Grundlagsskydd av yttrandefriheten ger tyngd och stabilitet

I november 2006 kom debattbetänkandet ”Ett nytt grundslagsskydd för tryck- och yttrandefriheten?”. Betänkandet innehåller inga konkreta lagförslag, utan syftar mer till att skapa debatt om hur man bäst utformar skyddet för tryck- och yttrandefriheten.

Och debatt blev det när Justitiedepartementet inbjöd till seminarium i Stockholm i juni.

Justitiekansler Göran Lambertz konstaterade att Sverige i och för sig har en av de bästa regleringarna av tryck- och yttrandefrihet i världen, men att reglerna är svåra att tillämpa. Grundproblemet är grundlagsreglernas teknikberoende. I stället för att resonera om lagarnas syfte tvingas JK och domstolarna fördjupa sig i tekniska frågor om vad som egentligen är tryckt. Detta förhållande ändras inte med något av Tryck- och yttrandefrihetsberedningens förslag, menade Lambertz, som önskade en ny utredning grundad på vilka krav vi ställer på yttrandefriheten.

– Vi ska inte ställa siktet lägre än en fullt modern lag som omfattar alla yttranden och som inte inskränker de rättigheter vi har idag, sa han.

Frågan om lagens teknikberoende och vilka alternativ som kan finnas diskuterades livligt. Men regeringsrådet Henrik Jermsten, med lång erfarenhet av arbete i regeringskansliet, lyfte frågan till den internationella nivån.

– Grundlagen kan få stå tillbaka i förhållande till EG-rätten, sa han.

”Kostar att förhandla”

Jermsten pekade på att Sverige i många fall förhandlat fram undantag, ingresspunkter, som gör att de nationella reglerna får företräde på vissa områden.

– Men det kostar på att förhandla, och det är inte alltid lätt att förutse var det ska krocka, påpekade Jermsten.

Sverige skiljer sig från andra EU-länder framför allt genom det starka meddelarskyddet och genom att så mycket av tryck- och yttrandefriheten är reglerad i grundlag. Enigheten vid seminariet var stor om att eventuella grundlagsändringar inte får innebära att nivån på tryck- och yttrandefriheten sänks.

Ulrika Brandberg

Fakta/Tryck- och yttrandefrihetsberedningens förslag
Tryck- och yttrandefrihetsberedningen har till uppgift att se över om dagens reglering i form av tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen behöver förändras. Lagarna har ibland kritiserats för att kopplingen till specifika tekniker medför en risk att ny teknik faller utanför grundlagsskyddet.

Beredningen lämnar i sitt betänkande tre olika förslag till reglering. Två av dessa (”minimialternativet” och ”mellanalternativet”) innebär att tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen upphävs, och att tryck- och yttrandefriheten i stället regleras enbart genom europakonventionen och i regeringsformen. Enligt det tredje alternativet (”maximialternativet”) slås de båda grundlagarna i stället samman till en.