Internationella notiser
Nr 2 2008 Årgång 74Brittiska advokatsamfundet kritiserar anti-terrorplan
Den brittiska regeringens nya anti-terrorplan får hård kritik av Andrew Holroyd, president för Law Society of England and Wales. Enligt den nya planen ska antalet dagar en person kan hållas i förvar, utan att få veta orsaken till förvaret, utökas från nuvarande 28 dagar till 42 dagar. Enligt Holroyd saknas bevis för att en utökning från 28 till 42 dagar skulle ha en positiv effekt för terrorbekämpningen. Ändringen kan istället innebära en ökad risk för samhället genom att enskilda personer eller grupper av människor bli mindre benägna att uppge information som kan ha stor betydelse för utredningar. Andrew Holroyd anser att den brittiska regeringen inte bör lagstifta om inskränkningar i den personliga integriteten utifrån hypotetiska scenarios.
Pakistanska domare avskedade inför valet
Människorättsorganisationen Human Rights Watch rapporterar att Pakistans president Pervez Musharraf avskedat regimkritiska jurister och satt oberoende domare i husarrest inför valet den 18 februari.
Enligt pakistansk lag är landets Högsta domstol den sista instans som kan pröva misstankar om valfusk. Att sex justitieråd, varav en är högsta domstolens ordförande, har suttit i husarrest sedan 3 november 2007 skadar allvarligt trovärdigheten för landets juridiska system. Tomma poster i landets domstolar har fyllts av Musharraftrogna ersättare. Enligt Brad Adams, chef för Human Rights Watch Asien är det uppenbart att president Musharraf är fast besluten att låsa in flera av sina största kritiker inför valet.
– Musharraf måste frige fängslade jurister och domare genast, sade Brad Adams.
Franskt ja till Lissabon-fördraget
Det franska parlamentet har med stor majoritet sagt ja till det nya EU-fördraget. Sista steget är en formell underskrift av Frankrikes president Nicolas Sarkozy.
Vid ett informellt toppmöte i Lissabon i oktober 2007 kom medlemsländernas ledare överens om ett nytt EU-fördrag som medlemmarna ska ta ställning till under 2008. För att fördraget ska börja gälla krävs ett godkännande från samtliga EU-länder. De viktigaste förändringarna är bland andra nya beslutsregler i ministerrådet, att EU blir en juridisk person, att polisiära och straffrättsliga frågor blir överstatliga med flera. Än så länge har Frankrike, Rumänien, Malta, Slovenien och Ungern sagt ja till fördraget.