Justitiedepartementet – från dold makthavare till internationell förhandlare och politiskt påpassad myndighet
Nr 8 2003 Årgång 69
Justitiedepartementets verksamhet har genomgått en radikal förändring det senaste decenniet. Lagförslag ska fram snabbare och medarbetare lägger mindre andel av sin tid på lagstiftning. Det kommer fler signaler om att kvaliteten på regeringens lagstiftningsprodukter har sjunkit, men vissa hävdar att det blivit bättre.
Justitiedepartementet har på tio år förvandlats från en dold makthavare som arbetade fram lagar i det tysta till en internationell förhandlare och en politiskt påpassad myndighet i strålkastarljuset. Allt man gör följs noga av både medier och politiker som alla är med och påverkar dagordningen på departementet.
De stora förändringarna inleddes i samband med Sveriges EU-medlemskapsförhandlingar och har sedan bara accelererat.
– I början av nittiotalet utgjorde det internationella förhandlingsarbetet fem-tio procent av vår verksamhet. Numer ägnas hälften av vår arbetstid åt internationellt samarbete och förhandlingar, berättar Thomas Rolén, expeditionschef i justitiedepartementet.
I dag har departementet en egen enhet som samordnar allt EU-arbete samtidigt som det EG-rättsliga materiellt hanteras på varje specialenhet. Dessutom har kraven på insyn och medverkan utifrån ökat, vilket gör att departementets kontaktytor ökat väsentligt, berättar Dan Eliasson, statssekreterare hos justitieministern och den som ska se till att den politik som regeringen beslutar genomförs.
– Vi har fått en helt ny och annorlunda beredningsprocess där förhandlingsarbetet kanske går snabbare än tidigare, men där kraven på samråd under förhandlingarna med riksdagen och andra samhällsaktörer utvecklats enormt, säger Eliasson.
NYTT ÄR OCKSÅ att Justitiedepartementet och rättsväsendet på senare år alltmer hamnat i centrum i den politiska debatten. Det går inte en dag utan att det skrivs eller rapporteras om myndigheter eller lagstiftning inom Justitiedepartementets domäner.
Brottsligheten samt polisens och kriminalvårdens arbete har väl alltid intresserat politiker och medier. Men i dag debatteras även civilrättsliga frågor på ett sätt som aldrig förr.
Den ökade exponeringen i strålkastarljuset har i sin tur inneburit att departementets arbete blivit mer händelsestyrt. Det är mest positivt, anser Thomas Rolén:
– Det är självklart intressant att befinna sig i politiskt fokus och det innebär i sin tur att saker blir utförda. Visst fanns det poänger med att kunna arbeta längre och mer koncentrerat med en fråga. Men det viktigaste är att vi har en långsiktig planering och styr mot de mål vi vill nå, även om varje ärende inte alltid tas i den ordningsföljd det är tänkt.
Runt om i rättsväsendet stöter man ofta på uppfattningen att EU-medlemskapet och det ökade politiska intresset för rättsfrågorna, med bland annat ökade krav på snabbare beredning, har lett till sämre kvalitet i lagstiftningen. Dan Eliasson håller inte alls med.
– Frågan är väl egentligen vad som är kvalitet? För mig är kvalitet att lösa problem med hjälp av lagstiftning och det har vi fått ökade möjligheter till genom medlemskapet. Det är en oerhörd kvalitet i lagstiftningen att vi löser gemensamma problem på europeisk nivå. Att vi inte som tidigare vänder och vrider på varje ord i förarbeten och brödtexter eller inte skriver lika utförligt som tidigare betyder inte nödvändigtvis sämre kvalitet, säger Dan Eliasson och ger ett exempel:
– Den europeiska arresteringsordern är en oerhört angelägen reform som är betydligt mer expedit när det gäller att överföra misstänkta brottslingar mellan Europas länder. Dessutom är den mer rättssäker än det gamla systemet eftersom det nu blir domstolar och inte regeringen som prövar överlämnandefrågan. Jag vet att många hävdar att reformen tagits fram alldeles för snabbt, men jag delar inte den kritiken.
ÄVEN DET ÖKADE allmänpolitiska intresset för rättsfrågorna ser han som något positivt.
– Visst kan det vara besvärligt som politiker eller tjänsteman med den ökade uppmärksamheten, men på det hela taget är det förstås bra att allt fler olika aktörer engagerar sig och debatterar viktiga reformer. Det ökar förutsättningarna för att nya lagar blir bättre förankrade hos fler människor.
Han är dock medveten om risken för att tillfälliga stormar i medierna kan tvinga fram kortsiktiga och opportuna lösningar på bekostnad av mer långsiktiga och genomarbetade.
– Krav i medierna på snabba lagändringar blir allt vanligare och dessutom svårare att värja sig mot. De kan sällan acceptera att det tar ett–två år att genomarbeta en reform. Det politiska systemet måste ha kraft och moral nog att stå emot kraven på enkla, kortsiktiga lösningar. Jag tycker att vi fortfarande klarar den balansen ganska bra, säger Eliasson och ger ett färskt exempel från debatten efter mordet på Anna Lindh.
– Det var många som ville inskränka meddelarfriheten när uppgifter läckte ut från polisens förundersökning mot den misstänkte mördaren. Det hade varit lätt för oss att säga, visst, vi gör en förändring i den riktningen. Samtidigt skulle det vara helt fel eftersom det finns andra sätt att åstadkomma samma resultat utan att behöva tulla på meddelarfriheten, som är en kärnfråga i vår svenska öppenhetslagstiftning.
Men kvalitetskontroll och kvalitet i lagstiftningen är något som diskuteras kontinuerligt i departementet. Och kanske lite extra just nu sedan det i våras debatterats att lagrådet i ökad utsträckning gått emot regeringens lagrådsremisser.
Justitiedepartementets granskningsenhet går nu igenom de senaste två årens samtliga lagrådsremisser för att se om lagrådet blivit mer kritiskt och hur kritiken ser ut.
– Jag känner ingen oro för den granskningen när det gäller justities arbete, säger Dan Eliasson. Däremot är det viktigt att vi på justitie fortsätter att bevaka kvaliteten på övriga departements arbeten, så att man i dessa lagförslag inte frångår grundläggande konstitutionella krav eller inför omotiverade eller alltför hårda straff. Att granska övriga departements produkter är en viktig del av vårt arbete, men som kanske inte syns så mycket utåt.
DET BISTRA EKONOMISKA läget och bristen på resurser hos rättsväsendets myndigheter är ständigt återkommande ingredienser i debatten. Överfulla fängelser, åklagare som går på knäna, stor polisbrist och ett domstolsväsende som blöder är bara några av rubrikerna de senaste månaderna.
Både Dan Eliasson och Thomas Rolén avfärdar talet om kris i rättsväsendet. De håller dock med om att det behövs ett ekonomiskt tillskott de kommande åren men tror också att man får de pengar som behövs. De är båda nöjda med utfallet i den senaste budgeten där rättsväsendet fick ytterligare 550 miljoner kronor i ramanslag.
– Mot bakgrund av det begränsade reformutrymmet i hela statsbudgeten är jag nöjd med den del vi fick, säger Thomas Rolén. Jag vet ingen som kom ut bättre än vi och ser det som en tydlig signal om att regeringen prioriterar rättsväsendet högt.
– Den stora utmaningen ligger i att modernisera våra myndigheters arbetsmetoder så att vi får ut maximal verksamhet för varje krona. En rad förbättringar och effektiviseringar behöver göras inom alla myndigheter. Om de bara hjälper till att genomföra detta blir pengar ett mindre problem. Det vi tjänar på effektiviseringarna ska självklart komma rättsväsendet till del.
EN VIKTIG DEL i detta är att se till så att rättsväsendet fortsätter att vara en attraktiv arbetsplats för den unga generation som nu kommer ut från högskolorna. Rättsväsendet står inför en enorm generationsväxling de närmaste tio åren.
För Justitiedepartementets del ligger också en utmaning i att klara den egna rekryteringen om domarutbildningen läggs ned och assessorerna därmed försvinner, som den Regnerska domarutredningen väntas föreslå.
– Det lär komplicera rekryteringen men vi tror inte det blir några problem att hitta nya medarbetare, det är attraktivt och en merit att arbeta på Justitiedepartementet, spår Rolén. Däremot innebär det med största sannolikhet att vi rekryterar fler yngre medarbetare och även fler från advokatbyråer, åklagarväsendet och andra myndigheter.
HANS HELLBERG
TOM KNUTSON
De stora förändringarna inleddes i samband med Sveriges EU-medlemskapsförhandlingar och har sedan bara accelererat.
– I början av nittiotalet utgjorde det internationella förhandlingsarbetet fem-tio procent av vår verksamhet. Numer ägnas hälften av vår arbetstid åt internationellt samarbete och förhandlingar, berättar Thomas Rolén, expeditionschef i justitiedepartementet.
I dag har departementet en egen enhet som samordnar allt EU-arbete samtidigt som det EG-rättsliga materiellt hanteras på varje specialenhet. Dessutom har kraven på insyn och medverkan utifrån ökat, vilket gör att departementets kontaktytor ökat väsentligt, berättar Dan Eliasson, statssekreterare hos justitieministern och den som ska se till att den politik som regeringen beslutar genomförs.
– Vi har fått en helt ny och annorlunda beredningsprocess där förhandlingsarbetet kanske går snabbare än tidigare, men där kraven på samråd under förhandlingarna med riksdagen och andra samhällsaktörer utvecklats enormt, säger Eliasson.
NYTT ÄR OCKSÅ att Justitiedepartementet och rättsväsendet på senare år alltmer hamnat i centrum i den politiska debatten. Det går inte en dag utan att det skrivs eller rapporteras om myndigheter eller lagstiftning inom Justitiedepartementets domäner.
Brottsligheten samt polisens och kriminalvårdens arbete har väl alltid intresserat politiker och medier. Men i dag debatteras även civilrättsliga frågor på ett sätt som aldrig förr.
Den ökade exponeringen i strålkastarljuset har i sin tur inneburit att departementets arbete blivit mer händelsestyrt. Det är mest positivt, anser Thomas Rolén:
– Det är självklart intressant att befinna sig i politiskt fokus och det innebär i sin tur att saker blir utförda. Visst fanns det poänger med att kunna arbeta längre och mer koncentrerat med en fråga. Men det viktigaste är att vi har en långsiktig planering och styr mot de mål vi vill nå, även om varje ärende inte alltid tas i den ordningsföljd det är tänkt.
Runt om i rättsväsendet stöter man ofta på uppfattningen att EU-medlemskapet och det ökade politiska intresset för rättsfrågorna, med bland annat ökade krav på snabbare beredning, har lett till sämre kvalitet i lagstiftningen. Dan Eliasson håller inte alls med.
– Frågan är väl egentligen vad som är kvalitet? För mig är kvalitet att lösa problem med hjälp av lagstiftning och det har vi fått ökade möjligheter till genom medlemskapet. Det är en oerhörd kvalitet i lagstiftningen att vi löser gemensamma problem på europeisk nivå. Att vi inte som tidigare vänder och vrider på varje ord i förarbeten och brödtexter eller inte skriver lika utförligt som tidigare betyder inte nödvändigtvis sämre kvalitet, säger Dan Eliasson och ger ett exempel:
– Den europeiska arresteringsordern är en oerhört angelägen reform som är betydligt mer expedit när det gäller att överföra misstänkta brottslingar mellan Europas länder. Dessutom är den mer rättssäker än det gamla systemet eftersom det nu blir domstolar och inte regeringen som prövar överlämnandefrågan. Jag vet att många hävdar att reformen tagits fram alldeles för snabbt, men jag delar inte den kritiken.
ÄVEN DET ÖKADE allmänpolitiska intresset för rättsfrågorna ser han som något positivt.
– Visst kan det vara besvärligt som politiker eller tjänsteman med den ökade uppmärksamheten, men på det hela taget är det förstås bra att allt fler olika aktörer engagerar sig och debatterar viktiga reformer. Det ökar förutsättningarna för att nya lagar blir bättre förankrade hos fler människor.
Han är dock medveten om risken för att tillfälliga stormar i medierna kan tvinga fram kortsiktiga och opportuna lösningar på bekostnad av mer långsiktiga och genomarbetade.
– Krav i medierna på snabba lagändringar blir allt vanligare och dessutom svårare att värja sig mot. De kan sällan acceptera att det tar ett–två år att genomarbeta en reform. Det politiska systemet måste ha kraft och moral nog att stå emot kraven på enkla, kortsiktiga lösningar. Jag tycker att vi fortfarande klarar den balansen ganska bra, säger Eliasson och ger ett färskt exempel från debatten efter mordet på Anna Lindh.
– Det var många som ville inskränka meddelarfriheten när uppgifter läckte ut från polisens förundersökning mot den misstänkte mördaren. Det hade varit lätt för oss att säga, visst, vi gör en förändring i den riktningen. Samtidigt skulle det vara helt fel eftersom det finns andra sätt att åstadkomma samma resultat utan att behöva tulla på meddelarfriheten, som är en kärnfråga i vår svenska öppenhetslagstiftning.
Men kvalitetskontroll och kvalitet i lagstiftningen är något som diskuteras kontinuerligt i departementet. Och kanske lite extra just nu sedan det i våras debatterats att lagrådet i ökad utsträckning gått emot regeringens lagrådsremisser.
Justitiedepartementets granskningsenhet går nu igenom de senaste två årens samtliga lagrådsremisser för att se om lagrådet blivit mer kritiskt och hur kritiken ser ut.
– Jag känner ingen oro för den granskningen när det gäller justities arbete, säger Dan Eliasson. Däremot är det viktigt att vi på justitie fortsätter att bevaka kvaliteten på övriga departements arbeten, så att man i dessa lagförslag inte frångår grundläggande konstitutionella krav eller inför omotiverade eller alltför hårda straff. Att granska övriga departements produkter är en viktig del av vårt arbete, men som kanske inte syns så mycket utåt.
DET BISTRA EKONOMISKA läget och bristen på resurser hos rättsväsendets myndigheter är ständigt återkommande ingredienser i debatten. Överfulla fängelser, åklagare som går på knäna, stor polisbrist och ett domstolsväsende som blöder är bara några av rubrikerna de senaste månaderna.
Både Dan Eliasson och Thomas Rolén avfärdar talet om kris i rättsväsendet. De håller dock med om att det behövs ett ekonomiskt tillskott de kommande åren men tror också att man får de pengar som behövs. De är båda nöjda med utfallet i den senaste budgeten där rättsväsendet fick ytterligare 550 miljoner kronor i ramanslag.
– Mot bakgrund av det begränsade reformutrymmet i hela statsbudgeten är jag nöjd med den del vi fick, säger Thomas Rolén. Jag vet ingen som kom ut bättre än vi och ser det som en tydlig signal om att regeringen prioriterar rättsväsendet högt.
– Den stora utmaningen ligger i att modernisera våra myndigheters arbetsmetoder så att vi får ut maximal verksamhet för varje krona. En rad förbättringar och effektiviseringar behöver göras inom alla myndigheter. Om de bara hjälper till att genomföra detta blir pengar ett mindre problem. Det vi tjänar på effektiviseringarna ska självklart komma rättsväsendet till del.
EN VIKTIG DEL i detta är att se till så att rättsväsendet fortsätter att vara en attraktiv arbetsplats för den unga generation som nu kommer ut från högskolorna. Rättsväsendet står inför en enorm generationsväxling de närmaste tio åren.
För Justitiedepartementets del ligger också en utmaning i att klara den egna rekryteringen om domarutbildningen läggs ned och assessorerna därmed försvinner, som den Regnerska domarutredningen väntas föreslå.
– Det lär komplicera rekryteringen men vi tror inte det blir några problem att hitta nya medarbetare, det är attraktivt och en merit att arbeta på Justitiedepartementet, spår Rolén. Däremot innebär det med största sannolikhet att vi rekryterar fler yngre medarbetare och även fler från advokatbyråer, åklagarväsendet och andra myndigheter.
HANS HELLBERG
TOM KNUTSON