Värdet av att hjälpa journalister

Att hjälpa en journalist handlar inte bara om att bidra med hemliga, komprometterande uppgifter om den ena eller den andra myndighetsutövande personen. Det handlar också om att bidra med kunnande och expertis. Vi journalister är ju (oftast) inte vetenskapspersoner, ingenjörer eller jurister. Vi är journalister. Vårt jobb är att ställa frågor, samla in fakta, ta reda på hur saker egentligen ligger till – bortom byråkratiskt fikonspråk och informationsavdelningarnas finputsade redogörelser.

Sedan slutet av november 2017 har jag i Svenska Dagbladet skrivit nästan 50 artiklar om åldersbedömningar av asylsökande. Det hade aldrig varit möjligt utan sådana personer vars särskilda platser i himlen är reserverade.

För som så ofta började det med ett tips:

”Någon gör second opinions på Rättsmedicinalverkets medicinska åldersbedömningar.”

Då hade det gått cirka åtta månader sen Rättsmedicinalverket (RMV) började undersöka asylsökandes tänder och knän i syfte att bedöma deras ålder. Åldersbedömningen har stor betydelse i asylprocessen – den kan vara avgörande för om en person får uppehållstillstånd eller ett utvisningsbeslut.

Systemet var ifrågasatt från start. Det visste jag och tänkte att ”man borde titta på det”.

Under många månader blev det inte av. Det var svårt att sätta fingret på vad exakt det var man skulle titta på. Var skulle man ens börja? Ämnet är ju så oerhört komplicerat.

Men det överlägset bästa betet för att få en journalist att nappa på ett tips är att göra henne nyfiken. Och nyfiken, det blev jag. Oerhört nyfiken på vem det är som gör de där andrahandsutlåtandena, second opinions.

Om inte spåret kallnar för snabbt leder den där nyfikenheten journalisten vidare, hur ogenomträngliga stigarna än ser ut att vara. Och för en journalist är det tydligaste tecknet på att hon är någonting ”hett” på spåren en myndighet som krånglar med utlämning av offentliga handlingar.

Så när registratorn på RMV sa att min begäran hade ”lämnats över till pressavdelningen för hantering” fick jag ett kvitto på att handlingen jag begärde ut innehöll någonting som var känsligt för myndigheten. Potentiellt sprängstoff, alltså.

Efter en hel del tjafs och hot om en JO-anmälan fick jag ut handlingen: ett brev där det stod att 17 av 20 second opinions av medicinska åldersbedömningar gick tvärtemot RMV:s slutsatser.

”Det tycks finnas ett systemfel, och detta kan inte vara tillfälligheter”, stod det i brevet.

17 av 20. Det är väldigt många, minns jag att jag tänkte. Det är någonting vi måste berätta.

Men vem var det som gjorde dessa second opinions och vad hade de för kompetens?

Genom anonyma källor fick jag tag i ett sådant utlåtande, en second opinion. Längst ner stod två namn som inte sa mig någonting: Volker Vieth och Christian Ottow.

När jag väl förstod vilka de är var min första reaktion ett högljutt ”Helvete!”.

Vieth och Ottow är tyska forskare och två av experterna bakom de vetenskapliga artiklar som RMV stödjer sin knämetod för medicinska åldersbedömningar på.

De hade granskat RMV:s eget material och i många fall skilde sig deras och den svenska myndighetens bedömningar åt.

Ju mer jag satte mig in i metoderna för rättsmedicinsk åldersbedömning av asylsökande, desto fler frågor uppstod. Jag läste studierna om och om igen och jag läste besluten från Migrationsverket där det stod klart att den hårt ifrågasatta åldersbedömningen väger i princip tyngst när en asylsökande ska göra sin ålder sannolik.

”Vi har tryckt in vår signatur på ett av en algoritm färdigställt dokument”, sade en rättsläkare som skrivit under hundratals utlåtanden om asylsökandes ålder och som i dag inte vill stå för det han signerat.

”Det får inte vara ett stort systemfel för vi har faktiskt gjort över 11 000 utlåtanden om medicinska åldersbedömningar”, sa en annan.

Granskningen ledde till en rad avslöjanden. Vi har bland annat visat att Socialstyrelsen räknat fel i den rapport som legat till grund för RMV:s metodval. I två år hade man hävdat att risken för att ett barn misstas för en vuxen är tre procent för pojkar vid magnetkameraundersökning av knä. Nu sa man plötsligt att risken ”inte går att beräkna”.

Genom offentliga handlingar framkom det även att regeringen larmades tidigt om att metoden som nu används inte håller måttet.

Hittills har ingen velat ta ansvar för de beslut som fattats när det gäller metodvalet för medicinska åldersbedömningar av tusentals asylsökande. Myndigheterna har skyllt på varandra samtidigt som krav har rests för att oklarheterna ska redas ut.

Efter SvD:s avslöjanden har RMV börjat granska sitt eget material i fall där det finns en second opinion som talar emot myndighetens bedömning.

Senaste gången jag kollade, i slutet av mars, hade man svängt om åldern på asylsökande i nästan hälften av fallen som granskats på nytt.

Det innebär att dessa personer, i myndigheternas ögon, betraktades först som barn, sedan som vuxna och sedan som barn igen. Rent praktiskt handlar det om att de fått byta boende, blivit av med och sen fått tillbaka rätten till god man, fått avslag på sin asylansökan och sen fått ett uppehållstillstånd i Sverige.

Granskningen av medicinska åldersbedömningar har drivits framåt av den stora mängden tips som strömmat in. Jag har också fått mycket hjälp, inte minst av en rad advokater och jurister, som outtröttligt förklarat saker jag inte förstått.

Visst är jag trött på knän och tänder vid det här laget. Jag har levt och andats denna granskning i nästan ett år. Ändå kvarstår många frågetecken.

Journalistik gör skillnad. Genom åren har en rad rättsskandaler avslöjats av envisa journalister. Fallet Kevin och Kaj Linna är de färskaste exemplen.

Vill du också reservera en särskild plats i himlen? Guldbiljetten är löjligt billig – hjälp en journalist och den är din.

Negra Efendić

Negra Efendić, journalist på Svenska Dagbladet, är årets mottagare av Advokatsamfundets journalistpris. Hon fick priset för sina reportage i migrations- och integrationsfrågor. Negra konstaterar att hennes granskning av medicinska åldersbedömningar drivits framåt av den stora mängden tips och hjälp hon fått, inte minst av en rad advokater och jurister.