al-Barakaat: Nu förbereds skadeståndstalan mot EU

I november 2001 fördes den svenska delen av det informella banknätverket al-Barakaat upp på FN:s terrorlista. Advokat Thomas Olsson har helt pro-bono företrätt al-Barakaat och de tre Somaliasvenskar som påstods ha koppling till Usama bin Laden och al-Quaida.

– Vi klev in i det här för åtta år sedan. På andra sidan har vi haft EU:s ministerråd, EU-kommis-sionen, USA, FN, Storbritannien, Frankrike, Spanien, Nederländerna och några länder till. Och nu har vi vunnit den här kampen. Det var vi mot resten av världen. Och vi vann!, utbrister Thomas Olsson belåtet och tillägger att ”avlistningen” bekräftar det han har sagt från början nämligen att det inte har funnits något skäl att föra upp al-Barakaat på listan.
– Det har varken tillkommit eller dragits ifrån några omständigheter under de år som processen har pågått, säger han.

FN:s sanktionskommitté har inte angett något skäl till varför al-Barakaat tagits bort från listan.

Är den här historien över nu?
– Nja det är något av en ”never ending process”. Nu är det skadeståndsfrågan som ska upp på bordet, säger Thomas Olsson.

Avlistningsbeskedet från FN:s sanktionskommitté kom inte som någon fullständig överraskning för Olsson. Han trodde att det skulle komma redan innan EG-domstolens dom i augusti 2008, som innebar att frysningen av organisationens pengar ogiltigförklarades.

Olsson tolkar det som nu skett som ett resultat av förhandlingar mellan EU och USA. För att undvika att hela trovärdigheten till FN:s sanktionssystem skulle undermineras var man tvungen att ta bort al-Barakaat från terrorlistan.

Som ett resultat av terrorlistningen frystes organisationens pengar. I och med att al-Barakaat tas bort från listan blir pengarna åter tillgängliga. För de Somaliasvenskar som satt in pengar handlar det om cirka en miljon kronor. Den bankverksamhet som al-Barakaat bedrivit kallas hawala-verksamhet och är ett sätt att föra över pengar från människor i väst till släktingar i Somalia. Eftersom Somalias infrastruktur är i spillror och det saknas ett fungerande bankväsende har hawala-verksamheten varit det enda reella alternativet, berättar Olsson och tillägger att som ett resultat av listningen känner sig den somaliska befolkningsgruppen orättvist utpekad som terroristanstruken.
– Om vi är beredda att kränka och trampa på de mänskliga rättigheterna i kampen mot terrorism. Vad är det då till slut vi ska försvara mot terroristerna? frågar Olsson retoriskt. 

Tom Knutson