Angeläget med utvidgad rättshjälp

− Det var så långt vi kunde komma den här gången, säger advokat Britt Louise Marteleur-Agrell.

Hon har representerat Advokatsamfundet i en expertgrupp som medverkat i Domstolsverkets översyn av rättshjälpslagen.
Hon var också med och skrev Advokatsamfundets remissvar på den gällande rättshjälpslagen som trädde i kraft december 1997.
− Jag minns den gången vi befarade att det skulle bli sämre för klienterna och vi fick rätt.

Syftet då var att minska statens utgifter för rättshjälp, vilket också skett.

Den nu aktuella utredningen föreslår bland annat att barn ska beviljas rättshjälp i underhållsbidragsärenden. Man vill även i vissa fall erbjuda rättshjälp i högsta instans åt personer som saknar rättsskydd sedan de blivit utförsäkrade. Det ska bli enklare för enskilda näringsidkare att få rättshjälp och bättre möjligheter till rättsligt stöd för brottsoffer utomlands. Att förslagen realiseras är dock osäkert i den rådande lågkonjunkturen.
− Det här kostar ju en del, frågan är om staten anser sig ha råd. Men jag tycker förslagen är förbättringar som alla tjänar på.

Hon framhåller att barns möjligheter till rättshjälp för att få underhållsbidrag är ett viktigt steg i rätt riktning.

Marteleur-Agrell bedömer att underhållsbidragsärendena kommer att öka. Det innebär en liten ljusning för klienterna att få sin sak prövad.
− Frågan är viktig ur flera perspektiv. Många barn får för låga bidrag, eftersom föräldrarna inte alltid vet hur mycket de har rätt till, säger hon.

Britt Louise Marteleur-Agrell har sedan 1970-talet till och från arbetat med familjerätt och brottmål. Hon betonar att humanjuridiken inte bara handlar om människor, utan ofta även om ekonomi.

Men inte en rad om detta ingick i regeringens direktiv till utredaren.
− Fast vi fick ändå med något om behovet av att höja inkomstgränsen för rättshjälp. Den är oförändrad sedan lagen ändrades för över tio år sedan. Jag tycker det vore rimligt med kanske 360 000 kronor och inte 260 000 som nu.

Rättshjälpstaxan ingick heller inte i utredningen, så länge den inte höjs ordentligt lär få familjerättsadvokater anställa biträdande jurister för att säkra återväxten.
− En höjning skulle säkert locka fler unga jurister till humanjuridiken, något som verkligen behövs. Som det är i dag får man slita livet ur sig för att få det att gå runt.

Regeringen har däremot nyligen aviserat att den ska undersöka möjligheten till rättshjälp vid resning och tillsatt en utredning; för närvarande arbetar advokater som hjälper dömda att få resning ofta gratis.
− Jag tycker det är både vettigt och rimligt, då detta är en viktig rättssäkerhetsfråga.

I Domstolverkets rapport som överlämnades till regeringen i mars ingick en enkät där 167 advokater svarat på en rad frågor. Över 60 procent uppgav att deras klienter klagat på rättsskyddet eller rättshjälpen.
− Folk klagar nog mest över att de inte kan använda rättsskyddet vid en separation, att det finns försäkringsbolag som överhuvudtaget inte har något rättsskydd på familjerättens område och att självrisken är så hög. Sedan är det ju knepigt att rättshjälpen är subsidiär till rättsskyddet.

Ett förhållande som innebär att låginkomsttagare med en hemförsäkring betalar 20–25 procent i självrisk när de utnyttjar rättsskyddet, jämfört med 2 procent om de kvalificerar för rättshjälp.

Varken detta eller kravet på tvist om vårdnad, umgänge, boende eller liknande för att få rättshjälp vid en separation ingick dock i översynen.
− Advokatsamfundet och jag har sagt det många gånger och säger det igen: Det var bättre förr när vi kunde hjälpa folk att få ihop det innan det gick för långt.

Rättsstaten stöttar inte tillräckligt ensamstående med små ekonomiska resurser vid en separation, enligt Britt Louise Marteleur-Agrell.
− Vid separationer kan man endast använda rättshjälpen om man tjänar under gränsen, och i princip måste det finnas en stämningsansökan inlämnad till domstol.

Personer med rättsskydd kan utnyttja det först ett eller två år efter separationen eller domen på äktenskapsskillnad, beroende på hur lång karantän försäkringsbolagen bestämt för familjeärenden.

Bakgrunden till den aktuella utvärderingen är en riksdagsmotion om utökade möjligheter för enskilda näringsidkare till rättshjälp.
− Det är inte så många ärenden det handlar om, men visst förekommer det. Förslaget innebär en återgång till hur det var tidigare; då var skäl tillräckligt för näringsidkare att få hjälp och inte särskilda skäl som det är nu.

Statens utgifter för rättshjälp i familjemål har minskat men ökat för brottmål.
− Jag tycker inte att man ska blanda ihop måltyperna. Jag anser att förutom den samhällsekonomiska aspekten finns det en folkhälsoaspekt på rättshjälpsfrågan. Det går exempelvis inte att sätta ett pris på barns lidande i hem där konflikterna trappas upp mellan föräldrar som inte har råd med juridisk hjälp vid en separation eller skilsmässa. Men det går möjligen att räkna ut vad de här barnen senare kan komma att kosta samhället i form av olika åtgärder.

Per Johansson