Det kommer ett liv efter den 15 juni

Som generalsekreterare är det inte självklart att uttala sig i den infekterade striden om ordförandeposten i Sveriges advokatsamfund. Mot bakgrund av de sakfel som sprids och de missuppfattningar som råder, har jag funnit det motiverat att redovisa de regler och och den praxis som styr val av ordförande och vice ordförande i Advokatsamfundet, samt även redogöra för valberedningens arbete i allmänhet och detta år i synnerhet.

När det gäller organisationens styrning kan inledningsvis anmärkas att Advokatsamfundet är reglerat i rättegångsbalken. Samfundets uppgifter och organisation är närmare reglerat i stadgarna. Härtill finns en detaljerad arbetsordning för styrelsen och instruktion för generalsekreteraren, antagna för några år sedan.

Ordförande och vice ordförande, liksom övriga ledamöter i styrelsen och disciplinnämnden, väljs av fullmäktige. Fullmäktige består för närvarande av sextiofyra ledamöter. Dessa väljs på avdelningarnas årsmöten. Antalet ledamöter som varje avdelning är representerad med i fullmäktige bestäms i förhållande till det totala antalet advokater. Fullmäktige sammanträder en gång årligen, i juni månad.

Valberedningens förslag, jämte övriga handlingar fogade till kallelsen, distribueras i cirkulär från generalsekreteraren, i god tid före fullmäktigemötet, till såväl fullmäktigeledamöterna som samfundets samtliga medlemmar. Valberedningen eller formerna för dess arbetssätt är inte reglerade i stadgarna, utan den arbetar enligt en sedan lång tid tillämpad och hittills väl fungerande praxis.

Valberedningen består av sju ledamöter, en från varje avdelning i samfundet. I likhet med fullmäktiges ledamöter väljs även dessa ledamöter på avdelningarnas årsmöten.

Stockholmsavdelningens representant i valberedningen är ordförande. De senaste åren har denna position innehafts av Advokatsamfundets tidigare ordförande. Utöver denne finns för närvarande även två tidigare vice ordförande i huvudstyrelsen, liksom två tidigare styrelseledamöter, samt ytterligare två ledamöter. Valberedningens ledamöter är således väl förtrogna med Advokatsamfundets verksamhet och styrelsearbetet. Generalsekreteraren närvarar vid valberedningens möten, dock utan rösträtt, och skriver protokoll över vad som beslutas vid sammanträdet. En ordning som bland annat överensstämmer med FAR:s.

Det ankommer på valberedningen att, utöver att föreslå de för uppdragen mest lämpade personerna, också föreslå en styrelsesammansättning som så långt möjligt tillgodoser önskemålet om representativitet ur olika perspektiv, som jämställdhet, geografisk fördelning, verksamhetsinriktning, byråstorlek med mera. Valberedningen har under de 17 år jag medverkat arbetat enligt samma principer.

Valberedningen kallas under december månad, det vill säga sex månader före det att fullmäktige ska hållas, till sammanträde i mitten av januari. Inför mötet får valberedningens ledamöter information om vilka mandattider som gäller och vilka av ordföranden och vice ordföranden, samt övriga styrelseledamöter, som kan respektive inte kan omväljas samt om någon avsägelse föreligger. Detta står självfallet i allmänhet klart tidigare. Vidare informeras valberedningen om det saknas någon särskild kunskap i styrelsen, om det finns behov av förstärkning av någon inriktning, om det finns särskilda jämställdhetshänsyn att beakta eller om representationen från viss byråstorlek bör förändras.

När en styrelseledamot lämnar styrelsen ankommer det i första hand på den ledamot i valberedningen, som kommer från samma avdelning som den som lämnar styrelsen, att ta ett särskilt ansvar för att för övriga ledamöter i valberedningen presentera förslag på lämpliga kandidater från just den avdelningen. Det kan handla om flera alternativa förslag för att en representativ sammansättning ska kunna åstadkommas. Vissa år kan flera ledamöter från olika avdelningar komma att ersättas. Det ska vara en ändamålsenlig mix. Detta år ska till exempel, bortsett från ordförande- och viceordförandeposterna, en representant från Södra avdelningen lämna styrelsen, liksom två ledamöter från Stockholm. Därför hade representanterna från dessa avdelningar ett särskilt ansvar i dessa hänseenden. Vidare har ordföranden ett särskilt ansvar för helheten och för beredningen av ordförande- och viceordförandeposterna. Årets valberedningsarbete har, i likhet med tidigare år, skett enligt dessa principer.

I år skulle såväl ny ordförande som vice ordförande föreslås. Enligt vedertagen praxis kunde inte nuvarande ordförande omväljas då han redan suttit två perioder, det vill säga totalt fyra år, på posten som ordförande. En ordning som har gällt sedan 1967. Vice ordförande hade suttit två år och kunde omväljas. Valberedningens ordförande hade dock mottagit meddelande från nuvarande vice ordförande att han stod till förfogande, som ordförande. Det kan i sammanhanget anmärkas att det inte är regel att vice ordföranden blir ordförande. Flera är de vice ordförande som inte blivit ordförande. Det är också på det viset att ordförandefrågan normalt inte berörs vid förfrågan om någon står till förfogande som vice ordförande. Däremot har det förekommit att den tillfrågade ger uttryck för att vederbörande accepterar att bli vice ordförande, men inte är säker på om han vill bli ordförande. Det har också förekommit att ordföranden tidigare inte varit vice ordförande eller ens varit ledamot av styrelsen.

Valberedningens ordförande mottog i god tid meddelande från styrelsen, såväl genom generalsekreteraren som genom avgående ordförande, att man såg det som angeläget att såväl öka andelen kvinnor i styrelsen som att föryngra den. Dessa omständigheter blev också föremål för valberedningens överväganden

En enig valberedning fann efter diskussion att den lämpligaste kandidaten till ordförandeposten var affärsadvokaten Lena Frånstedt Lofalk, som sedan flera år är ordförande i disciplinnämnden. Utöver en lång rad omfattande och centrala uppdrag inom samfundet, har hon även varit ledamot och vice ordförande i styrelsen. Hon har under 15 år varit instrumental vid utbildningen i advokatetik, såväl inom ramen för advokatexamen som genom efterutbildning till ledamöter. Hon var även ledamot av etikkommittén som omarbetade våra etiska regler för några år sedan. Hon har lång erfarenhet som delägare på en stor affärsjuridisk byrå och som ansvarig delägare på nystartad byrå. Hon har varit aktiv när det gäller jämställdhetsarbetet och bidragit som mentor och som föreläsare. Hon är därtill känd för sin stora integritet, samarbetsvilja och allmänna klokskap. Den allmänna meningen inom valberedningen var i själva verket att förslaget var lysande och mycket väl kunde motiveras.

När enighet uppnåtts ifråga om ordförandeposten skulle valberedningen också föreslå en vice ordförande. Valberedningen fann, i enlighet med den praxis som på goda grunder har utvecklats, det angeläget att det i presidiet finns representanter med erfarenhet från såväl affärsjuridik som humanjuridik. Till vice ordförande föreslogs därför en väl ansedd brottmålsadvokat och respekterad och ambitiös styrelseledamot sedan fyra år, Tobias Fälth.

Ordföranden ställde uttryckligen frågan om han kunde anteckna förslagen som enhälliga. Protokollet från valberedningens möte och enhälliga beslut distribuerades därefter till valberedningens ledamöter. Någon invändning mot protokollet har inte framförts.

I enlighet med den transparens som med rätta efterfrågas av ledamöterna informeras ledamöterna och biträdande jurister dagligen om relevanta nyheter av intresse för advokatkåren och rättssamhället i stort. Därför informerades även om valberedningens förslag.

Någon tid därefter ombads jag av Dagens juridik att kommentera att sex advokater skrivit ett upprop som skulle publiceras följande dag. Brevskrivarna föreslog två namnkunniga och skickliga motkandidater, nämligen nuvarande vice ordföranden och en annan nuvarande styrelseledamot som står i tur att avgå efter sju år i styrelsen, båda affärsjurister. Avgående ordförande gav sitt uttryckliga stöd till förmån för dessa.

Representanter för brevskrivarna har tillsammans med ordföranden uppträtt på avdelningsmötena och argumenterat för sina kandidater. Man synes vara av uppfattningen att de fullmäktigerepresentanter som väljs på avdelningsmötena närmast är elektorer efter amerikansk förebild och därmed bundna av avdelningens uttalade preferenser. Detta är dock i grunden fel. Fullmäktigeledamöterna har efter eget omdöme och efter beaktande av vad som framförts vid fullmäktige, som representerar hela samfundet, att rösta med samfundets bästa för ögonen. Att som skett på några avdelningar med stöd av fullmakter efter handuppräckning försöka binda fullmäktigeledamöterna är inte förenligt med stadgarnas grundvalar.

Det finns goda skäl till varför det finns valberedningar. Och, varför val av ordförande, vice ordförande och övriga styrelseledamöter ska ske på fullmäktigemötet och inte på avdelningsmöten. Skälen är främst integritetshänsyn till de kandidater som är föremål för valberedningens lämplighetsöverväganden och för att förhindra kupper.

Systemet med en valberedning har också gammal hävd. Ett huvudsyfte med denna ordning är att utreda lämpliga kandidater och att undvika uppslitande och olyckliga strider i frågor om personval. Så har, under den tid jag kan överblicka, ordningen alltid varit i Advokatsamfundet. Starka skäl talar för att man respekterar denna modell. Samfundets fullmäktigeledamöter har i den nu uppkomna situationen anledning att, i samfundets långsiktiga intresse, noga överväga om de ska stå fast vid den gängse ordningen och respektera valberedningens arbete. Det kommer ett liv efter den 15 juni.