Digitaliseringen driver på mot en förändrad advokatroll

I mitten av juni förra året meddelade Sveriges tredje största advokatbyrå, Lindahl, att samtliga delägare vid Stockholmskontoret avsåg att lämna byrån för att starta två nya byråer. Någon månad senare kom nyheten att en stor del av advokatbyrån MAQS delägare i Stockholm planerade att säga upp sina delägaravtal.

Samtidigt som advokatbyråerna splittras har också de nya rådgivarna, som inte är advokater, ökat sin omsättning och breddat verksamheten. Webbplatsen Lawline, som ursprungligen erbjöd gratis juridisk rådgivning från studerande vid landets juristprogram, har exempelvis också börjat erbjuda råd från färdiga jurister, mot betalning.

Även Avtal24, liksom Legal Works, har utvidgat sina erbjudanden till rådgivning, och finländska Fondia presenterade sig som den första affärsjuridiska fullservicebyrån utanför Advokatsamfundet.

Advokater som minns hur nya aktörer som Familjens jurist kom in och snabbt tog över stora delar av den familjerättsliga marknaden riskerar att drabbas av skrämselhicka av bilden. Vad är det egentligen som händer på den affärsjuridiska marknaden?

Svaren är säkert flera. En faktor bakom förändringarna, som alla bedömare pekar på, är digitaliseringen. Den tekniska utvecklingen påverkar i grunden arbetssätt och arbetsuppgifter för de juridiska rådgivarna. Men digitaliseringen har dessutom effekter på priset för de juridiska tjänsterna och inte minst hur priset sätts.

Ägarstrukturen och organisationen på advokatbyråerna och de nya utmanarna lyfts också fram som centrala delar i förändringen – även om meningarna här går isär om vilken organisation som ger de bästa förutsättningarna för utveckling och investeringar.

Utöver allt detta väcker framväxten av utmanare, som står utanför Advokatsamfundet, frågor om vilka etiska regler som gäller för advokater och andra jurister, och hur man bäst säkrar en hög kvalitet och etik i rådgivningen.

Utvecklingen har börjat
Juristen Charlotta Kronblad är doktorand vid Chalmers tekniska högskola. Hon är övertygad om att digitaliseringen av samhället i allmänhet och juristbranschen i synnerhet är den främsta motorn i förändringen.

– En bukett av olika digitala teknologier som påverkar branschen på olika sätt kommer samtidigt. Det handlar inte bara om att implementera ny teknologi, utan tekniken påverkar också hur vi ser på organisationer, på tjänster och på relationer till klienter, säger hon. 

Charlotta Kronblad har själv arbetat med transaktionsjuridik vid en av de stora advokatbyråerna innan hon gick över till köparsidan och blev bolagsjurist i ett antal år. Nu studerar hon digitaliseringens inverkan på den juridiska marknaden. Det är, menar hon, en utveckling som ännu inte kommit särskilt långt, men som börjar ta fart.

– De flesta stora byråerna i dag håller på att testa olika alternativ och de driver pilotprojekt med
olika typer av system med artificiell intelligens, AI, säger hon.

Inom kommunikations- och informationstekniken har advokatbyråerna kommit betydligt
längre, framhåller Charlotta Kronblad. Tekniken har skapat en ökad flexibilitet, där advokater och jurister kan arbeta hem­ifrån eller på resan, lika väl som på kontoret.

Teknikutvecklingen leds av nya företag med fokus på digitala lösningar för den juridiska branschen, på engelska kallade legal tech. Här finns såväl jurister, många från advokatbyråer, som tekniker verksamma (läs mer på s. 42).

Advokatbranschen beskrivs ofta som relativt konservativ och förändringsobenägen. Charlotta Kronblad håller med om beskrivningen, och ser en mängd förklaringar till att det har blivit så.

– Byråerna har varit väldigt lönsamma. De har haft och har ett högt anseende i samhället, en bra position. Så länge inte kunderna har efterfrågat förändring har advokatbyråerna inte heller kanske behövt förändras, sammanfattar hon.

Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg anser att det är närmast självklart att advokater med sofistikerade köpare av tjänster måste vara med i den tekniska utvecklingen – och att de kommer att vara det även framöver.

– Jag delar inte uppfattningen att advokatbyråerna på grund av hög lönsamhet inte skulle ha förändrats. Tvärtom har byråerna just därför kunnat investera i teknik, vilket de också gjort. Min bestämda uppfattning är att teknikutvecklingen redan har påverkat advokatbyråerna, säger Anne Ramberg.

Hon ser att en rad förändringar redan har skett.

– Tekniken har redan påverkat advokatbyråerna i hög grad, vilket lett till att många tjänster har blivit ­billigare, mycket billigare än tidigare, till följd av att ­advokaterna anpassat sin verksamhet, satsat på teknik och ökad digitalisering. Till exempel har timdebiteringen på goda grunder kommit att ifrågasättas. Möjlig­heterna till andra prismodeller är ju endast begränsade av kravet på skälighet och förbudet mot contingency fees.

Anne Ramberg upplever att efterfrågan från klienterna har ändrats, och att vissa typer av uppdrag har försvunnit.

– En stor del av bulkjuridiken sköts av bolagen eller andra mindre sofistikerade så kallade utmanare. Likaså har organisationen av de affärsjuridiska byråerna väsentligen förändrats, säger hon.

Är efterfrågade
Enligt Charlotta Kronblad har advokatbyråerna, till skillnad från många andra branscher, ganska länge levt utan någon uttalad prispress. Ett skäl till detta är juridikens komplexitet som gör det svårt för kunden att värdera de produkter de fått.

– Det är svårt att bedöma om det var värt pengarna. Därför har också ett högt pris varit en indikation på hög kvalitet, inte som i andra branscher något som skapat förändring, förklarar Charlotta Kronblad.

Anne Ramberg påpekar att svenska advokater har varit, och är, efterfrågade på grund av sin höga professionella och etiska nivå.

– Advokater på de affärsjuridiska byråerna tillhandahåller högt specialiserad rådgivning som över huvud­taget inte kan jämföras med Fondia och andra nya aktörer, säger hon, och tillägger att dessa naturligtvis likafullt kan ha en funktion på den juridiska tjänstemarknaden.

Diskussionerna om priset för advokattjänster måste dessutom sättas in i ett internationellt sammanhang, påpekar Anne Ramberg, eftersom de stora advokatbyråerna faktiskt konkurrerar med just internationella, ofta Londonbaserade, byråer.

– I jämförelse med amerikanska, engelska och även danska affärsadvokater är svenska advokaters arvoden mycket hovsamma. De uppgår inte sällan till hälften, säger hon.

Den digitala utvecklingen har inte gått obemärkt förbi, varken på advokatbyråerna eller hos utmanarna. Alla tycks rörande eniga om att effektiv teknikanvändning är en förutsättning för att lyckas på den affärsjuridiska marknaden redan i dag, och än mer i framtiden.

Advokatsamfundet har också inlett ett samarbete med Charlotta Kronblad kring digitaliseringens möjligheter och utmaningar för advokatbyråerna. En del i detta är att Kronblad ska bistå med råd och insikter och finnas med som ett bollplank i den pågående förändringsprocessen. 

Måste gå hand i hand
Charlotta Kronblads forskningsområde är digitalisering. Ändå är det inte främst de nya tekniska landvinningarna som intresserar henne, utan hur de påverkar marknaden och strukturen i branschen. Det är, menar hon, viktigt att inte implementera teknik för dess egen skull, utan att
tekniken och affärsmodellen går hand i hand. Annars kan det lätt gå fel.

– Det enklaste exemplet är väl att du köper in ett stort it-system som gör dig mer effektiv. Men om det du säljer främst är timmar så innebär ju satsningen att företaget blir mindre lönsamt. Då måste du samtidigt också skapa en ny affärsmodell som gör det lönsamt för dig att investera, säger Charlotta Kronblad.

Prissättningen på juridiska tjänster är alltså en av de faktorer som kan underlätta eller försvåra digitaliseringen. Många advokatbyråer har dock redan i olika hög grad börjat hitta alternativa modeller för att ta betalt för sina tjänster (se artikel på s. 36).

Men också den klassiska ägandeformen för advokatbyråer, med partnerskap, kan lägga hinder i vägen för investeringar, anser Kronblad. Risken är att någon eller några delägare, kanske särskilt sådana som är i slutet av sin karriär, hellre önskar ta ut vinst än investera.

– Delägarmodellen skapar incitament för korta ekonomier. Sedan finns det många byråer som är villiga att ta stora it-investeringar. Men det kan vara en anledning till den turbulens vi har sett på marknaden, att några delägare velat ta investeringarna medan andra inte velat det, säger
Charlotta Kronblad.

En annan tänkbar konsekvens av digitaliseringen är att den klassiska advokatbyråpyramiden, med många biträdande jurister som utför enklare juridiska uppgifter under ledning av ett fåtal delägare, kan komma att förändras. Det behövs helt enkelt färre juniora jurister i organisationen
när enkla arbetsuppgifter kan skötas av datorer.

Även den omfattande diskussionen om arbetsvillkoren på advokatbyråerna och vikten av att jurister och advokater kan få en rimlig balans mellan arbetsliv och familjeliv kan kopplas till digitaliseringen, menar Charlotta Kronblad.

– Utvecklingen har gjort att du kan jobbar när som helst och varifrån som helst. Det underlättar för kvinnor att komma fram i branschen, och kanske blir det lättare för kvinnor och för aktiva fäder att kombinera föräldraskapet med en juristkarriär. Det är ju jättebra. Samtidigt finns det ju en nackdel med att alltid vara uppkopplad om du känner av den digitala stressen, påpekar Charlotta Kronblad.

Hos flera av utmanarna på den affärsjuridiska marknaden är just reglerad arbetstid och goda förutsättningar för balans i livet ett argument som lyfts fram i kampen om talangerna. Men även många advokatbyråer, såväl nystartade som gamla, har tagit fasta på diskussionerna, och försöker hitta sätt att minska stressen i arbetet.

Alla delar inte Charlotta Kronblads syn på partnerskapet som ett hinder för investeringar, visar intervjuer med advokater.

– Partnerskap som organisationsform beskrivs på oklara grunder som något förlegat, säger Anne Ramberg, och fortsätter:

– Jag är tvärtom övertygad om att partnerskapet är god grund för kvalitet. Advokatbyråerna är som huvudregel enligt min mening goda arbetsplatser, även om anställning där tidvis innebär hårt arbete.

Anne Ramberg konstaterar att advokatbyråerna lyckas anställa de bästa juristerna. Och:

– Det kommer alltid att finnas tillräckligt många unga duktiga och nyfikna jurister som är beredda att arbeta hårt under några år då de får en jämförelsevis mycket hög lön efter kort tid på byrån, säger Ramberg, som också påpekar att advokatyrket, till skillnad från vad som gäller på många konsultbyråer med hög teknikutveckling, är ett fritt yrke.

Advokat en kvalitetsstämpel
Det tycks alltså som att advokatbyråerna står inför flera utmaningar. Hur hanteras de stora investeringar som krävs, och vad ska nya generationer jurister sysselsättas med, är ett par av de
frågor som söker svar.

Samtidigt möter också de affärsjuridiska byråerna konkurrens i form av nyetableringar som erbjuder juridisk rådgivning utifrån andra ägandeformer och med annan struktur, och som inte heller lyder under Advokatsamfundets etiska regelverk.

Charlotta Kronblad, som i sin forskning bland annat intresserat sig för affärsbyrån Fondia, menar att advokattiteln fortfarande utgör en kvalitetsstämpel på marknaden. Samtidigt har de nya
aktörerna andra konkurrensfördelar, bland annat för att de kan ta in kapital utifrån.

– De kan operera mer som vanliga bolag och ha mer externt ledarskap
och externa ägare och de kan sälja sina produkter och marknadsföra dem som de vill, säger hon, och fortsätter:

– Sedan kan de ju i mångt och mycket ändå välja att följa samfundets regler. Det tror jag också att många berättar för sina klienter att de gör, att de följer de etiska reglerna, men att
affärsmodellen ser annorlunda ut.

Till skillnad från advokater kan dock inte rådgivare som Fondia eller Avtal24 utlova någon absolut sekretess om företaget blir föremål för en brottsutredning eller en gryningsräd från konkurrensmyndigheten. Här är advokatens så kallade legal privilege en konkurrensfördel.

Hur stora andelar av den affärsjuridiska marknaden som de nya aktörerna hittills har tagit är förstås svårt att säga.Det finns dock tecken på att de blivit allt mer intressanta för köparna av juristtjänster. Enligt General Counsel Report, en stor årlig undersökning bland bolagsjurister vid ledande nordiska företag, märktes år 2018 en stor förändring i bolagsjuristernas syn på alternativa juridiska rådgivare. Året innan, 2017, sa sig endast 12 procent av de svarande ha anlitat juridiska rådgivare som inte var advokater. 2018 var siffran i stället 34 procent, alltså en ökning på 22 procentenheter.

Det är inte bara i Sverige som de traditionella advokatbyråerna utmanas av andra företag som erbjuder juridiska tjänster av olika slag. I de anglosaxiska länderna talar man om fenomenet som ”new law”, i kontrast till ”big law” som de ledande advokatfirmorna ofta kallas i USA. New law-företagen kännetecknas av att de arbetar med hjälp av teknik och med nya prismodeller. Ofta har de också en uttalad strategi att erbjuda sina anställda en bättre balans i livet med färre arbetstimmar än vad som förknippas med de stora traditionella advokatbyråerna.

Den australiensiske analytikern och författaren George Beaton har listat ett antal skillnader mellan de traditionella byråerna och de nya rådgivarna, där den första gruppen bland annat kännetecknas av att de i stor utsträckning utbildar sina medarbetare och sedan skapar motivation i form av en slags tävling om del­ägarskap. De nya rådgivarna rekryterar i större utsträckning just den kompetens de behöver, och har platta organisationer utan tävlingsinslag (se tabell nedan).

Såväl George Beaton som andra analytiker har dock påpekat att det inte går att se ”big law” och ”new law” som uteslutande kategorier. Traditionella advokatbyråer kan mycket väl ha många inslag av ”new law” och tvärtom.

Tillgängligare juridik kan väntas
Det har länge vilat en slags mystik kring den juridiske rådgivaren, som gjort att det tagit emot att ifrågasätta honom eller henne, anser Charlotta Kronblad. Advokatbyråerna har också odlat denna mystik och upphöjdheten, genom hur man klätt sig, hur kontoren utformas och vilka adresser de ligger på, påpekar hon.

Men nu börjar mystiken falna. Ett bidragande skäl är att många av de största köparna av affärsjuridik, bolagsjuristerna, själva arbetat på en eller annan advokatbyrå. Men också digitaliseringen spelar in. Och här har familjerätten gått före affärsjuridiken, anser Charlotta Kronblad.

– På konsumentsidan där det finns stora möjligheter till standardiserad juridik – ett äktenskapsförord eller samboavtal kan i mångt och mycket utgå från en mall. Där lämpar sig digitala arbetsmetoder och leveranser väldigt väl, säger Charlotta Kronblad, som ser avmystifieringen som enbart positiv.

– Digitaliseringen innebär att juridiken blir tillgänglig för fler, även dem som tidigare inte prioriterat eller haft råd med juridiska tjänster, fastslår Kronblad.

Denna demokratisering behöver inte betyda att det blir mindre arbete för advokater och jurister, eftersom samhället och juridiken i övrigt blir allt mer komplexa. Implementeringen av dataskyddsreformen GDPR är ett aktuellt exempel på hur digitaliseringen ger mer kvalificerat arbete för advokatbyråerna.

– Det är väl jättebra om vi kan frigöra juristers tid så att de kan arbeta med mer komplexa frågeställningar. Vi lämnar till maskinintelligensen det som den kan göra bäst, som mekaniska och analytiska arbetsuppgifter, och det mer kreativa och empatiska till människan, för där är vi bäst, säger Charlotta Kronblad.

Advokatrollen blir roligare
Även staten har intresserat sig för att snabba på digitaliseringen i den juridiska branschen. Innovationsmyndigheten Vinnova delade senast i slutet av 2018 ut pengar till ett stort antal projekt inom legal tech.

Bland dem som fått anslag finns en advokatbyrå, Synch, som tilldelats två miljoner kronor för projektet ”Enterprise-Level Artificial Intelligence for Analyzing Data Processing Agreements”. Vid samma tid fick också Familjens jurist två miljoner kronor för att utveckla ett digitalt verktyg som ska möjliggöra för privatpersoner att själva kunna upprätta bouppteckningar. Även företaget VQ fick anslag för att ta fram en AI-plattform för att analysera avtal.

Så vad har vi då att vänta framgent på den affärsjuridiska marknaden? Forskaren Christian Sandström, som på uppdrag av Konkurrensverket har kartlagt digitaliseringen av den juridiska tjänstemarknaden, har sin prognos klar.

”Ju enklare juridiken är, desto större andel av värdet kommer att skapas av mjukvaruleverantörer och icke-advokater, vilket leder till prispress och tilltagande transparens” skriver han i forskningsrapporten Disruptiv digitalisering inom marknaden för juridiska tjänster.

För advokatbyråerna kan detta enligt Sandström innebära att advokatbyråer med fokus på avancerade juridiska tjänster kommer att tjäna på digitaliseringen. Även högspecialiserade nischbyråer som får möjlighet att köpa in tjänster från exempelvis legal tech-företag kan bli vinnare, när tekniken effektiviserar arbetet och höjer kvaliteten på det.

Däremot ser Christian Sandström en risk att övriga medelstora advokatbyråer, som arbetar främst med privatjuridik och enklare affärsjuridik, blir ifrånsprungna på marknaden, när allt mer av deras arbete digitaliseras och produktifieras. Flera av de intervjuade advokaterna delar Sandströms analys. Över huvud taget beskrivs ett framtidsscenario där marknaden för juridiska tjänster blir större, och där den som är skicklig och långt ­framme i teknikanvändning har lysande framtidsutsikter.

Charlotta Kronblads analys är snarlik Sandströms. Hon förutspår fler alternativa spelare på marknaden, både rådgivare och legal tech-företag som kan fungera som underleverantörer till bland andra advokatbyråer. Det är en i grunden mycket positiv utveckling, menar Kronblad.

– Digitalisering är det första skiftet där det inte blir ett val mellan effektivitet och kvalitet. Här kan vi uppnå allt på en gång, säger hon.

Dessutom kan digitaliseringen förändra advokatrollen – till det bättre.

– Den blir helt annorlunda men mycket roligare, fastslår Charlotta Kronblad.

Anne Ramberg tror på en fortsatt teknikutveckling. Dock, menar hon, kommer detta inte att i grunden ändra advokatyrket.

– Advokatbyråer kommer att arbeta nära teknikföretagen i framtagandet av digitala lösningar. Men advokatrollen som grundar sig på advokatyrkets kärnvärden kommer inte att förändras. Det är just den skillnaden som advokatbyråerna förstår att upprätthålla, säger Ramberg, som menar att det är en pedagogisk uppgift att förklara för klienter varför det är mer effektivt, ändamålsenligt och bäst gagnar dem att gå till en advokat och inte ett tech-bolag.

Enligt Anne Ramberg ska tekniken vara ett arbetsredskap som kan öka effektivititeten och transparensen i ett advokat–klientförhållande. Med det följer också en prisutveckling som gagnar klienten. Samtidigt kan advokatens uppdrag aldrig diskuteras som vilken tjänst som helst, påpekar hon.

– Advokatrollen handlar inte om produkter, prismodeller eller teknik. Den handlar om ett rättsstatligt uppdrag som inte ska finansieras av riskkapitalister eller andra. 

Charlotta Kronblads råd till advokatbyråerna

• Se digitaliseringen som en strategisk fråga. Implementera affärsmodeller som går hand i hand med den teknologi som du implementerar.
• Fundera över framtida kompetenser och behov vid rekryteringar.
• Inse att det största värdet med digitaliseringen
• kommer du att få om du på ett effektivt sätt kombinerar människa och maskin. Det gäller att se hur varje uppgift bäst kan hanteras. Då kan du utföra arbetet effektivare, billigare och med högre kvalitet samtidigt.

 

Advokater och jurister

Jurist är inte någon skyddad titel. Vanligen brukar man med jurist mena en person som avlagt jur. kand.- eller juristexamen, men vem som helst får kalla sig jurist och starta en juridisk byrå.

Till skillnad från i många andra länder finns det i Sverige inte några krav på utbildning eller erfarenhet för att kalla sig jurist och erbjuda juridisk rådgivning.

Advokattiteln är däremot skyddad i lag. Bara den som har blivit antagen som ledamot av Sveriges advokatsamfund får kalla sig advokat. Kraven för inträde är höga: cirka fem års juridisk utbildning, minst tre års praktisk kvalificerad juridisk verksamhet, samt advokatexamen. Den sökande måste också ha ordnad ekonomi, vara redbar och i övrigt lämplig för advokatverksamhet.

Alla advokater är skyldiga att följa det som kallas god advokatsed. Grunden för god advokatsed finns nedtecknad i Advokatsamfundets vägledande regler för god advokatsed. De vägledande reglerna innehåller bland annat bestämmelser om lojalitet med klienten, oberoende, frihet från
intressekonflikter och tystnadsplikt.

Advokaternas tystnadsplikt är reglerad i lag, och kan inte hävas ens i brottsutredningar.

Advokatsamfundets disciplinnämnd utövar tillsyn över advokaternas verksamhet.

 

Blandat resultat av engelsk advokatreform

England och Wales öppnades möjligheter för andra än advokatbyråer att bedriva juri-
disk rådgivning år 2012, med the Legal Services Act.

Lagändringen, som syftade till att öka konkurrensen och pressa priserna på den juridiska marknaden, gav möjlighet för nya aktörer att sälja juridisk rådgivning, i form av en licensierad ”alternative business structure” (ABS). Samtidigt fick också advokatbyråerna möjlighet att ta in kapital utifrån och nya ägare som inte var advokater.

Myndigheterna hoppades att den nya ordningen skulle innebära stora förändringar, där företag som livsmedelsjätten Tesco skulle komma in och pressa priserna på juridik.

Så stora förändringar blev det nu inte. En utvärdering 2017 visade att omkring 80 procent av de 892 aktiva ABS-erna var redan existerande advokatbyråer som släppt in externa ägare. Endast 20 procent var nya juridiska verksamheter. 60 procent av ABS-erna ägdes fortfarande till mer än hälften av de verksamma advokaterna.

En av förhoppningarna med reformen, att öka investeringarna i den juridiska branschen, tycktes dock i någon mån ha infriats. Enligt utvärderingen fanns ett visst samband mellan externt ägande och investeringar i bland annat ny teknik.

 

De nya juridiska rådgivarna

Den australiensiske analytikern och författaren George Beaton har listat skillnaderna mellan den traditionella advokat­byrån och den nya typen av juridiska rådgivarna.

	Traditionella advokatbyråer	De nya juridiska rådgivarna
Humankapital	Strävar efter att rekrytera och utbilda de bästa unga juristerna. Jurister och advokater strävar efter att nå perfektion i sitt hantverk. Jurister och advokater förväntas både ackvirera klienter och utföra uppdrag för dessa. Personliga varumärken centrala (den enskilda advokaten).	Rekryterar den kompetens man behöver. Strävar efter att leverera en ändamålsenlig produkt. Ackvisition och klientarbete är två olika, åtskilda delar av verksamheten. Företagets varumärke centralt.
Teknologi	Tekniken används för att ytterligare förfina den befintliga produkten.	Användning av teknik för att skapa helt nya produkter (disruptiv teknik).
Medarbetare	Stora grupper avlönade juniora jurister och advokater arbetar heltid med enklare delar av uppdragen. ”Tävlingen” om delägarskap utgör en viktig motivation i arbetet för juniora jurister och advokater.	Flexiblare anställningsformer och bemanning för att möta behoven. Ingen tävling.
Ägarstruktur	Ägs av ett begränsat antal delägare som är advokater. Drivs som ett partnerskap.	Såväl jurister som ickejurister kan vara ägare. Drivs som ett ”vanligt företag”.
Debitering	Timdebitering.	Fasta priser.

 

Källor

ALT Nordic: Nordic General Counsel report 2018. Dealing with complexity

Beaton, George: How to recognise a NewLaw firm, www.beatoncapital.com

Hyde, John: New focus: Five years on, did ABS really change anything?, The Law Society Gazette, 24 april 2017

Legal Services Board: Evaluation: ABS and investment in legal services 2011/12–2016/17 – Main report, juni 2017

Rothstein, Helene: Andra ronden för uppstickarna, Affärsjuridik, nr 2 2018 (bilaga till Affärsvärlden)

Rothstein, Helene: Förändring är det nya svarta, Affärsjuridik, nr 2 2018 (bilaga till Affärsvärlden)

Sandström, Christian: Disruptiv digitalisering inom marknaden för juridiska tjänster. Snabb evolution eller teknisk revolution?

Konkurrensverket, 2017 l www.vinnova.se