Annonser

Han är Sveriges nye riksåklagare

Sveriges nye riksåklagare tänker bekämpa den ökande − och i många fall allt mer svårutredda − brottsligheten med bättre arbetsmetoder, högre kompetens och ännu större effektivitet inom Åklagarmyndigheten.

Innan han utsågs till RÅ den 1 april i år var Anders Perklev ordförande för Straffnivåutredningen och ledde arbetet med att på regeringens uppdrag lämna förslag om hur påföljderna för grova våldsbrott kan skärpas.

I december 2007 kom ett delbetänkande där en mer differentierad straffskala förordas vid mord.
− Det är ingen hemlighet att vi i vårt slutbetänkande kommer föreslå en skärpning av straffen i vissa fall, främst då det gäller grov misshandel. Mer kan jag inte berätta nu men vi presenterar hela förslaget inom kort (läs mer).

Säger den 48-årige juristen med rötterna i Helsingborg på ganska bred skånska, trots många år i Stockholm, och ser ut  över huvudstaden från sitt smakfullt inredda tjänsterum på Åklagarmyndigheten uppe på Östermalm.

Efter en period som hovrättsassessor vid hovrätten för Skåne och Blekinge sökte han jobb på Justitiedepartementet 1992.
− Det var en slump att jag hamnade just på straffrättsenheten. Men jag trivdes och blev kvar i elva år, först som rättssakkunnig sedan som enhetschef.

Han erbjöds sedan en tjänst som expeditions- och rättschef på Jordbruksdepartementet.
− I dag är jag glad att jag hoppade på det. Dels var det spännande saker att jobba med, dels kunde jag bredda min kompetens och fick arbeta med förvaltningsrättsliga- och budgetfrågor.

En skola så god som någon för en blivande myndighetschef.

Att Beatrice Ask ringde och erbjöd honom uppdraget som rikets högste åklagare kom överraskande.
− Jag blev förvånad. Men efter att ha talat med familjen ringde jag tillbaka ett dygn senare och tackade ja.

Det senaste halvåret har han prioriterat att lära känna myndigheten och besökt flera åklagarkammare runt om i landet − före årsskiftet räknar han med att ha varit på drygt hälften av dem.

Att Anders Perklev inte själv arbetat som åklagare kommenterar han så här:
− Det är nog både för- och nackdelar. Det är mer att sätta sig in i när man kommer, samtidigt har man ett utifrånperspektiv.

Motiverade medarbetare
Han har fått ett gott bemötande på sin nya arbetsplats.
− Mest positivt är personalens lojalitet och engagemang för sina uppgifter. Det är en grupp väldigt motiverade medarbetare. 

Men det är inte molnfritt på åklagarhimlen; det ansträngda resursläget är en fråga som återkommer överallt − i mindre eller större omfattning − vid arbetsplatsbesöken.

I våras gick det så långt att några tingsrätter fick ställa in utsatta förhandlingar på grund av åklagarbrist.

Myndigheten tog med sig ett underskott från föregående år, detta i kombination med oförutsedda utgifter ledde till, att bland det första den nye RÅ tvingades till var att utfärda ett anställnings- och övertidsstopp.

De inställda rättegångarna uppmärksammades i medierna.
− Det var nog inte helt fel att åklagarnas betydelse i rättsprocessen kom i fokus i media på det här sättet. Vi kan inte styra vår arbetsbörda utan måste, så att säga, leverera till domstolarna det som polisen producerar.

Mer pengar, effektivare arbetsmetoder och högre ambitioner har medfört att polisen blivit mer produktiv, något som i sin tur medfört en tyngre arbetsbörda för åklagarna vilka inte fått en liknande resursförstärkning.
− Men i budgetpropositionen fick vi ett engångsanslag på 59 miljoner kronor samt en ramförstärkning på 80 miljoner för nästa år. Detta innebär att vi ska klara verksamheten på ett bra sätt i år och 2009.

Pengarna ska främst användas till att rekrytera åklagare, bland annat kommer femton aspiranter att anställas i Stockholmsområdet där behovet är störst.

Pengarna går även till vidareutbildning och annat utvecklingsarbete som fått stryka på foten det senaste året på grund av ekonomin.

Säker brottmålsprocess viktigast
Hans företrädare Fredrik Wersäll har sagt att hans enskilt viktigaste uppgift som RÅ var att möjliggöra en säker och effektiv brottmålsprocess för att vinna allmänhetens förtroende för rättsväsendet. Perklev instämmer.
− Att se till att vi får resurserna som behövs för att hela tiden i hela landet kunna utföra ett arbete med hög kvalitet, handlar om just detta. Det får inte vara så att rättegångar ställs in på grund av bristande resurser.

Regeringens krav på en ökad lagföring samtidigt som antalet anmälda brott blir allt fler ställer stora krav på effektivitet och kompetens i organisationen.

Perklev konstaterar att tillräckligt med resurser aldrig lär bli verklighet inom Åklagarmyndigheten eller någon annan del av rättskedjan, att det gäller att vara effektiv och använda medlen där de gör mest nytta.

Hur ser du på Åklagarmyndigheten?
− Vi har en hög kompetens och ska behålla och utveckla den. Vi ska vara en expertmyndighet för straffrätt och straffprocessrätt.

För att lyckas med detta krävs att man förmår locka den unga juridiska talangen till yrket.
− Jag tror att man bäst gör det genom att erbjuda stimulerande arbetsuppgifter och genom att vara en modern arbetsplats med utvecklingsmöjligheter.

Hur ser du på reformen ”En modernare rättegång”?
− Ett stort steg i rätt riktning. Förskjutningen av tyngdpunkten i processen till tingsrätten skapar utrymme för effektiviseringar och innebär att vi kan lägga mer resurser på komplicerade mål. Ur ett rättssäkerhetsperspektiv finns ett bättre material att döma över i tingsrätten när ärendet prövas första gången och bevisningen är färsk. Jag tycker det är bra att hovrätten främst blir en instans för över- och inte omprövning.

Hur ser du på advokatkåren?
− Ärligt talat är mina erfarenheter av den begränsad, säger han med ett avväpnande leende.
– Sedan 1992 har jag jobbat på departementen. Men jag förstår att det finns vissa problem med återväxten inom humanjuridiken, antagligen beroende på ersättningsnivåerna för de offentliga uppdragen.

Men som Anders Perklev minns kåren när han arbetade inom domstolsväsendet är den högst professionell.
Han framhåller att advokaterna kan bidra till såväl rättsutvecklingen som lagstiftningen.
− När de argumenterar för sina klienters räkning i Högsta domstolen påverkar de utvecklingen på rättsområdet, och genom att medverka som experter i exempelvis Straffnivåutredningen får de ett inflytande över lagstiftningsprocessen. 

Han pekar på ordföranden i Försvarskollegiet advokat Ghita Hadding-Wibergs betydelse för Straffnivåutredningen.

Han välkomnar advokater till de seminarier som Advokatsamfundet tillsammans med Åklagarmyndigheten anordnar.
− Vi hade nyligen ett om hur man leder stora komplicerade mål, där vi fick ett advokatperspektiv på frågorna, vilket är utmärkt.  

Han påpekar att utvecklingen inom rättsväsendet i praktiken går mot en mer renodlad tvåpartsprocess även i brottmål.

Om domstolen blir mer lyssnande än ledande och utfrågare av processföremålet är det nödvändigt med duktiga försvarare som kan matcha åklagarsidan, speciellt i komplicerade mål.

Lyssnande är för övrigt ordet han använder för att beskriva sin egen ledarstil.

Globaliseringen och öppna gränser har skapat nya utrymmen för mer avancerad internationell brottslighet − men även för brottsbekämpningen.
− Jag besökte nyligen Eurojust i Haag som är EU-ländernas samarbetsorgan för att möta gränsöverskridande brottslighet. Gemensamma åklagarteam från olika länder och samordningsmöten blir allt viktigare.

Organiserad brottslighet oroar
På hemmaplan oroar ökningen av den grova organiserade brottsligheten, speciellt när den kopplas till ekonomisk brottslighet.
− Vi ska snart tillsätta en överåklagare för den här typen av ärenden. De här utredningarna är ofta komplexa med många inblandade och kräver en god samordning av insatser från olika myndigheter.

Samtidigt understryker Anders Perklev att den överlägset största ökningen sker inom mängdbrotten, enkla mål där polisen är förundersökningsledare.
− Vi måste bli effektivare på att hantera det här så att vi kan lägga mer kraft på de komplicerade fallen.

Som många andra åklagare jobbar Anders Perklev mer än 40 timmar i veckan. Sin krympande fritid ägnar han åt familjen och tycker om att vara ute i naturen, på semestern blir det ofta en resa.
− Jag åker gärna och ofta till Frankrike, det är ett favoritland.

Anders Perklev
Aktuell: Ny riksåklagare.
Ålder: 48.
Tidigare uppdrag: Bland annat
hovrättsassessor vid Skåne och Blekinge hovrätt, rättssakkunnig och chef för Justitiedepartementets straffrättsenhet, expeditions- och rättschef på Jordbruksdepartementet samt ordförande för Straffnivå-utredningen.
Bor: Lidingö.
Familj: Hustru och två barn.
Intressen: Resor, vara ute i naturen, motionerar, springer och cyklar.
Gillar: Ödmjukhet.
Ogillar: Bilköer.
Okänd talang: Ganska bra på att laga mat.

Per Johansson