Annonser

Åklagarmyndigheten

”Kunskap driver förtroende”

Att åklagare talar med journalister är ytterst en demokratifråga. Det anser Åklagarmyndighetens kommunikationsdirektör Karin Rosander, som uppmanar åklagarna att berätta om sina ärenden.  

Åklagarna är den aktör i rättsväsendet som klivit fram mest och tagit mer plats i medierna på senare år, enligt advokater och journalister. Bakom den nya synligheten ligger en medveten satsning, berättar Karin Rosander, kommunikationsdirektör på Åklagarmyndigheten.

– Vi har under många år uppmanat åklagarna att själva berätta om sina ärenden, att förklara sina beslut, eftersom vi vet att kunskap driver förtroende. Och förtroende för rättsväsendet är viktigt framför allt för att medborgarna ska vilja anmäla brott, vittna och över huvud taget delta i processen, fastslår hon.

Öppenheten och mediekontakterna är, menar Karin Rosander, därmed en demokratifråga.

– Det handlar inte om att vi vill vara populära, utan kommunikationen har ett bredare syfte.

Medieträning ingår

Karin Rosander leder en kommunikationsavdelning med sju medarbetare. Tillsammans stöttar de landets omkring 1 100 åklagare i presskontakter.

Kommunikationsavdelningen publicerar och sprider pressmeddelanden. De åklagare som vill kan också få stöd i själva skrivandet. Dessutom håller Karin Rosanders avdelning i det praktiska när det – ofta i samarbete med Polisen – ska ordnas presskonferenser i uppmärksammade ärenden.

Åklagarmyndighetens kommunikationsavdelning arbetar uppenbarligen hårt. Under de senaste två åren har de publicerat omkring 365 pressmeddelanden om året, i snitt ett per dag alltså. En nyligen genomförd medieanalys av nyheter på rättsområdet visade också att myndighetens pressmeddelanden i stor utsträckning ledde till nyheter.

Kommunikationsavdelningen bistår också åklagare med intervjuträning inför uppmärksammade åtal, berättar Karin Rosander.

– Inte för att de har något att dölja, men många män­niskor är osäkra inför intervjusituationen. Då hjälper vi till med träning, företrädesvis över Skype.

Alla åklagare har dock redan fått lära sig grunderna i att kommunicera med medier.

– Medieträning ingår som en del av grundutbildningen. Där uppmanar vi åklagarna att själva berätta om sina ärenden. Vi förmedlar att intresset finns oavsett om de säger något eller inte. Men säger de det själva så blir det rätt. Annars kommer någon annan att säga det åt dem, säger Karin Rosander.

Precis som advokater och domare har åklagarna förstås viktiga hänsyn att ta när de uttalar sig. Ledorden är, enligt Karin Rosander, ”öppenhet och tillgänglighet med hänsyn till sekretess och med hänsyn till de inblandade”.

– Jag vill nog påstå att de allra flesta har det i ryggmärgen ändå, men det förtjänar ju att sägas.

Brottmålsadvokaterna är i allmänhet duktiga på att hantera medier, anser Karin Rosander.

– Liksom åklagare är advokater vana vid att processa, och de har talets gåva precis som åklagarna, konstaterar hon.

Däremot har hon då och då kunnat se att advokaterna, i jämförelse med åklagarna, kan stå ganska ensamma när medieintresset blir riktigt stort. Karin Rosander tar Akilovmålet, där advokat Johan Eriksson var försvarare, som exempel.

– Där hade åklagaren stöd av oss på kommunikationsavdelningen. Vi såg till att det fanns vakter, att han hade ett bord och så, när medieanstormningen kom. Men Johan Eriksson var sin egen pressavdelning också, och hade det praktiskt mycket tuffare. Det syntes väldigt tydligt. På det sättet kan en åklagare ha en bättre backup, medan advokaten ofta står väldigt ensam.

Brott, straff och rättegångar är, som alla intervjuade understrukit, hett i medierna liksom inom politiken. Men vilken roll spelar egentligen dagens politiska
fokus på brottsbekämpning för åklagarnas stora synlighet?

– Jag tror att det politiska intresset spelar stor roll. Men sedan tror jag också att journalister har en respekt för expertkunskapen. De vet att det finns många människor i vår organisation som har mycket kunskap, så det lönar sig att fråga.

Åklagares expertkunskaper uppskattas uppenbarligen i medierna. Men hur ser Karin Rosander på att åklagare också ger sig ut, i medier eller sociala medier, och uttalar sig i rent rättspolitiska frågor?

Här är det viktigt att hålla rågången tydlig, mellan personliga åsikter och myndighetens, blir svaret.

– Vi säger väl ungefär så här: ”Du har en grundlagsskyddad rättighet att uttala dig precis som alla män­niskor.” Det vi tycker är viktigt är att man skiljer på sina egna åsikter och vad som är en myndighetsuppfattning, säger Karin Rosander.

Just detta att uttala en åsikt är något som åklagare ofta vänder sig till kommunikationsavdelningen för att få råd om, berättar Karin Rosander.

– Det händer att vi också avråder och säger att ”det där är en politisk fråga. Du får medverka om du vill, men tänk på det här”.

Många vill fråga

Som resten av samhället börjar nu Åklagarmyndigheten att lägga coronapandemin bakom sig. I och med det hoppas Karin Rosander också att snart kunna återuppta de tematiska medieseminarier som hållits tidigare.

Ett seminarium kan handla om hur den nya sexualbrottslagstiftningen tillämpas, hur åklagarna arbetar med terroristbrott, eller liknande frågor. Vid seminarierna deltar alltid operativa åklagare som berättar om olika ärenden och vilka överväganden, inte minst kring sekretess, som de fått göra.

– Journalisterna får förhoppningsvis en inblick i hur det är att bedriva en förundersökning. Det blir lite utbildning för journalisterna, och de får möjlighet att ställa frågor, säger Karin Rosander, som uppger att intresset för seminarierna brukar vara stort.

Runt om i landet kan seminarierna bli mer allmänna, men även där får journalister möjlighet att möta åklagare som berättar om hur de arbetar och vilka svårigheter de möter. 

Ulrika Öster och Tom Knutson