Etik går före ekonomi
Nr 8 2004 Årgång 70
Under hösten har det pågått budgetarbete. Advokatsamfundets och SASABs ekonomi för innevarande år är enligt prognosen mycket god. Vi har investerat i avancerad datateknik i syfte att effektivisera verksamheten och spara kostnader. De löpande kostnaderna har sjunkit. Betydande personalkostnader har inbesparats. Vi kommer dock att möta kostnadsökningar. Redan nästa år kommer försäkringspremierna att öka med 700 kronor per ledamot.
Trots bibehållen personalstyrka har verksamheten utvidgats och utvecklats väsentligt. Antalet utbildningstillfällen har till exempel mångdubblats. Bara advokatexamenskurserna och examinationen innebär att cirka 1 000 personer fler än tidigare har utbildats i Advokatsamfundets regi det senaste året. Antalet fortbildningskurser har också ökat. Detta hade inte varit möjligt om vi inte mycket medvetet satsat på ny teknik. Under den administrativa chefen Ulrika Forsbergs outtröttliga arbete och ledning har ett gigantiskt IT-projekt i det närmaste implementerats. Slutlig leverans och utvärdering pågår i dagarna.
Investeringar, effektivitet och god ekonomi förutsätter inkomster. Varje år äger överläggningar rum med Domstolsverket inför timkostnadsnormens fastställande. DV:s uppgift är att utifrån en given beräkningsgrund räkna ut hur föregående års förändringar i olika index påverkar timkostnadsnormen. De olika indexen viktas därefter geografiskt. Tekniken tar sin utgångspunkt i kostnadsläget för de allmänna advokatbyråerna 1999 efter justeringar för subsidier m.m. Denna modell har tillämpats i fem år. Det är sedan länge dags att göra en översyn av beräkningsmodellen. Den ger en ökning av timkostnadsnormen för nästa år med sju kronor plus moms. Skälen till denna närmast löjeväckande förändring är att index inte ökat nämnvärt. Fastighetsindex har till och med sjunkit. En annan orsak är att domare och åklagare ingick löneavtal på ett och ett halvt år. På hemsidan finns samfundets skrivelser till departementet i frågan.
Advokatbyråers ekonomi diskuterades vid det Nordiska Presidiemötet. Advokater är i allmänhet förvånansvärt ointresserade av själva driften av advokatbyrån och ägnar sig relativt sett jämförelsevis lite åt strategi och managementfrågor. Detta gäller såväl de mindre som de större byråerna. Advokater på små byråer ägnar sig däremot alltmer åt icke debiterbara arbetsuppgifter, vilket leder till sämre lönsamhet. Vi har allt som oftast tvingats ställa in kurser inom detta område eftersom intresset varit praktiskt taget obefintligt. Vi gör nu ett nytt försök, denna gång inom ramen för Nordic Lawyers Academy. Det är ett gemensamt nordiskt utbildningsprojekt som jag hoppas har goda förutsättningar att bidra till ökad medvetenhet och insikt i bland annat dessa frågor. Ekonomiskt och strategiskt tänkande är en förutsättning i en konkurrensutsatt verklighet.
Ekonomiska bevekelsegrunder får emellertid aldrig bli en ursäkt för att åsidosätta grundläggande etiska värden. Stockholmsavdelningen arrangerade för några veckor sedan ett månadsmöte dit jag var inbjuden att tala över ämnet intressekonflikter och controlled auctions. Denna i och för sig – för att vara ett månadsmöte – ovanligt livfulla sammankomst väckte ett starkt engagemang. Det undgick inte ens engelsk press, som rapporterade om vissa ledamöters kritik mot Advokatsamfundets inställning att inte ge upp lojalitetskravet. Svenska Dagbladet adresserade samtidigt frågan om lämpligheten av advokaters aktieinnehav i samband med budgivning. Advokaters lojalitetsplikt gentemot klienten ifrågasattes.
Ett annat exempel på uppmärksammade intressekonflikter är när advokater på samma byrå åtar sig uppdrag som försvarare åt flera åtalade i samma mål. Disciplinnämnden hade vid sitt senaste sammanträde att pröva just denna fråga. Beslutet blev att tilldela tre advokater varning för att de åtagit sig uppdrag att försvara tre misstänkta i samma mål och att de underlåtit att frånträda uppdragen. Lojalitetsplikten mot klienten var återigen i fokus.
Under förra året var det en tillfällig anstormning av inträdesansökningar. Skälen var två; högkonjunkturen för över tre år sedan och införandet av advokatexamen. Detta har lett till ett ökat antal avslag och överklaganden till HD. Att det ur HD:s perspektiv kan finnas mer lockande ärenden är inte svårt att förstå. Antalet justitieråd har reducerats kraftigt samtidigt som det finns ett önskemål att renodla verksamheten inom HD. Detta bidrar till att diskussionen återuppstått huruvida överklagade inträdes- och uteslutningsärenden skall ligga kvar i HD. Från Advokatsamfundets utgångspunkt är det givetvis ett önskemål att fortsättningsvis omfattas av den legitimitet som HD ger. Samfundets ordförande och jag hade i början av oktober även nöjet att delta i återinvigningen av Bondeska palatset, denna fantastiska nyrestaurerade byggnad, på vars gård Axel von Fersen blev lynchad. Det går betydligt lugnare till numera.
Som Advokatsamfundets representant i Tjänsteförslagsnämnden har jag förmånen att besöka detta hus också vid TFNs sammanträden. Det är en svår och grannlaga uppgift att värdera olika sökandes meriter och rangordna dessa inbördes. Rekryteringsprocessen är föremål för överväganden i Justitiedepartementet. Domarutredningen föreslog bland annat inrättandet av en mindre nämnd med större inflytande för advokater som skall arbeta mer aktivt i syfte att göra rekryteringen mer professionell. Det återstår att se vad som kommer ut av förslaget. Man kan i det sammanhanget fundera på om den svenska öppenheten i alla lägen är till gagn för de syften den avser att tillgodose. Vad gäller rekryteringsfrågor är det givet att underlaget i form av värdet av referenser och yttranden liksom benägenheten att söka tjänster negativt påverkas av offentligheten. Rekryteringen till de så kallade kallelsetjänsterna sker istället helt i det fördolda utan någon som helst demokratisk insyn. Det inger också principiella betänkligheter.
En annan svår fråga med anknytning till insyn är det grundlagsfästa skyddet för dem som läcker under en förundersökning, det så kallade meddelarskyddet. Å ena sidan insynen i och kontrollfunktionen av det sätt på vilket myndigheterna sköts och å andra sidan den skada som läckor kan föranleda. När en polis bryter mot förundersökningssekretessen vid köksbordet är det brottsligt, men om samma information lämnas till media för spridning till en bred allmänhet åtnjutes grundlagsskydd. Han kan inte åtalas och källan kan inte spåras. Samfundet har i remissyttrandet över förslaget till ny Sekretesslag ifrågasatt om meddelarskyddet skall bibehållas såvitt avser brott mot förundersökningssekretessen under pågående förundersökning. Frågan förtjänar att utredas. Publicistklubben anordnade nyligen en debatt i ämnet där jag tillsammans med bland andra Justitieutskottets ordförande Jan Pehrsson och Jan Guillou debatterade frågan om meddelarskydd.
Önskan att tillfredsställa medias befogade intresse av information leder inte sällan till förvånande beslut. Ett sådant är enligt min mening när åklagaren i oktober skickade ut pressmeddelande i anledning av att stämningsansökan ingavs mot en advokat. Det är något överraskande mot bakgrund av att det gått ett och ett halvt år sedan advokaten satt häktad och den bevisning åklagaren åberopar är delvis hemlig. Det finns anledning att ställa sig frågan efter vilka principer åklagarmyndigheten arbetar och vad syftet är med att informera media just i detta fall.
Under den gångna månaden har jag haft förmånen att besöka Mellersta avdelningen vid två tillfällen, dels under de så kallade Tällbergdagarna, dels vid den årligen återkommande ordförande- och sekreterarkonferensen.
Sverige har också den senaste månaden besökts av många prominenta jurister. Juriststämman i Göteborg, som var mycket lyckad och välbesökt, gästades av Justice Ruth Bader Ginsburg, välkänd domare från USA:s Högsta domstol. Ungefär samtidigt besöktes Sverige och Advokatsamfundet av ordföranden i Kanadas Högsta domstol – Beverly Mc Lachlin.
Ett annat mycket uppskattat och välbesökt evenemang var när Utrikesdepartementet tillsammans med Folke Bernadotte Institutet, IBA och ILAC arrangerade en heldagskonferens om ”Terrorism and International law”. Stockholm har även varit mötesplats för en rad utländska och svenska advokater i anledning av 5-årsjubileum av Skiljemannalagens tillkomst. Tack vare advokaten Sigvard Jarvins stora insats arrangerades i samarbete med bland annat Advokatsamfundet ett ovanligt lyckat och väl genomfört seminarium över två dagar. Glädjande att konstatera var att så många utländska framstående advokater inom skiljemannaområdet deltog. Detta utmärkta initiativ är ett gott exempel på marknadsföringen av Sverige som plats för internationella skiljeförfaranden.
ANNE RAMBERG
Generalsekreterare
Investeringar, effektivitet och god ekonomi förutsätter inkomster. Varje år äger överläggningar rum med Domstolsverket inför timkostnadsnormens fastställande. DV:s uppgift är att utifrån en given beräkningsgrund räkna ut hur föregående års förändringar i olika index påverkar timkostnadsnormen. De olika indexen viktas därefter geografiskt. Tekniken tar sin utgångspunkt i kostnadsläget för de allmänna advokatbyråerna 1999 efter justeringar för subsidier m.m. Denna modell har tillämpats i fem år. Det är sedan länge dags att göra en översyn av beräkningsmodellen. Den ger en ökning av timkostnadsnormen för nästa år med sju kronor plus moms. Skälen till denna närmast löjeväckande förändring är att index inte ökat nämnvärt. Fastighetsindex har till och med sjunkit. En annan orsak är att domare och åklagare ingick löneavtal på ett och ett halvt år. På hemsidan finns samfundets skrivelser till departementet i frågan.
Advokatbyråers ekonomi diskuterades vid det Nordiska Presidiemötet. Advokater är i allmänhet förvånansvärt ointresserade av själva driften av advokatbyrån och ägnar sig relativt sett jämförelsevis lite åt strategi och managementfrågor. Detta gäller såväl de mindre som de större byråerna. Advokater på små byråer ägnar sig däremot alltmer åt icke debiterbara arbetsuppgifter, vilket leder till sämre lönsamhet. Vi har allt som oftast tvingats ställa in kurser inom detta område eftersom intresset varit praktiskt taget obefintligt. Vi gör nu ett nytt försök, denna gång inom ramen för Nordic Lawyers Academy. Det är ett gemensamt nordiskt utbildningsprojekt som jag hoppas har goda förutsättningar att bidra till ökad medvetenhet och insikt i bland annat dessa frågor. Ekonomiskt och strategiskt tänkande är en förutsättning i en konkurrensutsatt verklighet.
Ekonomiska bevekelsegrunder får emellertid aldrig bli en ursäkt för att åsidosätta grundläggande etiska värden. Stockholmsavdelningen arrangerade för några veckor sedan ett månadsmöte dit jag var inbjuden att tala över ämnet intressekonflikter och controlled auctions. Denna i och för sig – för att vara ett månadsmöte – ovanligt livfulla sammankomst väckte ett starkt engagemang. Det undgick inte ens engelsk press, som rapporterade om vissa ledamöters kritik mot Advokatsamfundets inställning att inte ge upp lojalitetskravet. Svenska Dagbladet adresserade samtidigt frågan om lämpligheten av advokaters aktieinnehav i samband med budgivning. Advokaters lojalitetsplikt gentemot klienten ifrågasattes.
Ett annat exempel på uppmärksammade intressekonflikter är när advokater på samma byrå åtar sig uppdrag som försvarare åt flera åtalade i samma mål. Disciplinnämnden hade vid sitt senaste sammanträde att pröva just denna fråga. Beslutet blev att tilldela tre advokater varning för att de åtagit sig uppdrag att försvara tre misstänkta i samma mål och att de underlåtit att frånträda uppdragen. Lojalitetsplikten mot klienten var återigen i fokus.
Under förra året var det en tillfällig anstormning av inträdesansökningar. Skälen var två; högkonjunkturen för över tre år sedan och införandet av advokatexamen. Detta har lett till ett ökat antal avslag och överklaganden till HD. Att det ur HD:s perspektiv kan finnas mer lockande ärenden är inte svårt att förstå. Antalet justitieråd har reducerats kraftigt samtidigt som det finns ett önskemål att renodla verksamheten inom HD. Detta bidrar till att diskussionen återuppstått huruvida överklagade inträdes- och uteslutningsärenden skall ligga kvar i HD. Från Advokatsamfundets utgångspunkt är det givetvis ett önskemål att fortsättningsvis omfattas av den legitimitet som HD ger. Samfundets ordförande och jag hade i början av oktober även nöjet att delta i återinvigningen av Bondeska palatset, denna fantastiska nyrestaurerade byggnad, på vars gård Axel von Fersen blev lynchad. Det går betydligt lugnare till numera.
Som Advokatsamfundets representant i Tjänsteförslagsnämnden har jag förmånen att besöka detta hus också vid TFNs sammanträden. Det är en svår och grannlaga uppgift att värdera olika sökandes meriter och rangordna dessa inbördes. Rekryteringsprocessen är föremål för överväganden i Justitiedepartementet. Domarutredningen föreslog bland annat inrättandet av en mindre nämnd med större inflytande för advokater som skall arbeta mer aktivt i syfte att göra rekryteringen mer professionell. Det återstår att se vad som kommer ut av förslaget. Man kan i det sammanhanget fundera på om den svenska öppenheten i alla lägen är till gagn för de syften den avser att tillgodose. Vad gäller rekryteringsfrågor är det givet att underlaget i form av värdet av referenser och yttranden liksom benägenheten att söka tjänster negativt påverkas av offentligheten. Rekryteringen till de så kallade kallelsetjänsterna sker istället helt i det fördolda utan någon som helst demokratisk insyn. Det inger också principiella betänkligheter.
En annan svår fråga med anknytning till insyn är det grundlagsfästa skyddet för dem som läcker under en förundersökning, det så kallade meddelarskyddet. Å ena sidan insynen i och kontrollfunktionen av det sätt på vilket myndigheterna sköts och å andra sidan den skada som läckor kan föranleda. När en polis bryter mot förundersökningssekretessen vid köksbordet är det brottsligt, men om samma information lämnas till media för spridning till en bred allmänhet åtnjutes grundlagsskydd. Han kan inte åtalas och källan kan inte spåras. Samfundet har i remissyttrandet över förslaget till ny Sekretesslag ifrågasatt om meddelarskyddet skall bibehållas såvitt avser brott mot förundersökningssekretessen under pågående förundersökning. Frågan förtjänar att utredas. Publicistklubben anordnade nyligen en debatt i ämnet där jag tillsammans med bland andra Justitieutskottets ordförande Jan Pehrsson och Jan Guillou debatterade frågan om meddelarskydd.
Önskan att tillfredsställa medias befogade intresse av information leder inte sällan till förvånande beslut. Ett sådant är enligt min mening när åklagaren i oktober skickade ut pressmeddelande i anledning av att stämningsansökan ingavs mot en advokat. Det är något överraskande mot bakgrund av att det gått ett och ett halvt år sedan advokaten satt häktad och den bevisning åklagaren åberopar är delvis hemlig. Det finns anledning att ställa sig frågan efter vilka principer åklagarmyndigheten arbetar och vad syftet är med att informera media just i detta fall.
Under den gångna månaden har jag haft förmånen att besöka Mellersta avdelningen vid två tillfällen, dels under de så kallade Tällbergdagarna, dels vid den årligen återkommande ordförande- och sekreterarkonferensen.
Sverige har också den senaste månaden besökts av många prominenta jurister. Juriststämman i Göteborg, som var mycket lyckad och välbesökt, gästades av Justice Ruth Bader Ginsburg, välkänd domare från USA:s Högsta domstol. Ungefär samtidigt besöktes Sverige och Advokatsamfundet av ordföranden i Kanadas Högsta domstol – Beverly Mc Lachlin.
Ett annat mycket uppskattat och välbesökt evenemang var när Utrikesdepartementet tillsammans med Folke Bernadotte Institutet, IBA och ILAC arrangerade en heldagskonferens om ”Terrorism and International law”. Stockholm har även varit mötesplats för en rad utländska och svenska advokater i anledning av 5-årsjubileum av Skiljemannalagens tillkomst. Tack vare advokaten Sigvard Jarvins stora insats arrangerades i samarbete med bland annat Advokatsamfundet ett ovanligt lyckat och väl genomfört seminarium över två dagar. Glädjande att konstatera var att så många utländska framstående advokater inom skiljemannaområdet deltog. Detta utmärkta initiativ är ett gott exempel på marknadsföringen av Sverige som plats för internationella skiljeförfaranden.
ANNE RAMBERG
Generalsekreterare