Utlandsadvokaterna – en underskattad resurs
Nr 3 2011 Årgång 77Advokat Björn Palm-Jensen menar att utlandsadvokaterna är en värdefull men kanske underskattad resurs. Enligt honom kan de spara både tid och pengar åt sina svenska kollegor.
Mondialisering har blivit något av ett modeord. Men för advokater har det en konkret innebörd; vi får allt oftare kontakt med utländska rättssystem.
Affärsjuristerna var först, när de följde svenska företag till exportländerna. De stora byråerna med ett brett internationellt kontaktnät började växa fram för runt trettio år sedan. Då fanns det behov av svenska kollegor som på plats, med kännedom om det svenska, kunde guida i främmande rättssystem.
Redan nu och framöver kommer också humanjuristerna att allt oftare få kontakt med främmande rätt. Till exempel skall boutredningsman alltid utses i Sverige om en svensk medborgare, som är bosatt utomlands, avlider och har tillgångar i Sverige. En allt vanligare situation.
Många verkar i första hand söka råd hos andra konsulter i Sverige. Kanske därför att de inte tänker på att det finns svenska advokater på plats, som kan hjälpa dem utan att de behöver rådbråka ett främmande språk. Inte ens engelska, som vi ofta tror att vi behärskar, är ett språk som kan användas utan risk för bristande precision eller missförstånd.
Den boutredningsman som i ett par års tid försökt korrespondera med en spansk bank om dödsboets tillgodohavande hos banken hade undvikit tidsutdräkt och kostnader om han från början kontaktat en av våra kollegor i Spanien. Denne kunde berätta exakt vad som behövdes. På svenska. Samt vidta de rätta åtgärderna och ange ett spann för kostnader.
En svensk som råkar ut för en trafikolycka i England kan av vår svenska kollega upplysas om att det inte råder samma bevisregler där som i Sverige och få hjälp i ett rättssystem som på många sätt är annorlunda än det svenska.
Den som ärvde en fullt möblerad våning i Paris kunde få hjälp både med värdering, försäljning, tömning av lägenheten och – inte minst viktigt – kontakt med ”rätt” notarie för deklaration av arvet. Notarien är väsentlig – också vid fastighetsköp.
De franska notarierna – och vågar jag påstå även deras kollegor i andra latinska länder – är av växlande kvalitet och ofta mycket rigida. På Rivieran är det i alltför många fall inte rigiditeten som är ett problem. Därför kan det vara bra att veta att notarierna inte är bundna till den ort där de har kontor. En Parisnotarie kan sålunda alltid anlitas, oberoende av var dödsbo eller fastighet är domicilierad, om inte en svensk kollega på plats har någon att rekommendera.
Detta är några exempel bland många där utlandsadvokaterna kan vara till nytta.
Vi var kanske ett drygt tiotal för trettio år sedan. I dag är vi 90 advokater och lika många biträdande jurister. Sysslar vi inte normalt med humanjuridik har vi kontakter och kan leda våra svenska kollegor till en bra och tillförlitlig källa. Det kan spara både tid och pengar.