvarad. Detta gäller särskilt i icke-vinstdrivande organisationer med en heterogen medlemskår. Ett evigt spörsmål, som alla advokatorganisationer möter är hur det upplevda avståndet mellan styrelse och kansli, å den ena sidan, och ledamöterna, å den andra skall kunna minskas. Och hur ledamöternas engagemang skall ökas!
För att få svar på hur tillståndet i kåren är och vilka attityder som råder genomförde Advokatsamfundet tre större undersökningar under det gångna året. En Temo-undersökning som tog sin utgångspunkt i advokater och advokatbyråers situation, en omvärldsundersökning som hade till uppgift att redovisa omvärldens syn på advokatkåren, samt en undersökning om advokaters stress. Därtill genomfördes i samarbete med Domstolsverket en undersökning rörande timkostnadsnormen. Kännetecknande för dessa studier, med undantag för den om advokaters stress, var att intresset från advokaternas sida att delta var svagt. Detta är olyckligt, eftersom kunskap om kårens förhållanden och önskemål är oundgängligen nödvändig för att Advokatsamfundet med framförhållning och trovärdighet ska kunna tillvarata advokaternas intressen genom att åstadkomma förändring.
Inte sällan framförs kritik från ledamöter att vi inte tillräckligt starkt tar till vara advokaternas yrkesintressen. Det kan gälla timkostnadsnormen, utbildningsfrågor eller etiska regler. Trots att vi vid upprepade tillfällen har skrivit om en viss fråga på hemsidan, i tidskriften, via e-post och diskuterat på avdelningsmöten har informationen inte nått ut eller så har engagemanget i frågan visat sig vara svagt. Vi har då misslyckats med vår uppgift att kommunicera. Vi har således inte lyckats förklara för ledamöterna att den aktuella frågan rör deras verklighet och att förändring bara är möjlig om det finns ett brett engagemang ute i kåren.
Konkurrensen om uppmärksamhet och tid är påtaglig. I den situationen gäller det att skapa informationsvägar som är effektiva och praktiska för ledamöterna. Jag tror att framtiden kommer att kräva att den enskilde i ökad utsträckning själv tar initiativ genom att aktivt söka och inhämta tillgänglig information. Vi har därför skapat nya hemsidor för Advokatsamfundet, Tidskriften Advokaten och Juridiska Biblioteket. Dessa har så långt fått ett mycket positivt mottagande och kommer utvecklas vidare. De innehåller idag en stor mängd betydelsefull information och daglig nyhetsbevakning, såväl på den interna som externa sidan. I Temo-undersökningen svarade glädjande nog nästan nittio procent att hemsidan hade den information som efterfrågades.
Tidskriften advokaten är ett annat centralt verktyg för samfundet och dess ledamöter att sprida kunskap och att utbyta information, såväl internt som externt. Tidskriften fyller inte minst en viktig funktion som analys och debattforum i yrkesfrågor liksom i rättspolitiska frågor. Tidskriften har utvecklats mycket gynnsamt de senare åren och antalet läsare och abonnenter ökar stadigt. Tidskriften röner också stor uppskattning inom och utom advokatkåren. Vi har många att tacka för denna utveckling, inte minst alla de advokater och företrädare för rättsväsendet som generöst bidragit med intressanta artiklar och krönikor. Vi distribuerade ett extra omfångsrikt nummer under sensommaren. Det numret delades ut på en rad flygplatser. En specialutgåva i anledning av 100-årsjubileet av den offentlige försvararen producerades likaså.
Ett annat led i kommunikationen med ledamöter och biträdande jurister är förvisso den omfattande utbildningsverksamhet som Advokatsamfundet bedriver. Vi har i anledning av undersökningen om advokaters stress tagit fram ett utbildningspaket som bl.a. behandlar frågor om hur advokater skall förhålla sig till klienter och hur advokaten på ett professionellt sätt skall kunna sätta gränser för vad advokaten kan och bör bistå med. Denna utbildning har rönt ett mycket stort intresse och vi kommer fortsättningsvis att inkludera en föreläsning i samma ämne på advokatexamenskurserna. En översyn har också inletts av de olika delmomenten i advokatexamen. Den tar bland annat sikte på utvidgning av kurstiden och innehållet. Ökad tyngd kommer att läggas vid utbildning om rättsstaten, advokatrollen och Advokatsamfundet. Inför hösten 2007 beräknar jag att dessa förändringar skall vara genomförda.
Under året tillskrev jag ledamöter och biträdande jurister med frågor rörande yrkesrollen. Jag fick många svar. Dessa bekräftade entydigt att de höga kraven på debiterbar tid inte är förenliga med en ung förälders möjlighet att sammanjämka familjens anspråk på uppmärksamhet med advokatverksamhetens krav. Det råder missnöje bland de yngre på advokatbyråerna. Rörligheten från advokatyrket till främst bolagsjuridiken ökar. Det blir allt svårare att få de yngre att stanna kvar i yrket. Alltjämt har vi en situation med liten andel kvinnor som är delägare. Det är förstås i högsta grad otillfredsställande att kvinnor väljer, frivilligt eller ofrivilligt, att avstå från att ta ansvaret som delägare. Det är lätt att identifiera problemet men svårare att komma till rätta med det. I anledning av dessa intryck har vi initierat en rad aktiviteter bland annat inom ramen för nätverket Hilda. Advokatsamfundet gav under våren ut en bilaga till SvD under temat Kvinna och advokat. Vi har också tagit kontakt med utvalda delägare och biträdande jurister på de större byråerna för att diskutera deras situation och om förutsättningarna att skapa alternativa karriärvägar för dem som inte kan eller vill följa den traditionella resan. Särskilt gäller detta kvinnorna. Behovet av mer flexibla lösningar föreligger i vart fall under de perioder av en människas yrkesverksamma liv under vilka man skall bilda familj och uppfostra barn. Vi hoppas att dessa samtal kan leda till något positivt och ytterst bidra till att advokatbyråerna blir mer attraktiva arbetsplatser.
Ett sätt att kommunicera är att delta i det offentliga samtalet. Samfundet har aktivt deltagit i den rättspolitiska debatten och med kraft lyft fram rättssäkerhets – och integritetsfrågor. Dessa kommer att kräva fortsatt engagemang. Vad man kan önska sig för nästkommande år är att fler, särskilt enskilda advokater, adresserar dessa viktiga frågor också utanför rättssalen.
En organisation är långsiktigt aldrig starkare än dess medlemmars engagemang. Glädjande nog visade dock den ovan nämnda omvärldsundersökningen att advokaterna har ett starkt förtroende bland allmänhet, hos företagsledare och hos andra beslutsfattare. Advokatyrket är också enligt undersökningen det populäraste yrket bland juridikstuderande. Företagsledarna ansåg att advokater har hög integritet och är självständiga. Det finns även ett starkt stöd för påståendet att advokater följer de etiska reglerna och helhjärtat stöder sina klienter. Advokatsamfundet uppfattas som en stark organisation av samtliga tillfrågade grupper. Särskilt uppskattar beslutsfattarna Advokatsamfundets arbete med rättssäkerhetsfrågor och insatserna för att tillgodose allmänhetens intressen i disciplinärenden. Det är en bekräftelse på att det arbete som vi medvetet inlett också uppfattas som angeläget. Det visar inte minst att vi lyckats förmedla kunskap om advokaten och Advokatsamfundet. Men medlemmarnas engagemang måste öka för att vi tillsammans skall lyckas. Låt de finska kollegornas tydliga intresse för sitt samfund tjäna som inspiration också för vårt.
God fortsättning!