”Det är spännande att vara med och påverka”
Nr 8 2003 Årgång 69
För två år sedan lämnade hon advokatyrket för att bli rådgivare till justitieminister Thomas Bodström. Det ångrar hon inte. Catharina Espmark stormtrivs som politisk tjänsteman.
– Det är spännande att vara med och påverka förändringar i samhället, fast man bara är en liten kugge i ett stort maskineri, säger hon.
– Det är spännande att vara med och påverka förändringar i samhället, fast man bara är en liten kugge i ett stort maskineri, säger hon.
Catharina Espmark är en av tre politiskt sakkunniga hos justitieministern. Som sådan ger hon råd till ministern i olika frågor. Hon är dessutom en länk mellan departementets politiska ledning och socialdemokraternas och samarbetspartiernas riksdagsgrupper. Dessutom sköter hon kommunikationen mellan ministern och departementets övriga anställda.
– Större frågor bereds regelbundet för ministern. Men tjänstemännen behöver ofta snabba besked även i mindre frågor där det inte alltid finns tid att prata med ministern direkt. Då får vi ta det. Det kan vara allt från detaljer kring ett besök till skrivningar i en proposition, berättar Catharina Espmark.
De tre politiskt sakkunniga jobbar tätt ihop, har samma uppgifter men uppdelade ansvarsområden. Catharina ansvarar för frågor kopplade till straffrättens område – åklagarväsendet, domstolarna, kriminalvården och det brottsförebyggande arbetet. Frågor hon är väl bekant med från åren som advokat. Inom hennes område sorterar även det rättsliga samarbetet mellan stater samt fastighets- och associationsrättsliga frågor.
Det är ingen större mening att be henne redogöra för en normal arbetsdag. Några sådana verkar inte finnas.
– Arbetet varierar oerhört mycket och det är sällan man jobbar med det man har tänkt sig att göra. Ständigt dyker nya frågor upp. Pressfrågor hanteras främst av pressekreteraren, men vi politiskt sakkunniga kan snabbt behöva gå igenom en lagtext som ska till tryckeriet eller förbereda ett svar på en interpellation eller riksdagsfråga.
EN VISS STRUKTUR finns dock. Varje måndag deltar hon i beredningen inför torsdagens regeringssammanträde.
– Jag är alltid med när de frågor som rör mitt ansvarsområde bereds men försöker även vara med på andra beredningar. Som politiskt sakkunnig är det viktigt att ha ett hum om allt som händer, även om man sällan blir detaljexpert på någonting.
Ungefär en dag i veckan är hon dessutom ute och reser med ministern på besök i landet eller utomlands. Då är det ofta hon som förberett resan. När inte pressekreteraren är med håller Catharina kontakten med pressen.
Men den kanske största delen av arbetstiden innebär kontakter med tjänstemännen och hon anser att hon har en aktiv roll i lagstiftningsarbetet.
– Vi sakkunniga läser väldigt mycket och kommer med synpunkter på texter i promemorior, lagrådsremisser och propositioner. Däremot skriver vi väldigt lite själva, det kan man sakna ibland.
TUNGROTT OCH LÅNGSAMT var hennes första intryck av lagstiftningsprocessen när hon kom till departementet. Att så många ska tycka till och ha synpunkter på varje förslag.
– I dag inser jag att det är en viktig och nödvändig kvalitetskontroll för att slutresultatet ska bli bra. Men det är väldigt annorlunda från advokatyrket där det oftast är snabba och egna beslut som gäller.
Hon stormtrivs med sakkunnigjobbet även om hon ännu efter två år känner sig långt ifrån fullärd.
– Allra mest uppskattar jag samarbetet, både internt på departementet och med andra partier. Det är något jag saknat som advokat, jag är väl en lagspelare.
Dessutom har det blivit lättare att planera och få tid över för make och barn.
– Som försvarsadvokat är det omöjligt att ställa in en förhandling för att barnen är sjuka. Här kan jag säga nej till ett sent eftermiddagsmöte för att jag ska hämta barnen på dagis. Det råder en tillåtande kultur. Å andra sidan är arbetstiderna oreglerade och jag bär nästan alltid med mig papper hem för att läsa.
Catharina anser att hon har stor nytta i jobbet av sin bakgrund, både som advokat och extraarbetet som anstaltsvårdare under studietiden.
– Jag har en praktisk erfarenhet och vet hur människor tänker som påverkas av de beslut vi fattar. Därför kan jag ofta tillföra klientperspektivet eller någon annan advokatvinkel i många frågor.
Hennes yrkesmässiga kontakter med advokatkåren är i dag ganska sparsamma. Det händer aldrig eller sällan att någon advokat hör av sig med synpunkter eller förslag.
HANS HELLBERG
TOM KNUTSON
– Större frågor bereds regelbundet för ministern. Men tjänstemännen behöver ofta snabba besked även i mindre frågor där det inte alltid finns tid att prata med ministern direkt. Då får vi ta det. Det kan vara allt från detaljer kring ett besök till skrivningar i en proposition, berättar Catharina Espmark.
De tre politiskt sakkunniga jobbar tätt ihop, har samma uppgifter men uppdelade ansvarsområden. Catharina ansvarar för frågor kopplade till straffrättens område – åklagarväsendet, domstolarna, kriminalvården och det brottsförebyggande arbetet. Frågor hon är väl bekant med från åren som advokat. Inom hennes område sorterar även det rättsliga samarbetet mellan stater samt fastighets- och associationsrättsliga frågor.
Det är ingen större mening att be henne redogöra för en normal arbetsdag. Några sådana verkar inte finnas.
– Arbetet varierar oerhört mycket och det är sällan man jobbar med det man har tänkt sig att göra. Ständigt dyker nya frågor upp. Pressfrågor hanteras främst av pressekreteraren, men vi politiskt sakkunniga kan snabbt behöva gå igenom en lagtext som ska till tryckeriet eller förbereda ett svar på en interpellation eller riksdagsfråga.
EN VISS STRUKTUR finns dock. Varje måndag deltar hon i beredningen inför torsdagens regeringssammanträde.
– Jag är alltid med när de frågor som rör mitt ansvarsområde bereds men försöker även vara med på andra beredningar. Som politiskt sakkunnig är det viktigt att ha ett hum om allt som händer, även om man sällan blir detaljexpert på någonting.
Ungefär en dag i veckan är hon dessutom ute och reser med ministern på besök i landet eller utomlands. Då är det ofta hon som förberett resan. När inte pressekreteraren är med håller Catharina kontakten med pressen.
Men den kanske största delen av arbetstiden innebär kontakter med tjänstemännen och hon anser att hon har en aktiv roll i lagstiftningsarbetet.
– Vi sakkunniga läser väldigt mycket och kommer med synpunkter på texter i promemorior, lagrådsremisser och propositioner. Däremot skriver vi väldigt lite själva, det kan man sakna ibland.
TUNGROTT OCH LÅNGSAMT var hennes första intryck av lagstiftningsprocessen när hon kom till departementet. Att så många ska tycka till och ha synpunkter på varje förslag.
– I dag inser jag att det är en viktig och nödvändig kvalitetskontroll för att slutresultatet ska bli bra. Men det är väldigt annorlunda från advokatyrket där det oftast är snabba och egna beslut som gäller.
Hon stormtrivs med sakkunnigjobbet även om hon ännu efter två år känner sig långt ifrån fullärd.
– Allra mest uppskattar jag samarbetet, både internt på departementet och med andra partier. Det är något jag saknat som advokat, jag är väl en lagspelare.
Dessutom har det blivit lättare att planera och få tid över för make och barn.
– Som försvarsadvokat är det omöjligt att ställa in en förhandling för att barnen är sjuka. Här kan jag säga nej till ett sent eftermiddagsmöte för att jag ska hämta barnen på dagis. Det råder en tillåtande kultur. Å andra sidan är arbetstiderna oreglerade och jag bär nästan alltid med mig papper hem för att läsa.
Catharina anser att hon har stor nytta i jobbet av sin bakgrund, både som advokat och extraarbetet som anstaltsvårdare under studietiden.
– Jag har en praktisk erfarenhet och vet hur människor tänker som påverkas av de beslut vi fattar. Därför kan jag ofta tillföra klientperspektivet eller någon annan advokatvinkel i många frågor.
Hennes yrkesmässiga kontakter med advokatkåren är i dag ganska sparsamma. Det händer aldrig eller sällan att någon advokat hör av sig med synpunkter eller förslag.
HANS HELLBERG
TOM KNUTSON