Beslut från disciplinnämnden

Bakgrund

Försäkringsbolaget har genom ett ramavtal regelbundet anlitat Advokatbyrån där advokat A är verksam.

Försäkringstagaren har utfört vissa markförstärkningsarbeten på en fastighet. Under arbetet inträffade ett jordskred på fastigheten som bland annat medfört skador på fastigheten och angränsande fastigheter. Försäkringstagaren har därefter mottagit ekonomiska krav från fastighetsägarna.

Advokatbyrån har biträtt försäkringstagaren i försäkrings­ärendet. Försäkringsbolaget har efter utredning nekat försäkringstagaren ersättning. Advokatbyrån genom A har därefter för försäkringstagarens räkning ansökt om stämning mot försäkringsbolaget.

Försäkringsbolaget har anfört att det förelegat hinder för advokatbyrån att åta sig uppdraget för försäkringstagaren mot försäkringsbolaget.

Anmälan

Försäkringsbolaget har i anmälan som kom in till Advokatsamfundet den 4 maj 2021 riktat anmärkningar mot A och anfört i huvudsak följande.

Ramavtal mellan för­säkringsbolaget och ­advokatbyrån
Försäkringsbolaget och advokatbyrån ingick år 2014 ett ramavtal avseende leverans av juridiska tjänster. Ramavtalet inkluderar sedan år 2016 även hantering av tvister.

Ramavtalet har inneburit att försäkringsbolaget kontinuerligt har gett advokater på advokatbyrån i uppdrag att företräda försäkringsbolaget i olika försäkringsrelaterade tvister inför domstolar och skiljenämnder. Målen har bland annat rört försäkringar som tecknats hos försäkringsbolaget och där försäkringsbolaget har bestritt krav på försäkringsersättning som framställts av olika försäkringstagare. Inom ramen för dessa uppdrag har advokater och biträdande jurister på advokatbyrån haft omfattande kontakter med kravavdelningen, men även med bl.a. skadereglerare och villkorsspecialister hos försäkringsbolaget. Målen har pågått under längre tid och flera av målen har avgjorts genom dom efter omfattande huvudförhandlingar. Det kan t.ex. nämnas att ett av advokatbyråns kontor (i x-stad) sedan 2016 har företrätt försäkringsbolaget i sex olika domstolsprocesser. Två av dessa pågår fortfarande, varav det ena ligger i hovrätten och har pågått sedan år 2017.

Advokatbyrån har dessutom inom ramen för ramavtalet getts flera uppdrag att företräda olika försäkringstagare som har ansvarsförsäkring hos försäkringsbolaget i domstolsprocesser och skiljeförfarande. Försäkringsbolagets ansvarsförsäkringsvillkor ger försäkringsbolaget möjlighet att bestämma ombud om en försäkringstagare vill ta ansvarsförsäkringen i anspråk och om försäkringsbolaget beslutat att försäkringsbolagets egna försäkringsjurister inte ska företräda den enskilda försäkringstagaren i det rättsliga förfarandet. Advokatbyrån har sedan 2016 getts minst tre sådana uppdrag, varav två avgjorts efter huvudförhandling och ett fortfarande pågår inför domstol. Advokatbyråns formella klient i dessa ärenden har förstås varit den enskilda försäkringstagaren, men det är försäkringsbolaget som betalat advokatbyråns arvode och även inom ramen för dessa uppdrag har advokatbyrån haft kontakter med kravavdelningen, t.ex. i samband med att frågor om förlikning aktualiserats.

Ramavtalet har också inneburit att försäkringsbolaget har gett advokater på advokatbyrån i uppdrag att ge rådgivning i ärenden där motparter har meddelat att de avser att väcka talan mot försäkringsbolaget. Dessutom har ramavtalet inneburit att advokatbyrån har assisterat försäkringsbolaget med rådgivning avseende bland annat immaterialrätt, bolagsrätt, försäkringsrörelselagen, kapitalteckningsregler, m.m.

Tvisten mellan försäkringstagaren och försäkrings­bolaget
Under 2019 utförde försäkringstagaren arbete på en fastighet. Under tiden som arbetet pågick inträffade ett jordskred vilket gjorde att arbetet avbröts omedelbart och området spärrades av.

Försäkringstagaren anmälde skadan på sin ansvarsförsäkring och samma dag hade försäkringsbolaget ett flertal kontakter med försäkringstagarens ekonomiansvariga och VD. Även interna jurister från försäkringstagaren var med i diskussionerna. Utöver detta ville försäkringstagaren anlita A på advokatbyråns kontor i z-stad för att bistå försäkringstagaren i ärendet och hantera de krav som framställdes av beställare och tredje man. Med anledning av att det ingår i försäkringsbolagets åtagande att i egenskap av ansvarsförsäkringsgivare företräda försäkringstagaren och att kostnader för advokatbyrån inte omfattades av ansvarsförsäkringen var försäkringsbolaget inledningsvis inte beredd att ersätta advokatbyråns kostnader. När skadan i inledningsskede utreddes och försäkringstagaren bestred krav från beställare och andra tredje män företräddes således försäkringstagaren av både försäkringsbolaget och advokatbyrån. Försäkringsbolaget, försäkringstagaren och advokatbyrån var då alltså ”på samma sida”.

Under det att ärendet fortskred gjordes omfattande tekniska utredningar. Advokatbyrån bistod försäkringstagaren med att ta fram dessa utredningar. Med hänsyn till att arbetet med att genomföra dessa utredningar var omfattande och komplext, och att advokatbyrån bistod försäkringstagaren med att ta fram dessa, beslutade försäkringsbolaget att gå med på att ersätta en procentuell del av advokatbyråns arvode. A (och hans biträdande jurist) hade också kontakter med försäkringsbolaget avseende skriftlig kommunikation med kravställare och har i samband därmed bl.a. skickat utkast till försäkringsbolaget avseende tänkta svar till kravställare (alltså till de som riktat krav mot försäkringsbolaget), varpå dessa fått godkännas eller justerats av försäkringsbolaget innan det skickats till mottagaren. Kommunikationen mellan advokatbyrån och försäkringsbolaget har varit omfattande och försäkringsbolaget har varit tydlig med att advokatbyråns företrädande avser företrädandet gentemot kravställare och inte i åtaganden därutöver.

Efter att det omfattande tekniska utredningsarbetet genomförts så meddelade försäkringsbolaget beslut i oktober 2020 om att inte medge försäkringsskydd genom ansvarsförsäkringen med hänvisning till ”moralklausulen” (att skada uppkommer under sådana omständigheter att det för den försäkrade borde ha stått klart att skada med stor sannolikhet skulle komma att inträffa).

Advokatbyrån återkom då till försäkringsbolaget och meddelade att försäkringstagaren var missnöjd med beslutet och önskade få ärendet prövat av försäkringsbolagets försäkringsnämnd, vilket inte var möjligt med hänvisning till rådande takbelopp. Efter en längre tids tystnad återkom advokatbyrån i februari 2021 med ett utkast till stämning. Därefter har stämningsansökan getts in till tingsrätten och stämning har utfärdats i april 2021. I stämningsansökan begärs bland annat att tingsrätten ska fastställa att försäkringsfall föreligger.

Det ska i sammanhanget också framhållas att försäkringsjurister på försäkringsbolaget som kommer att handlägga stämningsansökan har kontakter med andra jurister hos advokatbyrån i andra pågående domstolstvister.

Efter det att försäkringsbolaget mottog utkast till stämningsansökan informerades advokatbyrån att det förelåg jäv.

Närmre om intresse­konfliktsbedömningen
Försäkringsbolagets uppfattning är att initialt, fram till dess beslut meddelats om att försäkringsskydd saknas, har det inte förelegat någon intressekonflikt. Det ingår i försäkringsbolagets åtagande att företräda försäkringstagaren. Att externa parter bistår försäkringsbolaget mot kravställare är inget märkligt, exempelvis för att ärendet är arbetskrävande. Försäkringsbolagets uppfattning är att advokatbyrån tillsammans med försäkringsbolaget agerat för att tillvarata försäkringstagarens rätt mot beställare och tredje man. Advokatbyrån och försäkringsbolaget har under ärendets hantering haft en tät dialog kring vad som ska göras och hur man ska agera mot kravställarna vilket speglas i dialogen. Advokatbyråns arbete i denna del har dessutom delvis bekostats av försäkringsbolaget. Advokatbyrån har bistått försäkringsbolaget och försäkringstagaren mot kravställare när försäkringsbolaget meddelat beslut om att det saknas försäkringsskydd har det förelegat jäv/intressekonflikt.

Redan med hänsyn till vad som anförts ovan anser försäkringsbolaget att det föreligger jäv i saken.

I vart fall föreligger intressekonflikt/jäv genom att kollegor på advokatbyrån tidigare har företrätt och även företräder försäkringsbolaget i pågående domstolstvister och skiljeförfaranden samt i andra ärenden. Advokatbyrån har haft omfattande kontakter med de personer hos försäkringsbolaget som handlägger försäkringsbolagets pågående och avslutade tvister. Advokatbyrån har även biträtt försäkringsbolaget i andra ärenden som skadereglerings­ärenden och ärenden inom immaterialrätt, bolagsrätt, konkurrensrätt m.m.

Försäkringsbolaget har bland annat gett in domstolshandlingar.

Advokatens yttrande

A har tillbakavisat anmärkningarna och anfört i huvudsak följande.

Ärendet har sedan tidigare prövats av advokatbyråns interna etiknämnd. Han vidhåller sitt yttrande i sak och kan tillägga att etiknämndens beslut meddelades i början av mars 2021. Anmälan till Advokatsamfundet är daterat den 28 april 2021, nästan två månader efter etiknämndens beslut. Sedan beslutet har det hunnit löpa ytterligare tid. Tvistemålet mellan försäkringstagaren och försäkringsbolaget har sedan dess inletts och handläggs för närvarande i tingsrätt. Försäkringsbolagets ombud har till tingsrätten inskärpt tvistens komplexitet, såväl i juridiskt som tekniskt hänseende. Det men som försäkringstagaren skulle lida om vid frånträdande kan bara ytterligare understrykas.

Uppdragets antagande och befriande samtycke från ­försäkringsbolaget
Av A:s yttrande till advokatbyråns etiknämnd framgår bland annat följande.

Uppdraget för försäkringstagaren antogs i mitten av november 2019. I nära anslutning till att uppdraget antogs hölls inledande möten med bland annat seniora skadereglerare från försäkringsbolaget. Det var försäkringsbolaget som begärde att försäkringstagaren skulle anlita honom och advokatbyrån i saken.

Uppdraget har i sin helhet utförts för försäkringstagaren. Advokatbyråns arvode har inte betalats direkt av försäkringsbolaget utan försäkringstagaren har fått viss ersättning från försäkringsbolaget för att täcka ombudskostnader. Advokatbyrån har inte heller agerat på instruktion av försäkringsbolaget, däremot har advokatbyrån efterfrågat att få viss korrespondens med utomstående godkänt av försäkringsbolaget i syfte att försäkringstagarens kommunikation inte skulle påverka rätten till försäkringsersättning.

Det har under lång tid stått klart för försäkringsbolaget att advokatbyrån har företrätt försäkringstagaren. I februari 2020 begärdes omprövning av försäkringsbolagets beslut att inte medge ersättning för en viss skadepost. Inte heller vid detta tillfälle invände försäkringsbolaget mot advokatbyråns uppdrag. Försäkringsbolaget har även haft omfattande kontakter med advokatbyrån under våren och hösten 2020 där det stått klart att advokatbyrån haft att företräda försäkringstagaren.

Försäkringsbolaget meddelade beslut i slutet av oktober 2020 med innebörden att det inte förelåg ett försäkringsfall enligt försäkringsvillkoren. Försäkringsbolaget har först när utkast till stämningsansökan skickades i början av februari 2021 invänt jäv.

Försäkringsbolagets agerande måste ha inneburit samtycke till att företräda försäkringstagaren i tvisten.

Möjligheten att biträda ­försäkringstagaren trots ­intressekonflikt
Under alla omständigheter skulle försäkringstagaren lida sådant men av frånträdandet att det inte är proportionerligt att frånträda uppdraget. Ärendet har handlagts under beaktansvärd tid och betydande resurser har lagts ned. Kostnaderna och olägenheterna skulle vara oproportionerligt stora för försäkringstagaren.

Advokatbyråns uppdrag hade vid försäkringsbolagets jävsinvändning pågått under cirka ett och ett halvt år och drygt 1 500 arbetstimmar har ägnats åt saken. Advokatbyrån har under tiden fått betydande kunskap i både sak och juridik. Förhållandena avser bland annat tekniska förhållanden, geotekniska förhållanden och försäkringstagarens organisationsstruktur. Tvisten ställer mycket höga krav på kunskap inom samtliga dessa förhållanden. Försäkringstagarens organisation är dessutom till väsentlig del placerad utom Norden och är inte bekant med svenska rättsförhållanden.

Beslut av advokatbyråns etiknämnd
Advokatbyråns etiknämnd bedömde bland annat att advokatbyrån endast haft uppdrag för försäkringstagaren i ärendet, att advokatbyrån enligt klientregistret biträder försäkringsbolaget i betydande omfattning, att försäkringsbolagets organisation inte är sådan att det så kallade ”bankundantaget” kan tillämpas, att det förelegat intressekonflikt i det aktuella ärendet samt att försäkringsbolaget inte har lämnat sådant samtycke att advokatbyrån har kunnat åta sig uppdrag mot försäkringsbolaget.

Advokatbyråns etiknämnd har därefter bedömt om det trots dessa slutsatser har varit möjligt för advokatbyrån att fortsätta biträda försäkringstagaren med hänsyn till det men som klienten skulle lida vid ett frånträdande. Nämnden anförde då följande.

"Nämnden har slutligen att uttala sig om frågan huruvida advokatbyrån, i strid med försäkringstagarens önskan och med beaktande av bestämmelserna i punkten 3.4.1 i Vägledande regler om god advokatsed, ska frånträda uppdraget. Som framgår av kommentaren till bestämmelsen kan det i det enskilda fallet få vittgående konsekvenser för en klient om advokaten frånträder ett pågående uppdrag, och advokaten måste då överväga om det men klienten skulle lida är så stort att uppdraget trots allt inte bör frånträdas. I en sådan intresseavvägning är det inte givet att advokaten i den uppkomna situationen alltid har att handla så som advokaten bort handla om omständigheterna varit kända för advokaten vid uppdragets antagande. Bedömningen tar således sikte på den klient vars uppdrag skulle frånträdas och dennes skada av att ärendet frånträds.

Enligt nämndens uppfattning bör stor restriktivitet iakttas vid tillämpning av undantaget från huvudregeln. Frånträde leder nästan undantagsvis till men för klienten i form av kostnader och merarbete. Endast de omständigheterna att det har fakturerats betydande belopp eller att ett ärende har pågått under lång tid räcker inte för att intresseavvägningen ska leda till att advokaten tillåts fortsätta uppdraget. Viss ledning kan sökas i Advokatsamfundet vägledande uttalande den 9 juni 2016 (cirkulär nr 18/2016) angående intresseavväg- ning vid jäv i samband med övergång mellan advokatbyråer. Bland de faktorer som kan medföra att en byrå trots jäv inte måste frånträda ett pågående uppdrag kan nämnas god tro beträffande jävet, att det ärende som jävet träffar har handlagts under beaktansvärd tid och med användande av betydande resurser samt att kostnaderna och olägenheterna för den klient som skulle drabbas av ett frånträde skulle vara oproportionerligt stora.

Nämnden kan konstatera att det aktuella uppdraget har varit mycket omfattande, har inletts i direkt anslutning till skadehändelsen och därefter pågått i ca 16 månader samt är av komplicerad teknisk natur med ett flertal motparter. Kontaktpersoner hos försäkringstagaren är till övervägande del baserade utanför Sverige. Det kan på goda grunder antas att hanteringen av de olika kraven på skadestånd mot försäkringstagaren är av sådan betydelse för frågan om eventuell försäkringsersättning från försäkringsbolaget att det inte är praktiskt möjligt att dela upp uppdraget och frånträda endast den del som avser kravet mot försäkringsbolaget, särskilt som en sådan uppdelning förutsätter omfattande informationsutbyte mellan ombuden.

Mot bakgrund av de särskilda omständigheter som råder i ärendet anser nämnden vid en intresseavvägning att, även med beaktande av den principiellt restriktiva inställningen till undantagsregelns tillämpningsområde, de men som försäkringstagaren skulle drabbas av för det fall advokatbyrån frånträder uppdraget är så stora, att advokatbyrån inte bör frånträda uppdraget."

A har bland annat gett in korrespondens, beslut från försäkringsbolag och handlingar från advokatbyråns etiknämnd.

Nämndens bedömning och beslut

Inledningsvis konstaterar nämnden att, i likhet med advokatbyråns egen bedömning, det är visat att advokatbyrån endast haft uppdrag för försäkringstagaren i det aktuella ärendet, att advokatbyrån har biträtt och biträder försäkringsbolaget i betydande omfattning, att försäkringsbolagets organisation inte är sådan att det så kallade ”bankundantaget” kan tillämpas, att det förelegat intressekonflikt i det aktuella ärendet samt att försäkringsbolaget inte har lämnat sådant samtycke att advokatbyrån har kunnat åta sig uppdrag mot försäkringsbolaget.

Frågan i ärendet är om A trots detta har möjlighet att fortsätta uppdraget med hänvisning till det men som försäkringstagaren skulle lida vid ett frånträdande. I denna del gör nämnden följande bedömning.

Att trots intressekonflikt företräda en klient mot en annan klient får typiskt sett ske endast i utpräglade undantagsfall. Frånträde leder i princip alltid till men för klienten genom kostnader och merarbete. Bland de faktorer som kan medföra att en byrå trots jäv inte måste frånträda ett pågående uppdrag kan nämnas god tro beträffande jävet, att det ärende som jävet träffar har handlagts under beaktansvärd tid och med användande av betydande resurser samt att kostnaderna och olägenheterna för den klient som skulle drabbas av ett frånträde skulle vara oproportionerligt stora.

Enligt nämndens mening medför omständigheten att advokatbyrån har ett nära och pågående klientförhållande med försäkringsbolaget att det redan vid antagandet av uppdraget för försäkringstagaren noga måste övervägas lämpligheten i att anta uppdraget. Redan vid antagandet av uppdraget måste det stått klart att försäkringsfallet haft inslag av komplexa tekniska förhållanden och avsett belopp som inte varit obetydliga. Det måste vid denna tidpunkt ha stått klart för A att det fanns en beaktansvärd risk för att ärendet skulle kunna komma att aktualisera motstridande intressen mellan å ena sidan försäkringstagaren å andra sidan försäkringsbolaget och att han vid tvist med försäkringsbolaget inte skulle kunna företräda klienten.

Trots att betydande resurser lagts ned på ärendet och trots den olägenhet som försäkringstagaren drabbas av genom ett frånträdande, kan en intresseavvägning enligt nämndens mening inte leda till annat än att det föreligger hinder för advokatbyrån att företräda försäkringstagaren i tvisten mot försäkringsbolaget.

Genom att biträda försäkringstagaren i tvisten mot försäkringsbolaget har A åsidosatt sina plikter som advokat.

Nämnden tilldelar därför A erinran enligt 8 kap. 7 § andra stycket rättegångsbalken.

Nämnden konstaterar att A är skyldig att genast frånträda uppdraget.