Lagförslag på gång om internationella brott
Nr 7 2009 Årgång 75I augusti 2008 begärde Rwandas nationella åklagarkammare mannen utlämnad till hans hemland. Högsta domstolen yttrade sig i maj i år (mål nr Ö 1082-09).
Knäckfrågan var om utlämningen är förenlig med Europakonventionens förbud mot att utlämna misstänkta till länder där de inte får en rättvis rättegång. HD:s slutsats är att det finns anledning att ifrågasätta om mannen kan få en rättvis rättegång i Rwanda, men att det inte finns tillräckligt stöd för att domstolen ska kunna säga att ett utlämnade bryter mot Europakonventionen.
Det slutgiltiga avgörandet ligger hos regeringen, som godkände utlämnandet. Den misstänkte mannen vände sig då till Europadomstolen, som begärde att utlämningen tillfälligt skulle stoppas. Just nu väntar Europadomstolen på den svenska regeringens svar på ett antal frågor. Svaren skulle ursprungligen lämnas senast den 10 september, men regeringen har begärt uppskov.
Regeringens beslut att lämna ut rwandiern till hemlandet är unikt i världssamfundet. Andra länder som fått frågan har svarat nej. Även ICC, som nu börjar planera för att avsluta sitt arbete, har vägrat att lämna ut misstänkta till Rwanda.
Även Finland har fått en begäran om utlämning av en rwandier. Den finska regeringen gjorde dock en helt annan bedömning än den svenska, och sa nej på begäran, med hänvisning till Europakonventionen. I stället hålls nu rättegången i Borgå tingsrätt, där rwandiern åtalats för 15 olika mord och folkmord. I samband med rättegången har Borgå tingsrätt rest till Rwanda för att under ett par veckors tid höra vittnen där. Kostnaden för prövningen i första instans beräknas bli ungefär en miljon euro.
Annan straffskala
Inom den svenska polisen finns sedan några år en krigsbrottskommission som utreder misstankar om krigsförbrytelser. Åklagarmyndigheten har sedan fyra åklagare vid den internationella åklagarkammaren som arbetar med dessa brott.
Den svenska lagstiftningen överensstämmer inte riktigt med ICC:s brottskategorier. Brott mot mänskligheten har till exempel ingen motsvarighet i svensk lag. Däremot finns en lag om folkmord, och brottsbalken innehåller bestämmelser om folkrättsbrott, som omfattar krigsförbrytelser.
Meningarna går isär om behovet av att anpassa den svenska brottsbalken till ICC:s stadga. Doktoranden i folkrätt vid Stockholms universitet Mark Klamberg hör till dem som vill se en lagändring.
Visserligen är alla handlingar som brott mot mänskligheten redan kriminaliserade i Sverige. Men det kan bli fel om den som torterat någon döms för grov misshandel, menar Mark Klamberg.
– Jag tror till exempel att om tortyr i stället rubricerades som brott mot mänskligheten skulle man troligen ha en annan straffskala och därmed en strängare påföljd, säger han.
Enligt Mark Klamberg är också bestämmelsen om krigsförbrytelser, formulerad i lagen om folkrättsbrott (BrB 22 kap. 6 §) ganska vagt formulerad och svårtolkad.
Även organisationen Amnesty International har kritiserat den svenska regeringen för att inte anpassa lagen till ICC:s stadga. Men en lagändring kan vara på gång.
Utredning plockas upp
Redan i oktober år 2000 fick justitierådet Dag Victor uppdraget att, tillsammans med en expertgrupp, se över den svenska lagstiftningen om straffrättsligt ansvar för internationella brott och om svensk straffrättslig domsrätt. 2002 kom betänkandet Internationella brott och svensk jurisdiktion (SOU 2002:98). Utredarna föreslog att en ny lag om internationella brott, med samma brottskategorier som ICC:s, skulle ersätta lagen om straff för folkmord och bestämmelsen om folkrättsbrott. Dessutom ville utredarna slopa preskriptionstiden för dessa brott. I de flesta andra länder kan dessa brott inte preskriberas.
Utredningen remitterades, och fick ett mycket positivt mottagande. Därefter blev den liggande på Justitiedepartementet, enligt departementsrådet Maria Kelt på grund av resursbrist när andra reformer prioriterades.
Nu ska den dock upp till behandling. Maria Kelt, som tidigare satt som expert i Victors utredning, uppger att utredningen just plockats upp på bordet igen för fortsatt beredning. Någon tidplan för arbetet finns i skrivande stund inte.
Frågan om preskription för brott mot den humanitära rätten har lyfts fram snabbare än de övriga förslagen. Den behandlades i en departementspromemoria, Preskription vid allvarliga brott (Ds 2007:1). Enligt Maria Kelt planerar regeringen under hösten en lagrådsremiss om förändrade preskriptionsregler.