Johan Munck tar emot på trappan till HD:s lokaler i Bondeska palatset en ovädersdag i februari. Från fönstren i hans tjänsterum kan man inte mer än skymta Riddarhuset genom yrsnön. Johan Munck är mycket vänlig och ger ett anspråkslöst intryck. Han uttrycker sig eftertänksamt och håller sig sakligt till fakta.

Johan Munck har varit domare i HD sedan 1988. Han berättar om vad som har förändrats under den tiden:

– När jag började var det tradition inom Högsta domstolen att de flesta ledamöter inte var på domstolen annat än när de hade föredragning eller förhandling. De arbetade hemma. Var man här någon annan dag, så var det alldeles tomt. Det hade jag lite svårt för i början.

Med viss ansträngning lärde han sig att arbeta hemma, men det tog nästan ett halvår att vänja sig. Sedan fann han att det passade honom ganska bra, eftersom han hade små barn. Numera finns de allra flesta justitieråden i HD under vanlig tjänstetid.

Datoriseringen har inneburit stora förändringar. När Johan Munck kom till HD 1988 fanns det knappt några datorer där.

– Man lämnade det man hade skrivit till utskrift på en skrivcentral. Nu skriver alla själva på sina datorer.

Johan Munck tycker att HD mår rätt bra i dag. Domstolen har aldrig haft problem med stora målbalanser i någon nämnvärd utsträckning, som systerdomstolen Regeringsrätten. Domstolen avgör lika många mål som den får in, cirka 5 200 mål per år. Antalet publicerade prejudikat varje år är omkring 100.

Finns det något problem med att få upp tillräckligt bra rättsfrågor till prövning i HD?

– En nackdel har uppkommit nyligen. Den 1 november 2008 infördes en regel om prövningstillstånd i hovrätten i alla andra mål än brottmål. Reformen inverkar negativt på urvalet mål som kommer hit. Därför fick vi färre prejudikat förra året än vi brukar. Reformen är säkert bra från andra synpunkter, men den är inte riktigt bra för oss.

Frågan om hur man kan få upp bättre prejudikatfrågor har utretts många gånger. Nu finns ett system som kallas ”hissen” på HD-slang: Om en prejudikatfråga kommer upp i ett vanligt mål, kan tingsrätten skicka den direkt till HD. De målen är inte särskilt många. Men när de kommer, är det ett arbetsekonomiskt sätt att skapa prejudikat.

Johan Munck berättar att frågan behandlas olika i olika länder. I Danmark har man ett organ utanför Højesteret som bestämmer vilka mål som ska tas upp. Där deltar en tjänstledig ledamot av domstolen. I Sverige är det alltid HD själv som avgör om det ska bli prövningstillstånd, och arbetet med att gå igenom målen är ganska tungt. Numera kan en ensam HD-ledamot avslå en ansökan om prövningstillstånd – tidigare krävdes tre ledamöter. Det har betytt mycket för HD:s arbetsformer. Ett uttryck för det är att antalet ledamöter i domstolen har minskat.

Är det ett problem för prejudikatbildningen att näringslivets tvister avgörs i icke offentliga skiljeförfaranden?

– Nej, det tycker jag inte. Jag har sysslat rätt mycket med skiljeförfaranden, och det är mycket sällan som någon prejudikatfråga uppkommer. En stor del av skiljemålen är sådana som annars aldrig skulle komma till Sverige över huvud taget. Det är utländska parter som har avtalat att en svensk skiljenämnd ska avgöra tvisten.

Johan Munck tar upp frågan om domares medverkan i skiljeförfaranden. Han framhåller att saken behandlades i en proposition år 2001. Där skrev regeringen att det var en fördel om domare, särskilt i de högsta instanserna, ägnade sig åt skiljedomar. Det rekommenderades för att öka kompetensen. I skiljeförfaranden förekommer ofta stora kommersiella tvister som sällan hamnar i domstol. Johan Munck tycker inte att det vore välbetänkt om en stor kommersiell tvist skulle komma till Högsta domstolen, och ingen enda av domarna en enda gång hade sysslat med en sådan. Då skulle man kunna förlora respekten för HD:s prövning. Den synpunkten fördes också fram när propositionen behandlades i riksdagen.

Advokater i HD

Johan Munck konstaterar att advokaterna för det mesta sköter sig mycket bra vid förhandlingarna i Högsta domstolen, även om de har olika förutsättningar. Ibland är advokaterna mycket processvana och vana vid HD. Men ibland förstår domarna att en advokat som aldrig har satt sin fot i HD är lite nervös – då försöker de motverka det.

– När det gäller den skriftliga proceduren finns det en mängd tämligen dödfödda överklaganden till Högsta domstolen, där man förstår att advokaten inte riktigt tror på möjligheten till prövningstillstånd. Ibland är det så dödfött att man begriper att advokaten inte har lagt ned någon nämnvärd möda på det hela – och det kan man ju förstå. Men om klienten har begärt att advokaten ska överklaga, kan man inte klandra advokaten för att han gör det.

Johan Munck tycker att advokaterna normalt är duktiga på att skriva så att HD tar upp mål, där det finns skäl till prövningstillstånd. Men det förekommer att en advokat skriver förbi det som HD tycker är en prejudikatfråga. Advokaten har kanske ett stort material, och fokuserar inte på den enda fråga som kunde leda till att HD tar upp målet.

Han har ett konkret råd till advokater som söker prövningstillstånd:

– Försök formulera vad en referatrubrik skulle innehålla! Om man kan formulera en rättsgrundsats i en rubrik, är det ett lackmuspapper på att det är en prejudikatfråga.

Flera före detta advokater har blivit domare i HD. Tillför de någonting som inte justitieråd från domarbanan eller professorer kan?

– De har en annan erfarenhet som man ofta har nytta av. De advokater vi har i HD är väldigt olika. Stefan Lindskog, Advokatsamfundets förre ordförande, är till exempel inte bara advokat utan också professorskompetent, med en rättsvetenskaplig bana bakom sig. Det vi inte har haft i Högsta domstolen är brottmålsadvokater. De advokater som har kommit till HD har varit framstående affärsjurister.

Johan Munck går till en friare tillvaro, men fortsätter med verksamhet inom den juridiska sfären. Utgivningen av lagboken tar han över omedelbart efter Torkel Gregow. Arbetet anses vara en halvtidstjänst och brukar skötas av en pensionerad ordförande i HD. Han kan också tänka sig att utöka skiljedomsuppdragen.

– Jag har några skiljeförfaranden redan nu, men i den mån man vill ha mig så ställer jag upp. Och så är jag ordförande i Stockholmsbörsens disciplinnämnd, SwedSecs disciplinnämnd och Centrala etikprövningsnämnden.

Johan Munck är mycket intresserad av musik. I sin ungdom spelade han jazz, och han finns med på en EP-skiva med dixielandmusik från 1960. Johan Munck funderade på att bli yrkesmusiker men förstod att det var orealistiskt.

– Jag spelade först tradjazz, och sedan dansmusik i ett antal år under studietiden. Jag försörjde mig nästan på det. Sedan slutade jag, men jag har basen kvar.

Numera ägnar han sig åt klassisk musik. Han tror att han får mera tid att musicera efter pensioneringen.

– Jag spelar ganska mycket stråkkvartett, mest violin och altfiol. Det tycker jag är väldigt roligt. Jag är med i tre stråkkvartetter.

Kvartetterna spelar mest musik skriven före år 1900. Johan Munck tycker att det allra mest moderna kan bli för svårt rent tekniskt när man är amatör.

Kan du ge något råd till din efterträdare som ordförande i HD?

– Jag har sagt till Marianne Lundius: Om man genomför nyordningar på en arbetsplats med olika personalgrupper så ska man sträva efter att förankra reformerna innan man sätter dem i sjön. Det har jag kanske försummat ibland. 

Magnus Andersson

Fakta om Johan Munck

Ålder: 67 år
Bor: Edsviken, Sollentuna
Familj: Fru och tre barn i åldrarna 39, 25 och 23
Lyssnar gärna på: Klassisk musik och äldre jazzmusik
Läser just nu: En bok av min vän Rune Lavin som handlar om Lagrådet
Fritidsintressen: Spelar stråkkvartetter, någon gång (alltför sällan) lite golf

Sex röster om Johan Munck

Johan Munck har en oerhört stor bredd som jurist, och från mitt perspektiv lyfter jag gärna fram hans kunskaper och insatser på straffrättens område. Hans stora skarpsinne förenas med anspråkslöshet och ett mycket vänligt sätt. Genom sin öppenhet, som även omfattar medierna, främjar han dialog och gott samarbete.
Anders Perklev, riksåklagare

Johan Munck är inte bara en sällsynt skicklig jurist utan också en otroligt vänlig och omtänksam person med många strängar, bland annat violinens, på sin lyra. Det var en ynnest att få arbeta i Högsta domstolen med honom som ordförande.
Anna Skarhed, justitiekansler

Johan är utomordentligt musikalisk, och det märks också i hans prosa.
Sten Heckscher, Regeringsrättens ordförande

Johan Muncks lugna, ödmjuka och pipkratsande person inger hos mig förtroende, respekt och aktning.
Mats Melin, chefs-JO

Johan Munck tillhör de stora giganterna. Hans repertoar sträcker sig allt ifrån polislagstiftning till aktiemarknad. Dessutom förenar han sin effektivitet och sitt skarpsinne med en lågmäld, ödmjuk framtoning, vilket jag funnit särskilt tilltalande.
Fredrik Wersäll, president i Svea hovrätt

Johan Munck är en sällsynt intelligent person kombinerad med en unik arbetskapacitet och effektivitet. Han är en lysande jurist som är ovanligt prestigelös.
Anne Ramberg, generalsekreterare Sveriges advokatsamfund