Domarnämnden ifrågasätter Riksrevisionens kritik

Riksrevisionens kritik framkom i en rapport i november 2011, och riktade främst in sig på att nämnden inte tillräckligt tydligt motiverar sina förslag och beslut (se faktaruta).

Men Domarnämnden tillbakavisar kritiken. I sin svarsskrivelse skriver man bland annat att ”Domarnämnden sätter mot denna bakgrund starkt i fråga granskningens inriktning och omfattning, särskilt vad avser granskningen av nämndens motiveringar i anställningsärenden.”

– Det är med ganska stor förvåning jag har tagit del av den kritiken och jag är inte alltid riktigt säker att Riksrevisionen tillräckligt har förstått Domarnämndens uppdrag, säger Domarnämndens ordförande Thomas Rolén.

Även kanslichefen Ragnar Palmkvist är frågande.
– Jag tycker att de har förenklat hela problembilden något. Dessutom vet jag inte riktigt hur de vill att vi ska göra, och de har faktiskt inte heller svarat när vi frågade dem, säger han. Vi lägger ned stor möda på att göra våra motiveringar tydliga och det är komplexa sammanvägningar av meriter och referenser som sker. Ingenting är så bra att det inte kan bli bättre, men jag ser inte att vi får någon vägledning av Riksrevisionen.

Enligt Palmkvist skjuter dessutom kritiken om bisysslor vid sidan av målet.
– Den typ av beslut som det varit fråga om behöver inte motiveras.

Ansvariga revisorn Kent Gustafsson på Riksrevisionen vill inte kommentera Domarnämndens uppfattning om att Riksrevisionen missförstått nämndens uppdrag. Han uppger via e-post att Riksrevisionen kommer att fortsätta att utföra sina årliga granskningar av Domarnämnden, i enlighet med uppdraget.

Kent Gustafsson förklarar också kritiken om bristande motiveringar:
”Kritiken vi framförde var att nämndens protokoll inte ger någon tydlig bild av hur meritutvärderingen gått till och att motiveringen för en viss kandidat ofta är resonerande och generell. Enligt vår bedömning är inte utnämningsprocessen så transparent att det för en utomstående framgår klart hur nämnden har kommit fram till de utvalda kandidaterna.”

Kent Gustafsson påpekar också att rapporten innehåller rekommendationer om hur motiveringarna ska skrivas. Riksrevisionen har också en fortlöpande dialog med Domarnämnden och andra reviderade myndigheter.

Riksrevisionen tar också upp frågan om att flera av Domarnämndens ledamöter är medlemmar av nätverket Hilda. Det är inte första gången man lyfter fram detta – redan 2010 ifrågasattes Hildas närvaro i nämnden. Nu kommer kritiken tillbaka, om än i kortare form. Riksrevisionens rapport antyder, men säger inte rätt ut, att det finns en risk att Hildorna i nämnden skulle ägna sig åt positiv särbehandling av kvinnliga sökande.

Kent Gustafsson förklarar i e-brevet Riksrevisionens inställning med att medlemskapet i Hilda är en särskild omständighet i förvaltningslagens mening, och att detta därför borde prövas av en oberoende part. Han pekar också på att utnämningsprocessen, enligt Riksrevisionens mening, inte är transparent, vilket ökar risken för att förtroendet för nämnden kan rubbas.

Ragnar Palmkvist håller inte med om resonemanget. Enligt honom arbetar nämnden under förvaltningslagens jävsregler, och nämnden har bedömt att medlemskapet i Hilda är förenligt med dem.
– Det vore en sak om något skedde i hemlighet. Men så är det ju inte. Nämndens motiveringar är ju offentliga och frågan är ju om det finns något ärende där man kan visa att det spelat in, säger Ragnar Palmkvist.

Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg är ledamot av Domarnämnden. Hon säger i en kommentar:
– Att döma av rapporten har Riksrevisionen missförstått såväl sitt som Domarnämndens uppdrag. Det är betänkligt att Riksrevisionens granskning uppvisar anmärkningsvärda brister. När det gäller Domarnämnden är den undermålig  såväl vad gäller insikt om de konstitutionella förutsättningarna för Domarnämndens roll och uppdrag, som granskningens omfattning, inriktning, iakttagelser, liksom slutsatser. Man har anledning att förvänta sig mer av riksdagens organ. Slutligen när det gäller Hildas inriktning och verksamhet överensstämmer den helt med vad riksdag och regering uttalat som mål.

Ulrika Brandberg, Tom Knutson

Riksrevisionens kritik
Kritiken mot Domarnämnden formulerades i en rapport i november 2011. Riksrevisionen pekade där på tre problemområden:

• Nämndens protokoll ger ingen tydlig bild av hur meritvärderingen gått till.
• Det saknas motiveringar till Domarnämndens ställningstagande till domares bisysslor.
• Flera av Domarnämndens ledamöter är engagerade i nätverket Hilda, ett kvinnligt juristnätverk som syftar till att stärka och uppmuntra kvinnliga jurister så att de vill och vågar söka chefstjänster. Detta skulle kunna rubba förtroendet för opartiskheten i handläggningen av ärenden.