Integritetsskyddet bör föras in i regeringsformen

Ett grundlagsfäst skydd för den personliga integriteten, förbud mot att fotografera människor i privata miljöer utan deras samtycke och en årlig skrivelse till riksdagen om integritetsskyddet. Det är huvudförslagen i Integritetsskyddskommitténs slutbetänkande Skyddet för den personliga integriteten - Bedömningar och förslag (SOU 2008:3) som presenterades i slutet av januari. Kommittén var helt enig om förslagen, vilket inte hör till vanligheterna när det gäller parlamentariskt tillsatta utredningar.

– Förslaget är viktigt för att det betonar att medborgarnas personliga integritet har ett egenvärde. Integriteten får för första gången ett ansikte. Dessutom ökar överensstämmelsen med Europakonventionen, sa kommitténs ordförande Olle Abrahamsson när han presenterade Integritetsskyddskommitténs slutbetänkande vid en presskonferens i Rosenbad.

Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg är inne på samma linje.
– Det har inte bara ett mycket stort symbolvärde, utan också ett konkret värde att integritetsskyddet regleras i grundlagen. I jämförelse med andra europeiska länder har vi ett svagt integritetsskydd, säger hon.

I mars 2007 presenterade Integritetsskyddskommittén ett delbetänkande som väckte debatt. Kommittén konstaterade där att den personliga integriteten i många fall inte uppmärksammats tillräckligt i lagstiftningsprocessen. Ett par exempel som tas upp i betänkandet är det pågående arbetet med att implementera EU-direktivet om lagring av teletrafikuppgifter och de numera införda nya hemliga tvångsmedlen buggning och preventiv avlyssning.

Inger rené, en av moderaternas representanter i utredningen, tycker att Integritetsskyddskommitténs arbete varit viktigt på många sätt, inte minst för att den lett till en djupare diskussion om dessa frågor.
– Det är positivt att man nu talar om proportionalitetsprincipen på ett tydligt sätt. Jag tycker att vi i riksdagen varit lite dåliga på att kräva det, och att regeringen varit dålig på att göra en sådan. Det blir vi tvungna att ha med den lagstiftning vi föreslår, säger hon.

– Granskningen av hur vi uppfyller regeringsformen i dagens lagstiftning och de brister som finns tror jag har varit en viktig väckarklocka, säger Alice Åström, vänsterpartiets representant i kommittén.

Hon tycker att det är viktigt att stärka skyddet för den personliga integriteten i grundlagen. Men till syvende och sist är det ändå avvägningar mellan integritetsskydd och andra behov som ska göras.
– Grundlagen är inte starkare än de politiker som har att förvalta den. Lagstiftning i alla ära, men om politiker väljer att bortse från integriteten och låter andra intressen väga över har man inte uppnått så mycket ändå, säger Åström.

Den föreslagna grundlagsändringen får till följd att betydligt fler lagförslag ska behandlas enligt det särskilda förfarandet i 2 kap. 12§ RF. Det blir därmed möjligt för en minoritet av riksdagen att förklara förslagen vilande ett år, så som skedde med propositionerna om buggning och preventiva tvångsmedel och nya befogenheter för Försvarets radioanstalt FRA.
– Det kommer att tvinga regeringen att vara mer noggrann i sitt lagstiftningsarbete, säger Alice Åström.

Dessutom innebär den ändringen av regeringsformen att områden som idag är oreglerade, som FRA:s signalspaning i etern, och sådant som nu regleras i form av regeringsförordningar också måste tas upp till prövning i riksdagen. Alice Åström pekar på att detta inte minst kommer att gälla för många register, där man med en grundlagsändring måste börja lagstifta enligt de särskilda reglerna.
– Registreringen ökar i en väldig fart, register med egentligen väldigt integritetskränkande uppgifter. Där finns det idag inget skydd.

Samtidigt som Integritetsskyddskommittén arbetat med utredningen har nya hemliga tvångsmedel införts och ett förslag om nya befogenheter för Försvarets radioanstalt, FRA, förklarats vilande av en minoritet i riksdagen.
– Det är klart att jag hellre hade velat se att de lagändringarna fått vänta, inte minst som man ofta hänvisar till vårt arbete, säger Inger René.

Hon har varit kritisk till de nya tvångsmedel som infördes vid årsskiftet, eftersom de enligt hennes mening vilar på ett allt för svagt underarbete. Detta konstaterade också hela kommittén i sitt delbetänkande i mars 2007.

– Det är verkligen angeläget att politikerna tar till sig analysen, slutsatserna och förslagen i kommitténs betänkanden. Det handlar ytterst om riksdagens trovärdighet som lagstiftare, säger Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg.

Integritetsskyddskommitténs ledamöter kan inte anse uppdraget avslutat bara för att slutbetänkandet nu lagts fram, menar Alice Åström.
– Att utredningen var enig tycker jag visar att när man sätter sig in i dessa frågor ser alla partier att vi har ett bekymmer. Problemet är att det kanske är en insikt som är svår att ge alla politiker. Nu har vi som suttit i kommittén ett ansvar för att vara ute och diskutera, debattera och delge våra partikolleger den kunskap vi har skaffat oss under utredningens gång, säger hon. 

Ulrika Brandberg

Läs Olof Klebergs gästkrönika om Integritetsskyddskommitténs förslag i detta nummer.

Fakta/Integritetsskyddskommittén
Den parlamentariska Integritetsskyddskommittén tillsattes i april 2004 för att ta ett helhetsgrepp på lagstiftning som rör den personliga integriteten, till exempel om avlyssning och övervakningskameror. Kommittén fick bland annat i uppgift att överväga om regeringsformens 2 kap 3§ om integritetsskydd behövde förändras. I mars 2007 konstaterade man i ett delbetänkande att integritetsskyddet är bristfälligt reglerat på en rad rättsområden, mycket på grund av att integritetsskyddsaspekterna inte beaktas tillräckligt när lagstiftningen utarbetas.

Integritetsskyddskommitténs förslag
I 2 kap. 6 § RF införs ett nytt andra stycke där det anges att varje medborgare, utöver vad som i övrigt gäller enligt paragrafen, gentemot det allmänna är skyddad mot intrång, om det sker i hemlighet eller utan samtycke och i betydande mån innebär övervakning eller kartläggning av den enskildes personliga förhållanden. Det nya grundlagsskyddet skall kunna begränsas bara i den särskilda ordning som föreskrivs i 2 kap. 12 § RF. Bland annat krävs en ordenlig proportionalitetsbedömning av varje sådant förslag. Grundlagsändringen föreslås träda i kraft den
1 januari 2011.
I brottsbalken införs en bestämmelse om olovlig fotografering, som i princip gör det förbjudet att utan lov fotografera eller filma personer som befinner sig på privata platser, som omklädningsrum, hotellrum och provhytter. Däremot kommer det fortfarande inte att behövas samtycke för att få fotografera personer som befinner sig i en miljö där vem som helst kan iaktta dem, till exempel på gator och torg, allmänna färdmedel, skolgårdar, arenor, varuhus, restauranger och badstränder. Fotografering som är försvarlig med hänsyn till omständigheterna ska under alla förhållanden vara tillåten. Fotograferingsförbudet föreslås träda i kraft den 1 januari 2009.
Regeringen ska varje år redovisa utvecklingen på integritetsskyddsområdet i en skrivelse till riksdagen.
Datainspektionens roll breddas och utvecklas.
I framtiden bör eventuellt ett råd eller en nämnd inrättas för att bevaka integritetskyddsfrågorna.