Samtycke splittrar remissinstanserna

Andra remissinstanser vill i stället gå längre i kravet på samtycke.

I oktober överlämnade Sexualbrottsutredningen sitt betänkande till regeringen. Utredningen föreslog bland annat en utvidgning av våldtäktsbestämmelsen så att fler fall av sexuella utnyttjanden blir att bedöma som våldtäkt. Utredaren Nils Petter Ekdahl ville också kriminalisera sexuella handlingar som genomförs utan den andra partens samtycke, genom det nya brottet sexuellt övergrepp.

Utredningen har nu remissbehandlats. Och remissvaren visar på vitt skilda uppfattningar om hur sexualbrottslagstiftningen bör utvecklas.

Advokatsamfundet hör till de starkaste kritikerna till förslagen, och avstyrker både planerna på en utvidgning av det straffbara området för våldtäkt och införandet av ett samtyckesbaserat brott. Advokatsamfundet skriver bland annat i sitt remissvar att förslaget om utvidgning innebär risker för ”en betydande juridisk och allmän osäkerhet om hur vida gränserna är för våldtäktsbrottet” och att det skulle medföra ”en ytterligare urvattning av begreppet våldtäkt”.

Enligt Advokatsamfundet bör inte sexualbrottsregleringen heller utgå från om det har funnits samtycke. En sådan reglering skulle innebära stora bevisproblem, och processen riskerar att koncentreras på vad målsäganden har sagt och gjort i stället för på vad den misstänkte eller tilltalade har gjort, hävdar samfundet. I praktiken skulle en kriminalisering av brist på samtycke kunna innebära att bevisbördan läggs på den misstänkte, som då ska bevisa att det fanns samtycke. Omvänt är det orimligt att kräva att målsäganden ska kunna redogöra för att samtycke inte fanns, framhåller Advokatsamfundet i sitt yttrande.

Åklagarmyndigheten är mer positiv till utredningen, och tillstyrker förslaget om att fler fall av utnyttjande ska bedömas som våldtäkt. Däremot säger Åklagarmyndigheten precis som Advokatsamfundet nej till det nya brottet sexuellt övergrepp. Det är, enligt remissvaret, i grunden riktigt att sexuella handlingar utan samtycke ska betraktas som brottsliga, men i praktiken skulle det vara i stort sett omöjligt att bevisa bristande samtycke.

Även Domstolsverket är i huvudsak positivt till förslagen, men anser att frågan om utvidgning av våldtäktsbegreppet bör utredas mer. Verket är också tveksamt till en samtyckesbestämmelse, som riskerar att ytterligare öka fokus på målsäganden i sexualbrottsmål, skriver man.

Brottsförebyggande rådet, Brå, är däremot positivt till förslaget om ett samtyckesbaserat brott. Brottsoffermyndigheten och juridiska fakulteten vid Stockholms universitet vill gå ännu längre och införa en ren samtyckesbestämmelse, alltså en reglering där brist på samtycke är det grundläggande brottsrekvisitet för våldtäkt.

Regeringen kommer nu att granska remissvaren innan ytterligare steg tas.

Sexualbrottsutredningens förslag i korthet:

• våldtäktsbestämmelsen utvidgas så att fler fall av sexuella utnyttjanden blir att bedöma som våldtäkt
• ett helt nytt och samtyckesbaserat brott – sexuellt övergrepp – införs
• tillämpningsområdet för bestämmelsen om våldtäkt mot barn utvidgas
• straffskalorna för sexuellt utnyttjande av barn och grovt sexuellt övergrepp mot barn skärps, samt att
• bestämmelsen om sexuellt ofredande utvidgas

Ulrika Brandberg