Organiserad brottslighet: Fakta och källor
Nr 7 2010 Årgång 76Ad hoc-grupper och brödraskap
Ad hoc-grupperingarna har funnits länge i Sverige, och består av dynamiska nätverk. Brotten begås som projekt, där projektledarna bemannar uppdragen med de personer som behövs och som man har kontakt med. Det kan handla om förtroendeuppdrag som att transportera vapen eller pengar, riskuppdrag som att smuggla narkotika genom att svälja den, eller expertuppdrag som att bygga om en bil för smuggling.
Brödraskapen, främst mc-gäng och fängelsegäng ,är ett nyare fenomen i Sverige som kom på 1980-talet. Grupptillhörigheten är en viktig beståndsdel för brödraskapen, som tar avstånd från samhället och manifesterar sin grupptillhörighet med västar, tatueringar och märken. Lojalitet och att man följer gruppens regler är helt centralt. Den som vill komma med i ett brödraskap måste först visa sig värdig, genom att klara vissa uppdrag, ofta i form av kriminella handlingar.
Brotten
Enligt Brå är den organiserade brottsligheten i Sverige främst inriktad på:
- Narkotikahandel
- Smuggling av sprit, tobak och dopingpreparat
- Stölder (bland annat handel med stulna bilar)
- Ekonomiska brott (skattebrott, karusellhandel, handel med skalbolag, handel med svart arbetskraft och bedrägerier) och i någon mån miljöbrott
- Penningtvätt
- Handel med kvinnor – trafficking – och prostitution (kvinnor från Öst- och Centraleuropa samt Asien)
- Illegal invandring
- Illegal spelverksamhet
- Vapenhandel
- Utpressning, grova rån och mord
EU:s definition av organiserad brottslighet
EU:s medlemsstater arbetar på en rad sätt tillsammans för att bekämpa den organiserade brottsligheten. För att underlätta insamling av fakta och jämförelser mellan länderna har man enats om en definition av vad organiserad brottslighet är. Definitionen består av elva punkter, varav minst sex av kriterierna ska vara uppfyllda, och några måste vara uppfyllda för att brott ska klassas som en del i organiserad brottslighet.
Punkterna 1, 3, 5 och 11 måste finnas med, dessutom minst två ytterligare kriterier.
- Samverkan mellan fler än två personer
- Egna tilldelade uppgifter till var och en
- Lång eller obegränsad utsträckning i tiden
- Någon form av disciplin och kontroll
- Misstanke om allvarliga kriminella handlingar
- Verksamhet på internationell nivå
- Användande av våld eller andra metoder för hot
- Användande av kommersiella eller affärsmässiga strukturer
- Deltagande i penningtvätt
- Otillbörlig påverkan på politik, medier, offentlig förvaltning, rättsliga myndigheter eller ekonomin
- Strävan efter vinning och/eller makt
Bodström, Thomas: Slå ihop Rikskrim, Säpo och EBM till en spetsmyndighet mot organiserad brottslighet, Newsmill, 17 augusti 2010
Brå rapport 2009:19: Polisens satsning mot organiserad brottslighet. En utvärdering av 43 projekt
Brå rapport 2002:7: Organiserad brottslighet – lösa maskor eller fasta nätverk?
Brå; Sveriges Kommuner och landsting: Lokal organiserad brottslighet – en handbok om motåtgärder, 2010
Dalén, Karl: Kriminologiprofessorn: ”Situationen är oerhört allvarlig”, Dagens Nyheter, 3 juli 2010
Ds 2008:38 Nationell mobilisering mot den grova organiserade brottsligheten – överväganden och förslag
Korsell, Lars; Skinnari, Johanna; Versterhav, Daniel: Organiserad brottslighet i Sverige, Liber 2009
Nygren, Per: Kotur säger sig vara utsatt för komplott, Göteborgs-Posten 21 september 2009
SOU 2010:15 Kriminella grupperingar – motverka rekrytering och underlätta avhopp
Säkerhetspolisen: Den grova organiserade brottslighetens otillåtna påverkan på det demokratiska statsskicket. En första nationell hotbild, 2009
Södertälje kommuns webbplats, www.sodertalje.se
Wierup, Lasse; Larsson, Matti: Svensk maffia. En kartläggning av de kriminella gängen, Norstedts, 2008