Modern teknik och duktiga medarbetare präglar samfundet
Nr 4 2005 Årgång 71
Det har varit årsmöten i avdelningarna. Vissa var mer välbesökta än andra. Vid dessa brukar jag lämna information om kansliets verksamhet. För Er som inte kunde delta på årsmötena tänkte jag lämna en kort inblick i vad kansliet uträttar.
På kansliet arbetar ca trettio personer som administrerar den verksamhet som samfundet centralt utövar. Antalet advokater har fördubblats på tjugo år. Aktiviteterna har mångdubblats i flera avseenden. Utrymmet medger endast att beröra några av de uppgifter och frågor som kansliet ansvarar för.
Tack vare modern teknik, effektiviseringar och mycket lojala och duktiga medarbetare har vi lyckats hålla nere antalet anställda och därigenom förhindrat en betydande kostnadsökning. Vi har också vid nyrekryteringar mycket medvetet investerat i ökad och ny kompetens.
Förra året handlades på kansliet över 1 100 inträdesärenden, utträdesärenden, disciplinärenden och skiljeförfaranden i arvodestvister vartill kommer dispensansökningar, vägledande uttalanden m.m. Till detta kommer att kansliet administrerar remissverksamheten omfattande cirka 100 remissyttranden per år.
Trots en kraftig ökning av antalet utbildningstillfällen sköts denna verksamhet som tidigare av två personer. Under året har 1 004 personer genomgått samfundets delkurser i advokatexamen. Vi har också examinerat 203 personer. Därutöver har inom ramen för det traditionella kursutbudet tillhandahållits 23 fortbildningskurser med 547 deltagare. Tillsammans med de övriga nordiska länderna har vi vidare inlett ett gemensamt nordiskt utbildningsprogram, www.nordiclawyersacademy.com, inom ramen för vilket tre kurser har genomförts. I samarbete med Försäkringsförbundet har hållits tre seminarier i Personskadereglering, liksom ett antal seminarier i samverkan med RÅ, DV, BROM och DV dit advokater inbjudits.
Sedan fem år har ett avancerat IT-system införts. Det har inneburit kraftiga inbesparingar och framför allt möjliggjort ett effektivt utnyttjande av resurser. Vi har till och med tack vare en framsynt och envis administrativ chef kommit att stå i frontlinjen vad gäller IT-utveckling inom organisationer. Glädjande nog kommer myndigheter och utländska organisationer för att lära och ta intryck av vad vi skapat.
Vi är många på kansliet som har återkommande kontakter med domstolar, myndigheter och departement liksom omfattande dagliga kontakter med allmänhet och advokater i en rad olika spörsmål – inte minst etiska. Vi har haft som mål att informera och öka öppenheten till allmänhet, ledamöter och förtroendevalda. Det har vi också genomfört. Exemplen är många. Att vi uppenbarligen inte lyckats få alla att ta del av och förstå informationen är tyvärr en utebliven framgång.
För egen del är jag utöver det övergripande administrativa ansvaret tillsammans med styrelsen djupt engagerad i en rad olika frågor. Särskilt bekymmersamt är liksom tidigare år den i princip obefintliga tillväxten inom humanjuridiken. Antalet biträdande jurister var i princip oförändrat. Advokaternas antal ökade med 3,5 procent förra året, en ökning som inte var att hänföra till humanjuridiken.
Humanjuristerna är som bekant i huvudsak hänvisade till den skattefinansierade och av försäkringsbolagen finansierade delen av den juridiska tjänstemarknaden. Timkostnadsnormen beräknas med utgångspunkt i kostnadsökningar för bl a domar- och åklagarlöner samt lokalkostnader m.m. Eftersom lokalkostnadsindex sjunkit under 2004 och domarnas löner löpte på ett och ett halvt år och ännu ej är bestämda, blev den av DV beräknade ökningen 7 kronor för 2005. Timkostnadsnormen fastställs av regeringen som dock bestämde den till 1008 kronor, dvs en ökning med 8 kronor från föregående år. Att vi inte lyckats få till stånd en ökning av timkostnadsnormen är ett misslyckande.
Jag kan försäkra att vi gjort allt som går att göra. Vi har alltsedan det nya beräkningssystemet för timkostnadsnormen tillkom påtalat de fundamentala bristerna dels i beräkningsmodellen, dels i nivån. Vi har efterlyst en översyn av ersättningssystemet. Regeringen har i regleringsbrevet i december 2004 givit DV i uppdrag att se över beräkningsmodellen i samråd med Advokatsamfundet. Vi har efter diskussioner med DV erhållit två platser, en i den s.k. styrgruppen och en i den så kallade referensgruppen. Arbetet skall presenteras för regeringen under 2005.
Frågor rörande rättsutveckling, rättssäkerhet och integritet har varit högaktuella under året och är det alltjämt. Samfundet har haft att svara på ett stort antal remisser som rört grundläggande rättsstatliga frågor. Vi har i sällskap av bland annat JO och lagrådet kritiserat olika förslag till lagstiftningsprodukter som uppvisade betydande tekniska brister och innebar alltför stora ingrepp i den personliga integriteten eller, ännu värre, rättssäkerheten.
Tilltron till rättsväsendet är satt under debatt, liksom den bristande finansieringen av rättsväsendet. Det är frågor som vi varit synnerligen aktiva inom. Lagstiftningen inom ett utvidgat EU och frågan om harmonisering kontra erkännandet av varandras rättsordningar inom EU är angelägna och svåra frågor som engagerat såväl inom ramen för CCBE, IBA som nationellt. Genomförandet av det andra penningtvättsdirektivet liksom förhandlingarna om det kommande tredje penningtvättsdirektivet har lett till många olika aktiviteter såväl nationellt som internationellt.
Utöver utbildning och information till ledamöterna har samtliga berörda parlamentsledamöter tillskrivits med hemställan om att skjuta upp det tredje penningtvättsdirektivet i avvaktan på att en utvärdering kunde komma till stånd av gällande lagstiftning som innebär att också advokater omfattas av rapporteringsplikten.
Frågan om bristande "access to justice" är en ständigt återkommande fråga som inger oro. Begränsningar i rättshjälpen liksom rättsskyddet är ytterst ett hot mot människors rätt att få sin sak prövad. Domstolarnas bristande resurser omöjliggör en rimlig handläggningstid. Också i denna fråga har kansliet och jag agerat genom kontakter med försäkringsbolagen och ett aktivt deltagande i den rättspolitiska debatten.
Betydelsen av det internationella arbetet ökar med stor kraft. Vi har ett nära nordiskt samarbete i form av presidiemöten en gång per år liksom generalsekreterarmöten två gånger per år. Inom ramen för CEEBA, som samlar de europeiska generalsekreterarna, avhandlas advokaternas yrkesfrågor och advokatsamfundens roll liksom utveckling och förändring av den juridiska tjänstemarknaden. Detsamma äger rum inom den europeiska advokatorganisationen CCBE och International Bar Association.
Den hemska flodvågskatastrofen i Asien gav advokatkåren möjlighet att lämna bidrag till en god sak. Det gjorde många. 2 393 advokater och biträdande jurister bidrog med tio timmar gratis rådgivning till offren för katastrofen. Kansliet har anvisat närmare 170 familjer, geografiskt spridda i hela landet, advokathjälp. Det har rört alla upptänkliga juridiska frågor. Vi ska under detta år följa upp denna insats och göra en utvärdering.
Den utan jämförelse största andelen av vår balansomslutning är att hänföra till de obligatoriska försäkringarna. Vi är eftersom försäkringarna är kollektiva en stor köpare av försäkringar och har enligt uppgift också de näst lägsta försäkringskostnaderna i Europa. Ett skadeförebyggande arbete pågår, liksom möjligheten att utveckla och erbjuda nya frivilliga försäkringar. Närmare information om samtliga våra försäkringar återfinns på vår hemsida.
Nästa år kommer försäkringspremierna att öka med 700 kronor. Vår förhoppning är att kunna finansiera denna kostnadsökning bland annat genom bidrag från fonderna som numera har utdelningsbara medel.
Avslutningsvis kan glädjande nog konstateras att samfundets ekonomi är god, trots att vi under de tre senaste åren varit helt hänvisade till medlems- och serviceavgifter. Det har kunnat uppnås bland annat genom kostnadsbesparing och effektivisering. Vi har äldre kloka ledamöter att tacka för deras framsynthet när de i början på 80-talet förvärvade vår fastighet på Djurgården. Det är den bästa investering som advokatkåren någonsin gjort. Vi har därför idag förmånen att ha mycket låg boendekostnad och ett tryggt kapital. Men vi äger också en fantastisk kulturbyggnad, ritad av Ivar Tengbom och uppförd av Ernst Trygger mellan åren 1913-1915. Huset används som mötesplats för svenska och utländska advokater, liksom andra besökare. Dess värde som symbol för den svenska advokatkåren bör inte underskattas.
ANNE RAMBERG
Generalsekreterare
Publicerad i nr 4 2005
Tack vare modern teknik, effektiviseringar och mycket lojala och duktiga medarbetare har vi lyckats hålla nere antalet anställda och därigenom förhindrat en betydande kostnadsökning. Vi har också vid nyrekryteringar mycket medvetet investerat i ökad och ny kompetens.
Förra året handlades på kansliet över 1 100 inträdesärenden, utträdesärenden, disciplinärenden och skiljeförfaranden i arvodestvister vartill kommer dispensansökningar, vägledande uttalanden m.m. Till detta kommer att kansliet administrerar remissverksamheten omfattande cirka 100 remissyttranden per år.
Trots en kraftig ökning av antalet utbildningstillfällen sköts denna verksamhet som tidigare av två personer. Under året har 1 004 personer genomgått samfundets delkurser i advokatexamen. Vi har också examinerat 203 personer. Därutöver har inom ramen för det traditionella kursutbudet tillhandahållits 23 fortbildningskurser med 547 deltagare. Tillsammans med de övriga nordiska länderna har vi vidare inlett ett gemensamt nordiskt utbildningsprogram, www.nordiclawyersacademy.com, inom ramen för vilket tre kurser har genomförts. I samarbete med Försäkringsförbundet har hållits tre seminarier i Personskadereglering, liksom ett antal seminarier i samverkan med RÅ, DV, BROM och DV dit advokater inbjudits.
Sedan fem år har ett avancerat IT-system införts. Det har inneburit kraftiga inbesparingar och framför allt möjliggjort ett effektivt utnyttjande av resurser. Vi har till och med tack vare en framsynt och envis administrativ chef kommit att stå i frontlinjen vad gäller IT-utveckling inom organisationer. Glädjande nog kommer myndigheter och utländska organisationer för att lära och ta intryck av vad vi skapat.
Vi är många på kansliet som har återkommande kontakter med domstolar, myndigheter och departement liksom omfattande dagliga kontakter med allmänhet och advokater i en rad olika spörsmål – inte minst etiska. Vi har haft som mål att informera och öka öppenheten till allmänhet, ledamöter och förtroendevalda. Det har vi också genomfört. Exemplen är många. Att vi uppenbarligen inte lyckats få alla att ta del av och förstå informationen är tyvärr en utebliven framgång.
För egen del är jag utöver det övergripande administrativa ansvaret tillsammans med styrelsen djupt engagerad i en rad olika frågor. Särskilt bekymmersamt är liksom tidigare år den i princip obefintliga tillväxten inom humanjuridiken. Antalet biträdande jurister var i princip oförändrat. Advokaternas antal ökade med 3,5 procent förra året, en ökning som inte var att hänföra till humanjuridiken.
Humanjuristerna är som bekant i huvudsak hänvisade till den skattefinansierade och av försäkringsbolagen finansierade delen av den juridiska tjänstemarknaden. Timkostnadsnormen beräknas med utgångspunkt i kostnadsökningar för bl a domar- och åklagarlöner samt lokalkostnader m.m. Eftersom lokalkostnadsindex sjunkit under 2004 och domarnas löner löpte på ett och ett halvt år och ännu ej är bestämda, blev den av DV beräknade ökningen 7 kronor för 2005. Timkostnadsnormen fastställs av regeringen som dock bestämde den till 1008 kronor, dvs en ökning med 8 kronor från föregående år. Att vi inte lyckats få till stånd en ökning av timkostnadsnormen är ett misslyckande.
Jag kan försäkra att vi gjort allt som går att göra. Vi har alltsedan det nya beräkningssystemet för timkostnadsnormen tillkom påtalat de fundamentala bristerna dels i beräkningsmodellen, dels i nivån. Vi har efterlyst en översyn av ersättningssystemet. Regeringen har i regleringsbrevet i december 2004 givit DV i uppdrag att se över beräkningsmodellen i samråd med Advokatsamfundet. Vi har efter diskussioner med DV erhållit två platser, en i den s.k. styrgruppen och en i den så kallade referensgruppen. Arbetet skall presenteras för regeringen under 2005.
Frågor rörande rättsutveckling, rättssäkerhet och integritet har varit högaktuella under året och är det alltjämt. Samfundet har haft att svara på ett stort antal remisser som rört grundläggande rättsstatliga frågor. Vi har i sällskap av bland annat JO och lagrådet kritiserat olika förslag till lagstiftningsprodukter som uppvisade betydande tekniska brister och innebar alltför stora ingrepp i den personliga integriteten eller, ännu värre, rättssäkerheten.
Tilltron till rättsväsendet är satt under debatt, liksom den bristande finansieringen av rättsväsendet. Det är frågor som vi varit synnerligen aktiva inom. Lagstiftningen inom ett utvidgat EU och frågan om harmonisering kontra erkännandet av varandras rättsordningar inom EU är angelägna och svåra frågor som engagerat såväl inom ramen för CCBE, IBA som nationellt. Genomförandet av det andra penningtvättsdirektivet liksom förhandlingarna om det kommande tredje penningtvättsdirektivet har lett till många olika aktiviteter såväl nationellt som internationellt.
Utöver utbildning och information till ledamöterna har samtliga berörda parlamentsledamöter tillskrivits med hemställan om att skjuta upp det tredje penningtvättsdirektivet i avvaktan på att en utvärdering kunde komma till stånd av gällande lagstiftning som innebär att också advokater omfattas av rapporteringsplikten.
Frågan om bristande "access to justice" är en ständigt återkommande fråga som inger oro. Begränsningar i rättshjälpen liksom rättsskyddet är ytterst ett hot mot människors rätt att få sin sak prövad. Domstolarnas bristande resurser omöjliggör en rimlig handläggningstid. Också i denna fråga har kansliet och jag agerat genom kontakter med försäkringsbolagen och ett aktivt deltagande i den rättspolitiska debatten.
Betydelsen av det internationella arbetet ökar med stor kraft. Vi har ett nära nordiskt samarbete i form av presidiemöten en gång per år liksom generalsekreterarmöten två gånger per år. Inom ramen för CEEBA, som samlar de europeiska generalsekreterarna, avhandlas advokaternas yrkesfrågor och advokatsamfundens roll liksom utveckling och förändring av den juridiska tjänstemarknaden. Detsamma äger rum inom den europeiska advokatorganisationen CCBE och International Bar Association.
Den hemska flodvågskatastrofen i Asien gav advokatkåren möjlighet att lämna bidrag till en god sak. Det gjorde många. 2 393 advokater och biträdande jurister bidrog med tio timmar gratis rådgivning till offren för katastrofen. Kansliet har anvisat närmare 170 familjer, geografiskt spridda i hela landet, advokathjälp. Det har rört alla upptänkliga juridiska frågor. Vi ska under detta år följa upp denna insats och göra en utvärdering.
Den utan jämförelse största andelen av vår balansomslutning är att hänföra till de obligatoriska försäkringarna. Vi är eftersom försäkringarna är kollektiva en stor köpare av försäkringar och har enligt uppgift också de näst lägsta försäkringskostnaderna i Europa. Ett skadeförebyggande arbete pågår, liksom möjligheten att utveckla och erbjuda nya frivilliga försäkringar. Närmare information om samtliga våra försäkringar återfinns på vår hemsida.
Nästa år kommer försäkringspremierna att öka med 700 kronor. Vår förhoppning är att kunna finansiera denna kostnadsökning bland annat genom bidrag från fonderna som numera har utdelningsbara medel.
Avslutningsvis kan glädjande nog konstateras att samfundets ekonomi är god, trots att vi under de tre senaste åren varit helt hänvisade till medlems- och serviceavgifter. Det har kunnat uppnås bland annat genom kostnadsbesparing och effektivisering. Vi har äldre kloka ledamöter att tacka för deras framsynthet när de i början på 80-talet förvärvade vår fastighet på Djurgården. Det är den bästa investering som advokatkåren någonsin gjort. Vi har därför idag förmånen att ha mycket låg boendekostnad och ett tryggt kapital. Men vi äger också en fantastisk kulturbyggnad, ritad av Ivar Tengbom och uppförd av Ernst Trygger mellan åren 1913-1915. Huset används som mötesplats för svenska och utländska advokater, liksom andra besökare. Dess värde som symbol för den svenska advokatkåren bör inte underskattas.
ANNE RAMBERG
Generalsekreterare
Publicerad i nr 4 2005