Krav på professionell vidareutbildning
Nr 2 2003 Årgång 69
Advokatsamfundets styrelse föreslår att det från och med den första januari 2004 blir obligatoriskt med professionell vidareutbildning för samtliga aktiva advokater.
Det årliga utbildningskravet föreslås inledningsvis bli 15 timmar och ska fyllas med strukturerad utbildning. Med det menas att man deltar i interna eller externa kurser, seminarier eller arbete som lärare eller seminarieledare på strukturerade kurser/seminarier.
Utbildningen kan ha ett juridiskt innehåll men man kan även tillgodoräkna sig kurser inom andra områden, som IT, ekonomi, management och språk vars innehåll har bäring på advokatverksamhet. Självstudier ska inte godkännas som strukturerad utbildning. Detsamma gäller författande av juridiska artiklar.
Styrelsens förslag om professionell vidareutbildning är remitterat till samfundets olika avdelningar. Formellt kan beslutet om kravet på vidareutbildning fattas vid fullmäktigemötet den 6 juni i år.
Enligt förslaget ska advokaten själv dokumentera sin årliga utbildning och en generell redovisningsskyldighet införs. Om det upptäcks brister i den årliga utbildningen hos en enskild advokat så är han skyldig att utan ytterligare uppmaning redovisa sina utbildningsaktiviteter till Advokatsamfundet under en treårsperiod efter det att bristerna påvisats.
Gräns på 150 timmar per år
Utbildningskravet omfattar inte advokater som arbetar färre än 150 timmar per år och därmed inte heller advokater som inte bedriver någon verksamhet. Vid sjukdom, föräldraledighet eller andra tillfälliga arbetsavbrott kan utbildningskravet minskas i förhållande till den faktiska årsarbetstiden.
Den arbetsgrupp som utrett frågan om professionell vidareutbildning har undersökt vilka krav som finns för närliggande yrkeskategorier, bland annat åklagare och domare, och för ledamöter av andra europeiska samfund. Arbetsgruppen konstaterar att: ’’Studien har visat att insikten om att kontinuerlig vidareutbildning är en förutsättning för att möta samhällsutvecklingen och därmed konkurrenterna är utbredd. Detta synsätt måste även den svenska advokatkåren ta till sig.’’ I sin rapport skriver arbetsgruppen att den hoppas att kravet på professionell vidareutbildning ska skapa en utbildningskultur för Sveriges advokater.
I sin studie har arbetsgruppen studerat förhållandena i 18 europeiska samfund. Av dessa har sju infört krav på obligatorisk vidareutbildning i någon form, tre planerar att införa sådana system medan åtta inte infört några krav. Inom CCBE diskuteras för närvarande en harmonisering av utbildningskraven för advokater inom EU.
TOM KNUTSON
Utbildningen kan ha ett juridiskt innehåll men man kan även tillgodoräkna sig kurser inom andra områden, som IT, ekonomi, management och språk vars innehåll har bäring på advokatverksamhet. Självstudier ska inte godkännas som strukturerad utbildning. Detsamma gäller författande av juridiska artiklar.
Styrelsens förslag om professionell vidareutbildning är remitterat till samfundets olika avdelningar. Formellt kan beslutet om kravet på vidareutbildning fattas vid fullmäktigemötet den 6 juni i år.
Enligt förslaget ska advokaten själv dokumentera sin årliga utbildning och en generell redovisningsskyldighet införs. Om det upptäcks brister i den årliga utbildningen hos en enskild advokat så är han skyldig att utan ytterligare uppmaning redovisa sina utbildningsaktiviteter till Advokatsamfundet under en treårsperiod efter det att bristerna påvisats.
Gräns på 150 timmar per år
Utbildningskravet omfattar inte advokater som arbetar färre än 150 timmar per år och därmed inte heller advokater som inte bedriver någon verksamhet. Vid sjukdom, föräldraledighet eller andra tillfälliga arbetsavbrott kan utbildningskravet minskas i förhållande till den faktiska årsarbetstiden.
Den arbetsgrupp som utrett frågan om professionell vidareutbildning har undersökt vilka krav som finns för närliggande yrkeskategorier, bland annat åklagare och domare, och för ledamöter av andra europeiska samfund. Arbetsgruppen konstaterar att: ’’Studien har visat att insikten om att kontinuerlig vidareutbildning är en förutsättning för att möta samhällsutvecklingen och därmed konkurrenterna är utbredd. Detta synsätt måste även den svenska advokatkåren ta till sig.’’ I sin rapport skriver arbetsgruppen att den hoppas att kravet på professionell vidareutbildning ska skapa en utbildningskultur för Sveriges advokater.
I sin studie har arbetsgruppen studerat förhållandena i 18 europeiska samfund. Av dessa har sju infört krav på obligatorisk vidareutbildning i någon form, tre planerar att införa sådana system medan åtta inte infört några krav. Inom CCBE diskuteras för närvarande en harmonisering av utbildningskraven för advokater inom EU.
TOM KNUTSON