Notiser

Vägledning om hantering av insiderinformation

Advokatsamfundets styrelse har fastställt en reviderad version av samfundets vägledning om frågor som berör advokaters hantering av insiderinformation. Till vägledningen finns en checklista om rutiner för hantering av insiderinformation.

Den nya versionen av vägledningen har kommit till med anledning av ny lagstiftning och har utarbetats av advokat Erik Sjöman. Den ersätter den tidigare vägledning som fanns i Advokatsamfundets cirkulär nr 16/2012.

Fredrik Wersäll blir ny riksmarskalk

H.M. Konungen har utnämnt hovrättspresident Fredrik Wersäll till ny riksmarskalk från den 1 september 2018. Wersäll är sedan 2008 president i Svea hovrätt och går i pension den sista april i år. Han har dessförinnan varit bland annat riksåklagare, justitieråd i Högsta domstolen och rättschef i Justitiedepartementet.

Riksmarskalken är Hovets högste tjänsteman och chef för de Kungliga Hovstaterna.

Ny riksenhet mot organiserad brottslighet

Den 1 januari 2018 bildades en ny riksenhet mot internationell och organiserad brottslighet genom att Åklagarmyndighetens tre internationella åklagarkammare slogs samman till en organisatorisk enhet. Riksenheten får kansliort i Stockholm och arbetsställen i Göteborg, Malmö och Stockholm. Chef för riksenheten blir Lise Tamm.

Skälen till att slå ihop de internationella åklagarkamrarna är bland annat ökad enhetlighet i handläggningen, bättre förutsättningar för erfarenhetsutbyte och kompetensutveckling av medarbetarna.

Brottmål ska inte avgöras  när den tilltalade uteblir

Regeringen föreslår att ett brottmål inte ska få avgöras när den tilltalade uteblir från en huvudförhandling som han eller hon inte har delgetts kallelse till. Förslaget syftar till att uppfylla EU:s direktiv om oskuldspresumtionen och rätten att närvara vid rättegången. Regeringen bedömer att det endast krävs en lagändring för att tillgodose direktivets krav i fråga om misstänktas och tilltalades rätt att närvara vid rättegången men att övriga åtaganden uppfylls av gällande rätt. Advokatsamfundet har dock i ett yttrande menat att det finns behov av ytterligare lagstiftningsåtgärder.

Färre våldsbrott klarades upp förra året

Antalet uppklarade brott som polisen redovisade till åklagare ökade förra året, enligt Polismyndighetens verksamhetsstatistik 2017. Det är första gången sedan år 2010 som antalet redovisade ärenden ökar.

Totalt sett ökade antalet uppklarade brott förra året med 3,1 procent. Resultatet förbättrades för sju av tio brottskategorier, bland annat för bedrägerier, övriga brott mot person, skadegörelse och trafikbrott. Men för våldsbrotten har statistiken försämrats, där ärenderedovisningen backade med 2,7 procent under 2017.

Hela rättskedjan påverkas av Polisens ineffektivitet

Riksrevisionen, som har granskat den forensiska verksamheten inom Polismyndigheten, menar att både de forensiska analyser som genomförs vid NFC och de brottsplatsundersökningar som utförs av kriminaltekniker och lokala brottsplatsundersökare i allmänhet anses hålla hög kvalitet. Men på grund av bland annat brister i beställningarna av forensiska undersökningar blir handläggningstiderna dock långa, vilket skapar en ineffektiv resursanvändning i hela rättskedjan.

”De svenska värderingarna finns i vår regeringsform”

I ett inlägg på DN Debatt (19/12) skrev Johan Hirschfeldt, tidigare justitiekansler och president för Svea hovrätt, och Olof Petersson, tidigare professor i statskunskap, att regeringsformen är det mest auktoritativa uttrycket för det svenska samhällets fundamentala värderingar, och att rättsliga instanser har börjat åberopa formuleringar i grundlagens paragraf 1:2 som ska vara vägledande för hur samhället ska styra.

”Jag känner mig smutsig att delta i någonting som är både moraliskt och vetenskapligt ­tvivelaktigt.”

Rättsläkaren Tommie Olofsson till Svenska Dagbladet i samband med en föreläsning om åldersbedömningar vid Rättsmedicinalverket som Migrationskollegiet i Stockholm arrangerade hos Advokatsamfundet den 21 december 2017.