Tydlig inriktning på brottsbekämpning i regeringsförklaringen
Nr 8 2006 Årgång 72Den planerade politiken kom snabbt i skymundan av obetalda TV-licenser och ’’svarta’’ barnflickor efter regeringsbildningen ibörjan av oktober. Men regeringen har ändå lämnat en omfattande programförklaring. Rättspolitiken hör varken till de största eller de första av områdena i regeringsförklaringen, men drar ändå upp vissa linjer för rättsväsendets utveckling.
I sitt tal till riksdagen tryckte Fredrik Reinfeldt hårt på polisens betydelse. ”En synlig och närvarande polis i hela landet” var en målsättning som lyftes fram. Detta ska regeringen uppnå genom att öka antalet poliser till 20 000.
Alliansregeringen vill se fler brott klaras upp, och förordar tidiga och tydliga åtgärder mot ungdomsbrottsligheten. Skärpta straff vid misshandel, grov misshandel, våldtäkt och grov våldtäkt, rån och grovt rån samt grov kvinnofridskränkning utlovades också.
Kristdemokraternas hjärtefråga, en så kallad civilkuragelag, ska utredas. Det handlar om en lagstadgad skyldighet för alla att, efter förmåga, ingripa när någon är i nöd. Fredrik Reinfeldt nöjde sig inte med att dra upp linjer för kommande lagändringar. Han hade också synpunkter på domstolarnas dömande och förklarade att straffen vid grova brott och återfall i större utsträckning ska ligga i den övre delen av straffskalan. Statsministerns resonemang fick nog en och annan jurist att mumla om ministerstyre.
Regeringsförklaringen slog fast att polisen bör få möjlighet till buggning. Partierna i alliansen är förmodligen inte helt eniga om hur den möjligheten ska utformas, vilket märktes i formuleringarna om att ”ett beslut om buggning skall föregås av omsorgsfulla överväganden, och stor hänsyn skall tas till den personliga integriteten”.