I demokratins tjänst

Första dagen på jobbet är alltid speciell. Allt är nytt och okända uppgifter ligger framför. Under mitt yrkesliv har jag fått uppleva ett antal sådana dagar. Men aldrig har det varit så omtumlande som i höstas när jag valdes av riksdagen till riksdagsdirektör. Applåden jag fick i kammaren av de 349 ledamöterna kommer jag alltid att minnas. Den värmde, men självklart känner jag också att applåden förpliktar. I den fanns förväntningar.

De första veckorna var jag överväldigad över den mångfacetterade verksamhet jag blivit chef för. Visst visste jag att medarbetarna är 650 till antalet, att antalet partikanslianställda är ungefär 400, att utskottsorganisationen består av 15 utskott och EU-nämnden och att Riksrevisionen, Riksdagens ombudsmän och Riksbanken sorterar under riksdagen. Jag visste också att flera nämnder är knutna till riksdagen, bland annat Valprövningsnämnden, att tidningen Riksdag & Departement ingår i verksamheten, att riksdagen har ett stort och välbesökt bibliotek och ett eget tryckeri, att det finns en restaurang i lokalerna, att riksdagen har en egen utredningstjänst, att budgeten är cirka 1,5 miljarder kronor, att riksdagen äger flera fastigheter och att allt som sägs i kammaren stenograferas. Men jag hade inte riktigt klart för mig att det inom de nya domänerna också ryms en barnverksamhet, ett snickeri, en resebyrå, en demokrativerkstad, en läkar- och sköterskemottagning, en tvättstuga, en bankomat, en skjutbana, ett andaktsrum och … ja, listan kan göras lång.

Under detta första halvår har jag förstått att många har diffusa uppfattningar om vad en riksdagsdirektör gör. Inte heller verkar myndigheten Riksdagsförvaltningen vara känd i någon större krets. Jag vill därför ta tillfället i akt och presentera mitt uppdrag och den verksamhet som jag nu är chef för.

Eftersom riksdagsdirektören väljs av riksdagen har jag ingen chef över mig – eller också har jag 349, talmannen oräknad, beroende på hur man vill se på saken. Klart är i alla fall att Riksdagsförvaltningen leds av Riksdagsstyrelsen och att riksdagsdirektören är chef för myndigheten Riksdagsförvaltningen. I Riksdagsstyrelsen ingår talmannen som ordförande och tio riksdagsledamöter, valda av riksdagen. Riksdagsdirektören får sina uppdrag från styrelsen. Även om jämförelsen haltar i flera avseenden skulle man kunna säga att Riksdagsstyrelsen motsvarar en bolagsstyrelse och att riksdagsdirektören är dess vd.

Under styrelsen leder riksdagsdirektören arbetet i ledamotsrådet. Rådet, där en företrädare från varje parti ingår, är ett organ för samråd i olika administrativa frågor som påverkar ledamöternas uppdrag.

Eftersom begreppen riksdag och riksdagsförvaltning ofta blandas ihop bör det sägas att riksdagens arbete leds av talmannen. I de flesta frågor samråder han med partiernas gruppledare innan beslut fattas. Vid mötena är talmannen ordförande och riksdagsdirektören deltar alltid.

Det övergripande målet för mitt och Riksdagsförvaltningens arbete är att skapa goda förutsättningar för riksdagen att uppfylla sina konstitutionella och demokratiska uppgifter samt sina internationella åtaganden. En annan utgångspunkt för mitt uppdrag är att verksamheten ska vara av hög kvalitet, kostnadseffektiv och ändamålsenlig.

Dagligdags arbetar jag nära talmannen och deltar i många av de sammanträden som han leder. Jag deltar även i talmannens och ibland i de vice talmännens representationsverksamhet.

Dessutom har riksdagsdirektören en egen internationell agenda. Generalsekreterarmöten äger rum på både nordisk, nordisk–baltisk, EU- och global nivå.

Som riksdagsdirektör är jag också kammarsekreterare och bistår talmännen vid sammanträdena i kammaren. Jag har ett kammarpass i veckan i mitt program. Förutom att det är lärorikt att delta i beslutsprocessen så är tjänstgöringen där ett utmärkt sätt att få kontakt med riksdagsledamöterna. Annars är mina dagar välfyllda med möten och beredningar. Jag har också direkt chefsansvar för 22 chefer i Riksdagsförvaltningen, bland annat avdelningscheferna och utskottens kanslichefer.

Vad ska man då ta itu med när man som nyvald riksdagsdirektör på fyra år kommer till sin arbetsplats med en förväntansfull riksdagsapplåd i färskt minne?

Min ambition var att snabbt ta reda på vad ledamöter, anställda och andra tycker om Riksdagsförvaltningen. Jag har det första halvåret samtalat med många, men att på kort tid lyssna in en så stor organisation kräver fler öron. Ett par konsulter fick i höstas i uppdrag att ta reda på vilka önskemål och förhoppningar som finns. Sammanlagt 70 intervjuer och 150 samtalstimmar ligger till grund för resultatet.

I korthet visar intervjuerna att medarbetarna upplevs mycket professionella och att servicenivån är hög. Det efterfrågas inte några genomgripande förändringar, men många efterlyser modernisering och utveckling. Ett allmänt råd som jag får är att genomföra förändringar i små steg. Det är ett bra råd.

Riksdagsstyrelsen har ställt sig bakom min plan för hur Riksdagsförvaltningen ska utvecklas under resten av mandatperioden. Ansvar och befogenheter ska tydliggöras. En ny kommunikationsstrategi ska ligga till grund för information och klarspråksarbete. Samverkansformer ska utvecklas, både internt och externt. Den nuvarande modellen för budgetarbetet ska reformeras, för att nämna några exempel.

En fråga som ligger mig varmt om hjärtat är användandet av ny teknik. När sociala media tar över mer av dialogen i samhället är det viktigt att riksdagens ledamöter får förutsättningar att utbyta tankar med väljare via den nya tekniken. Öppenhet och tillgänglighet är viktiga inslag i den svenska demokratin. En ny webbsida kommer att etableras under våren med nya möjligheter att presentera ledamöterna och riksdagens verksamhet.

Under våren kommer vi arbeta med ett utredningsförslag om EU-frågornas hantering och motionsinstitutet. Ett annat pågående arbete handlar om att förbättra stödet till den politiska samordningen inom det internationella området. En översyn av frågeinstitutet har nyligen initierats av konstitutionsutskottet. En ny hantering av Riksrevisionens rapporter tillämpas för första gången denna termin, arbetet med att ta fram förslag till nya konferenslokaler är i full gång och … uppräkningen skulle kunna göras mycket längre.

Det parlamentariska läget efter senaste valet innebär att uppmärksamheten för riksdagsarbetet har ökat. Att arbeta i händelsernas centrum är stimulerande, liksom att arbeta nära våra folkvalda. Det är för mig en stor glädje att varje dag få verka i demokratins tjänst med ett tydligt uppdrag att utveckla Riksdagsförvaltningens verksamhet.

Kathrin Flossing