Fyra frågor till … Stefan Lindskog
Notarietiden bjöd på den största läsupplevelsen
Nr 8 2026 Årgång 92Tidigare advokaten och justitierådet Stefan Lindskog skriver mer än han läser, men hinner ändå med en del böcker. Sitt livs största läsupplevelse, Gabriel García Márquez Hundra år av ensamhet, fick han under notarietiden.
Hinner du läsa något på fritiden, och vad ligger i så fall på ditt nattduksbord?
– Jag lägger mer tid på att skriva än att läsa, men ja, jag läser en hel del också. Inget på mitt nattduksbord, jag läser inte i sängen. Men alltför mycket på mitt biblioteksbord. En blandad kompott av skönlitteratur av skilda genrer samt juridiska och allmänt samhälleliga böcker. Det senaste skönlitterära som insorterades i bokhyllan efter att ha legat alltför länge på biblioteksbordet var Mikael Niemis Koka björn, i tur ligger Martin Kraghs Historiens återkomst.
Skönlitteratur eller facklitteratur – vilket föredrar du?
– Jag läser mer facklitteratur än skönlitteratur, men det hänger samman med de uppgifter jag tar på mig. Att kunna läsa en bra bok utan att behöva göra det för att ett arbete ska utföras ger en känsla av bekvämt välbehag. Studier av facklitteratur som resulterar i en egen text som jag är nöjd med ger en annan tillfredsställelse. Det går inte att jämföra.
Vilken är din starkaste läsupplevelse i livet?
– Mina starkaste läsupplevelser ligger långt tillbaka i tiden. Joseph Hellers Moment 22 läste jag första gången i tonåren under en längre sjukhusvistelse. Det muntrade upp under en svår tid. Franz Kafkas Der Prozess läste jag under studietiden. Den bet sig fast. Gabriel García Márquez Hundra år av ensamhet läste jag när jag gjorde tinget. Den uppfyllde mig och är nog min största läsupplevelse.
Vilken bok skulle du köpa till en god vän just nu?
– Det beror på vem vännen är. Men inget skönlitterärt till någon som jag inte står mycket nära; för mig är skönlitteratur något privat. Till en vän som delar mitt trädgårdsintresse skulle det säkert bli en trädgårdsbok.